Ulla Hamilton om…..

Stockholm är ett mycket gott exempel på många miljöområden. Bullret har minskat och många utsläpp till luften har minskat jämfört med tex 1960-talet. Men vi har ett problem och det är att vi inte klarar EUs gränsvärden för luftkvaliteten. Sverige har förbundit sig att klara gränsvärdena men vi gör inte det. Stockholm är ett exempel på att gränsvärdena för partikelhalterna i luften överskrids. För att komma till rätta med detta har nogggranna analyser gjorts av vad som kan minska partikelhalterna. Vi har testat spolning av gator, kemisk dammbindning och kampanjer gentemot bilisterna för att minska dubbdäcksanvändningen. Inget har hjälpt. Experterna är eniga om att orsaken till att gränsvärdena inte klaras är att många använder dubbdäck trots att det inte behövs pga väglaget. För att minska dubbdäcksanvändningen har nu ett dubbdäcksförbud införts på Hornsgatan, den gata som har sämst luftkvalitet. Förbudet har inneburit att andelen bilar med dubbdäck har minskat även i övriga delar av staden. Dock inte tillräckligt för att klara luftkvaliteten. Därför måste vi fortsätta att jobba för att fler stockholmare går över från dubbat till odubbat i vintertrafiken.

Det finns många spännande företag som hittat lösningar som är miljövänliga. Det har jag skrivit om tidigare. På Kungsgatan i Stockholm låter just nu fastighetsägaren Hufvudstaden tvätta sin sin fastighet från 1920-talet. Den vackra tegelfasaden är aldrig tvättad. Men det sker nu och det på ett sätt som är mycket miljövänligt, utan kemikalier.

 Ekofasad , företaget som har fått uppdraget, har tagit fram en miljövänlig metod, EcoSuRe,  som innebär att bl a de tungmetaller som finns i den smutsiga fasaden samlas upp via en reningsanläggning och sedan skickas filtren till SAKABs anläggning i Kumla. Inget smutsigt vatten kommer ut i dagvattnet och fasaden blir skonsamt ren. Titta närmare på de vacka utsmyckningar som finns i denna tegelfasad. Nu syns de riktigt bra! 

Klottergarantin har införts till oppositionens stora förtret. En organistaion har byggts upp i staden för att leva upp till löftet att klotter ska vara sanerat inom 24 timmar från det att anmälan har kommit in. Ett samarbete har också inletts med Fortum vilket innebär att staden kan sanera på Fortums egendomar, tex elskåp, och sedan få ersättning från Fortum för saneringskostnaderna. Privata fastighetsägare kan också ansluta sig till klottersaneringssmålet, vilket också flera har gjort. Garantin klaras i stor utsträckning vilket är välkommet. Dock skulle vi välkomna att alla fastighetsägare var med isamarbetet. Varför satsar då staden mycket pengar på att beivra klotter?

Det finns flera skäl.

1. Klotter är nära lierat med illegal verksamhet och ofta en ingångsport till brottslig verksamhet. Detta är skälet till att polisen anser att det är viktigt att vara med i samarbetet.

2. Klottersanering är dyrt men erfarenheten visar, bl a från Helsingfors, att om klottret avlägsnas snabbt så tröttnar klottrarna på att fortsätta. På sikt innebär detta lägre kostnader för fastighetsägarna.

3. Det förfular den gemensamma miljön och vi vet också att den skapar otrygghet för många. Så en klotterfri stadsmiljö känns som en säkrare och tryggare och vackrare stad.

Under mandatperioden har vi avskaffat kravet på att anmäla och få tillstånd för att installera avfallskvarnar i fastigheter. Avgifterna till Stockholm Vatten för installation är också avskaffade.

Exempel 26 miljöprofilområdet Norra Djurgårdsstaden
Norra Djurgårdsstaden är ett av de nya miljöprofilområden som vi tagit fram under mandatperioden. Projektet är unikt på flera sätt;
Tuffa miljömål som tagits fram i samverkan med bl näringslivet
Området ska vara fossilbränslefritt 2030.
• Växthusgasutsläppen sk vara hälften/ person jämfört med staden i övrig, dvs max 1,5 ton koldioxid/invånare oc år.
• Området ska vara anpassat till framtida klimatförändringar.
• Området ska bestå av sk plushus, dvs fastigheter som levererar mer energi till tet än vad de förbrukar.

I området ska verksamheter och bostäder samsas. Fartygstrafiken ska vara kvar och den nya terminalbyggnaden ska ha en tydlig miljöprofil. Spårväg City ska byggas ut till området oc en väl utbyggd infrastruktur för cyklar ska finnas. ABB och Fortum utvecklar smarta elnät so
ska finnas i området.

Närheten till Nationalstadsparker gör att spridningsområden mm måste beaktas. Kollektivtrafik på vatten ska finnas.
Sammantaget är detta ett projekt som initierats under denna mandatperiod. Hela projektet skapar bra möjligheter för att Stockholm ska fortsätta att vara Europas miöjöhuvudstadven efter 2010 och ger möjligheter för de företag som är med och utvecklar området att sälja sitt miljökunnande till andra delar av världen. Kort sagt – ett hållbart Stockholm.

Idag ska jag presentera den nya terminalen i Värtahamnen. Norra Djurgårdsstaden är vårt nya miljöprofilområde och det är viktigt att alla delar av detta nya område har ett miljöperspektiv.

27 dagar kvar till valet. Jag börjar nedräkningen med att ge ett konkret exempel varje dag på vårt arbete för ett hållbarare Stockholm

Exempel 27 – Elbilsinitiativet

Alliansregeringens utspel idag om miljöbilar är mycket välkommet. Den gemensamma upphandling som vi i staden har tagit initiativ till får en bra support i och med detta. Det var 2 år sedan ca som jag tillsammans med Fortums dåvarande VD presenterade elbilsinitiativet och att vi ska förbereda en infrastuktur för elbilar i Stockholm. Introduktionen av elbilar på marknaden kommer inom kort och regeringens besked understryker att det är utsläppen som vi är emot – inte fordonen. 

Och intresset för att delta i den gemensamma upphandlingen är stort. 14.000 intresseanmälningar har kommit in. Detta initiativ är bara ett exempel på att vi jobbar vidare för att Stockholm ska fortsätta att vara Europas miljöhuvudstad även efter 2010, och föredöme i världen.

På dagens miljö- och hälsoskyddsnämnd ska vi fatta beslut om samarbetsavtalet mellan staden och Vattenfall och SKL Kommentus om genomförandet av upphandlingen.

/

Idag har jag varit vid Ålstensskolan och invigt deras nya skolentré. Säkerhet vid skolor är oerhört viktigt. Ålstensskolans arbete är ett lysande exempel på samarbete mellan skolan, trafikkontoret och föräldrarna. För ett antal år sedan var det många föräldrar som skjutsade sina barn till skolan. Det skapade trafikproblem vid skolan och ledde i sig till försämrad trafiksäkerhet. Iadg går och cyklar de flesta eleverna. Gå-buss gör att man går tillsammans. Trafiksäkerhetsarbetet har lett till att föräldrarna fått insikt om att de själva kan påverka trafiksituationen vid skolan genom att inte ta bilen. Barnen har blivit mer harmoniska i skolan och det är givetvis bra för välbefinnandet att gå eller cykla till skolan. Nya cyjkelställ är också ett exempel på åtgärder vid skolan. 

En positiv sak är också givetvis att alla ha blivit mer medvetna om vikten av trafiksäkerhet och att alla måste ta ansvar i trafiken.

/

Idag har jag varit med Stockholmsvärdarna och delat ut cigbusters på stadens gator. Ca 700 behållare delades ut under några timmar idag. Jag hoppas verkligen att stadens rökare nu använder sig av dessa fiffiga produkter som kan delas ut gratis tack vare bl a ett samarbete med Tobaksbranschen. Årets skräpmätning visar ju att nedskräpningen minskat något. Det är bra att utvecklingen går åt rätt håll. Klotter och nedskräpning är inget för Stockholm.

Ett hundratal ungdomar har sommarjobbat med att Stockholm ska vara rent och snyggt, vi har än fler sk Stockholmsvärdar. Tillsammans med stockholmarna gör de ett bra jobb för ett snyggare och tryggare Stockholm. 

Miljöpartiet i Stockholm har gjort ett påhopp på oss moderater om cykelfrågorna. Det är 9 mer eller minre orimliga påstående som kommenteras nedan. Miljöpartiets påståenden är kursiverade,

 1. Cykelinvesteringarna i Stockholms stad har minskat kraftigt (från ca 50 miljoner per år 2003-2006 till ca 10–15 miljoner per år).

 Sedan 1998 har staden investerat stora summor/år. Stockholmcyklisterna kan konstatera att det tillkommer nya cykelbanor i Stockholm. Men vi har ingen särskild budget för cykelbanor –lika lite som vi har det för gångbanor. Det är inte den totala summan som avsätts som är det viktiga. Det viktiga är att det blir cykelstråk och cykelvägar. Och det blir det. Det skadar inte heller att påminna om att det var den borgerliga majoriteten som initierade cykelsatsningarna för tiotals år sedan, Det gäller också att förvalta och underhålla det man har och inte bara fokusera på nybyggnation som Mp gör. Det finns drygt 76 mil cykelbanor i Stockholm och det kommer fler men samtidigt måste man se Stockholms trafiksystem i en helhet, vilket Mp inte gör. De vill ställa cyklister mot övriga trafikanter.

 2. Ingen uppföljning görs av de befintliga cykelplanerna och planeras inte heller då den nya cykelplanen ska tas fram.

 Det är med förlov sagt struntprat. Det kjlart att det nya planarbetet utgår från det som har gjorts. Vi har varit pådrivande för att staden ska ha en sammanhållen cykelplan. Vi menar att den förra rödgröna majoritetens uppfattning, en staden ska ha ytterstads och en innerstadsplan, var fel. Vi vill ha en sammanhållen cykelplan för hela Stockholm. Infrastrukturen måste hänga ihop. Vi ser inte malmarna som egna öar i cykelinfrastrukturen utan arbetar strategiskt över hela staden.

3. Moderaternas klumpar samman cykelinvesteringar med andra trafikinvesteringar för att göra det svårt att följa vilka investeringar som görs i cykelinfrastruktur.

Infrastrukturen ska hänga ihop. Till skillnad från Mp ställer inte vi de olika transportslagen mot varandra. När ett nytt stads/bostads-område planeras ska det finnas infrastruktur för såväl gång, cykel, kollektivtrafik som varu- och persontransporter. I många fall betalas investeringarna via exploateringen av området och då behövs det ingen särskild investeringsbudget för cykelbanor i stadens budget. Vi vill att alla trafikslag ska fungera i Stockholm. Då kan man inte ha en budget för varje trafikslag utan en för helheten.

 

4. Moderaterna hävdar att en stor del av satsningen på cykelbanor sker i nybyggda bostadsområden och marknadsför dessa som cykelsatsningar. Bilvägarna till nya områden marknadsförs däremot inte som satsningar på biltrafik.

 Men hallå – vad är problemet? Är inte Mp för kollektivtrafik? Bussar går också på vägar. Är det inte bra att det byggs nya cykelbanor? När nya bostadsområden byggs, byggs vägar, cykelbanor och gångbanor. Det är dock inte Trafikkontoret som bygger utan exploateringskontoret, varför inte dessa investeringar syns i trafikkontorets budget. Vad är det för fel med det?

 

5. Fler cyklister i kombination med minskade satsningar gör att cykelbanorna inte har anpassats efter antalet cyklister. Det är ofta svårt att köra om andra cyklister eftersom cykelfälten är så smala, det råder kaos vid Tegelbacken och köbildning uppstår ofta vid innerstadens cykelbanor.

 Vi ser också detta problem och vill givetvis hitta lösningar. Moderaterna vill fokusera på dessa platser. Tex så innebär det nya förslaget till Slussens ombyggnad betydlig bättre infrastruktur för cyklister. Det är dock omöjligt att bygga motorvägar för cyklister i innerstaden, likväl som bilisterna inte har fri fart i innerstaden. Det är trångt i Stockholms innerstad och det är inte bara att bygga fler övergångar över Riddarfjärden eller Stockholms ström, vilket gör att platser som Tegelbacken blir platser där många pendlingscyklister samlas..

 6. I stadens ytterområden är vägunderhåll och skyltning undermåliga.

 Detta är ett nytt intresse för Mp och vi välkomnar denna insikt. Vi har länge framfört att det är viktigt med drift och underhåll. För att få en bra bild av hur det ser ut har Trafikkontoret genomfört en analys av hur det faktiskt ser ut och vad som behövs i form av underhåll.  Mp satsar hellre på investeringar än underhåll. Deras ofinansierade 100 miljoner per år ska gå till att klippa band. Vi anser att även de 76 milen som finns ska tas om hand samtidigt som nya stråk byggs på ett effektivt sätt

 

7. Trafiksäkerheten för cyklister och gående i Stockholm är dålig.

Trafiksäkerhet är en viktig fråga. Trafikfarliga lägen måste åtgärdas. Inrättandet av cykelboxar vid trafikljus är en sådan åtgärd. Staden måste också ha ett löpande arbete med trafiksäkerhetsfrågorna. Därför har vi ändrat på arbetssättet för förvaltningens trafiksäkerhetsarbete i och med det nya trafiksäkerhetsprogramarbetet med fokus på att minska de som är trafikfarligast och förebyggande arbete genom att jobba med beteende och informationsinsatser. Generellt har Stockholm  inte någon dålig situation när det gäller trafiksäkerheten, därmed inte sagt att den inte kan bli bättre.

 8. I början av mandatperioden (2006-2010) lovade moderaternas trafiktalesman att ta bort och måla över befintliga cykelbanor.

 Jaha. Och vad har det blivit av det löftet? Tyder det faktum att det inte gjorts att vi är för eller mot cykelbanor? Intressant sätt från Mp att försöka styrka sitt eget påstående att vi inte har någon cykelpolitik.

 9. Moderaternas trafikborgarråd presenterar cykelbanor på samma gatstumpar som nyheter både 2009 och 2010. Flera av dessa åtgärder kan bli verklighet först i mitten av nästa mandatperiod.

 Struntprat. Mps desperata försök att framställa oss moderater som cykelfientliga leder till allt mer pinsamma påståenden. Hur skulle det vara om Mp gladdes åt att alla partier i Stockholm stad tycker att det är viktigt att bygga ut infrastrukturen för cyklisterna. För så ser faktiskt verkligheten ut.