Ulla Hamilton om…..

I dagens SvD finns det en stor artikel om cykling. I den framställs det som om vi från majoritetens sida inte är intresserade av cykelfrågor. Detta är helt fel. Det finns anledning att göra ett antal kommentarer om hur vi ser på cykelfrågorna i Stockholm.

1. Den analys av cykelinfrastrukturen som det hänvisas till i artikeln har genomförts just för att vi ska få ett bra helhetsperspektiv av vad som är bra och vad som är dåligt i dagens cykelinfrastruktur. Ett utmärkt underlag för att  jobba med förbättringar. Analysens slutsats är att det på det stora hela är det bra men att det finns uttalade problem tex att underhållet av det befintliga nätet måste bli bättre. Det konstateras också att det är trångt på cykelbanorna in till city av det enkla skälet att de går på broar.

2. Jag har vid ett antal tillfällen upprepat att majoriteten inte har en särskild budget för cykelinfrastrukturen, lika lite som vi har en särskild budget för byggandet av gångbanor. Vår integrerade trafikpolitik utgår ifrån att alla trafikslag måste beaktas. Detta till skillnad från oppositionen som vill prioritera cyklar och kollektivtrafik och tydligt uttalar att detta ska ske på bekostnad av framkomligheten på stadens vägar för tex varuleveranser och bilister.

3. När staden bygger nytt så byggs givetvis också en cykelinfrastruktur i anslutning till detta, vilket gör att det återfinns inte i några särskilda budgetanslag. Tex så innebär det Slussenförslag som nu finns och som förhoppningsvis kommer att antas av kommunfullmäktige en radikalt förbättrad situation för cyklisterna över Slussensnittet i form av bla en cykelbro längs med tunnelbanebron och särskilda cykelbanor i anslutning till bron från söder till Gamla stan. Även dessa är en del i exploateringen. Norra Djurgårdsstaden är ett annat bexempel på hur planerna innebär tydliga cykelsatsningar.

4. I anslutning till spårvägcitybygget anläggs nu cykelstråk på Hamngatan och på Kungsträdgårdsgatan.I artikeln beskrivs att det är svårt för cyklister i anslutning till byggnationer i staden. Det instämmer jag i och det framkommer också i den analys som trafikkontoret genomfört. Det är inte acceptabelt att det är dåligt skyltat i anslutning till byggnationerna och det måste bli bättre.

5. I artikeln sägs det att det är känsligt med grön våg för cyklister. Det får stå för journalisterna. Jag tycker att det skulle vara intressant att studera det närmare om det skulle vara möjligt och var det kan passa utifrån det övergripande mål som vi har att framkomligheten ska vara god.

6. Jag håller helt med om att det behövs förändrade attityder i stockholmstrafiken. Det gäller alla berörda trafikantslag. Bilisterna måste inse att cyklisterna har kommit för att stanna och att de kommer att bli fler. Men cyklisterna måste också inse att man måsta ta det lugnare i trafiken i innerstaden. Det är trångt på gatorna i innerstaden och hastigheten måste anpassas till detta faktum. Alla måste hjälpas åt för att det ska bli en bra trafiksituation. 

7. Cykelboxarna som införs på många håll i staden är bara ett exempel på hur man lätt kan hitta lösningar som är bra för såväl fordonstrafikanterna som cyklisterna.

8. På trafiknämnden i juni ska trafikkontoret få i uppdrag att ta fram en samlad cykelplan för Stockholm. Hittills har de cykelplaner som fiunnits separerat inner- och ytterstaden. Det är feltänkt. Cykelinfratsrukturen måste ses som en helhet och också på ett bättre sätt än idag länkas ihop över kommungränserna.

  /

Var igår på Fotografiska i Stora Tullhuset. Stockholms nya stora internationella begivenhet. Fantastiska bilder av bl  a Lennart Nilsson och Annie Leibovitz som måste ses. Gå dit, njut av utställningen och av utsikten. Det är första gången som detta hur ritat av Ferdinand Boberg, är öppet för allmänheten. Missa inte Dan Wolgers fina staty Torso som står vid entren till Fotografiska, Stora Tullhuset, Stadsgårdskajen.

/

Morgonen började med ett Rotaryföredrag om Stockholm, Europas miljöhuvudstad. Stort intresse och engagemang. Lunchen intogs i KTHs reaktorhall på Drottning Kristinas väg. Intressant industrihistorisk plats som nu används som bla scen. Jag talade vid ett möte inom ramen för forskningsprogrammet ”Business leadership in an Era of Energy Shift and Climate Change”. Även här var det mycket miljöhuvudstad men även mer specifikt kring våra tuffa miljömål i Norra Djurgårdsstaden.

Skanska jobbar mycket medvetet med miljöfrågor. Det framgick tydligt vid ett möte som jag hade idag på em med bla Skanskas Sverigechef  Anders Danielsson, Cecilia Fasth Green Business Officer och Agneta Wannerström miljösamordnare. Skanska miljömärker sina egna arbetsplatser. En grön arbetsplats har högre miljöambitioner än Skanskas standard. Bra initiativ. Det finns mycket att göra på en byggarbetsplats. Skanska jobbar också med olika miljömärkningssystem. Inom kort kommer de att kunna presentera ett Svanenmärkt bostadsområde. De har noterat, precis som många andra, att kunderna ställer allt högre krav på kontor och bostäder utifrån ett miljö- och energieffektivitetsperspektiv.  Och den stora utmaningen ligger i att miljöeffektivisera det befintliga fastighetsbeståndet. Och det kan de – ett exempel är från Emire State Buildning i New York.

Det är också intressant att höra hur man jobbar i andra länder med miljöfrågor. Tex har Storbritannien nyligen infört en koldioxidbeskattning av fastigheter.

Trafik- och renhållningsnämnden hade en full agenda med bl a återrapportering av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Kontoret fick i uppdrag att, utifrån det förslag som Transportstyrelsen kom med i förra veckan, analysera möjligheterna att inför miljözon för personbilar i Stockholm. Det innebär att de vill öppna för att reglera dubbdäcksanvändningen inom en miljözon. Det finns redan idag en miljözon för tunga fordon och en idé skulle kunna vara att samma zon skulle kunna gälla dubbdäcksregleringen. Men det viktiga är att vi klara luftkvaliteten och kontoret kommer nu att återkomma med ett förslag.

Ett annat ärende som engagerar stockholmarna är snöröjningen. Vi hade idag en redovisning av hur den har fungerat och vad som behöver göras för att det ska fungera bättre. Problemet med var snön ska göras av som röjs från gatorna måste lösas. Just nu finns det ingen dispens för sjötippning och vi talar om behov av landdepårer som motsvarar ytan av 50 – 80 fotbollsplaner som behövs som volymreserv. Ingen kan nog riktigt föreställa sig vilka mängder snö som vi faktiskt hade i Stockholm under denna vinter. Vi måste hitta en långsiktig lösning på var snön ska forslas vid snöröjningen. Klarar vi inte det så kommer staden inte att fungera – för snön måste kunna fraktas bort.

Även om vintern känns avlägsen så är det en fråga som vi måste jobba med nu för att ha en bra lösning till vintern.

/

Effektiviseringen och serviceinriktningen fortsätter på miljöförvaltningen. Nu kan man anmäla misstänkta fall av matförgiftning och klagomål på tex buller via förvaltningens hemsida. Det är förhoppningsvis en tjänst som leder till ett effektivare arbete på förvaltningen och en bättre service gentemot stockholmarna.

Idag har vi också tydliggjort att byggnaderna i den volymstudie som finns i samrådet för Slussen inte är en helig fråga. En poäng med samråd är ju just att få in synpunkter på förslagen. I detta ärende har det kommit in många synpunkter på byggnader, samtidigt som det finns en stor majoritet för att omforma Slussen. Nu är det viktigt att gå vidare med den nya utformningen av trafiklösningarna vid Slussen så att stockholmarna kan få en väl fungerande knutpunkt för såväl gångvägar, vägar, cykelbanor som spår.

/

På mitt skrivbord ligger ett flygblad från stockholmsvänstern. De vill ha en bilfri cykelstad. Ett första steg i det arbetet är enligt dem att ta bort de dubbla bilfilerna och göra dem till enkla bilfiler på Folkungagatan, Skeppsbron, Flemninggatan, Sveavägen och Valhallavägen. De filer som försvinner ska bli cykelbanor istället. Intressant förslag från ett parti som säger sig värna om kollektivtrafiken.

Jag tycker att detta förslag i all sin enkelhet illustrerar vad som blir effekten om det saknas ett helhetsperspektiv på trafiken. Vår politik utgår från att hitta bra lösningar för såväl gående, cyklister, bilister, varutransporter, kollektivtrafik som utryckningsfordon. Alla ska med. Oppositionen tänker bort flera av dessa trafikslag. Det är inte seriöst. Kollektivtrafiken är en viktig del i stockholmstrafiken  men den tillgodoser inte alltid allas behov. Vi får snart den första spårvägslinjen och det kommer att byggas fler. De skulle säkert vilja ta en stor del av gatuytan i anspråk. Men det är viktigt att se stadens trafiksystem utifrån ett helhetsperspektiv. Det är därför som vi från majoritetens sida på aprilnämnden gav trafikkontoret följande uppdrag;

”För närvarande pågår ett arbete som SL har initierat i syfte att ta fram en spårvägsstrategi för Stockholm. Staden är representerade både i arbetsgrupp och i styrgrupp. Idag fokuserar arbetet på spårsatsningar. Nämnden anser dock att det finns behov av ett bredare angreppsätt, en strategi som omfattar även stombusstrafik och möjlig framtida Bus Rapid Transit-system (BRT). Vilka stombusslinjer ska konverteras till spårväg, var ska BRT-linjerna gå och var ska övrig busstrafik finnas är viktiga strategiska frågor ur ett helhetsperspektiv. Det är högst väsentligt att funktionen och trafikantnyttan ligger i fokus. Val av trafikslag för olika linjer och sträckor skall bestämmas av vilket resandeunderlag som finns och vad som lämpar sig i trafiksystemet. Stockholm växer snabbt. Därför är det viktigt att nu ta ett större grepp på hela systemet och se över och även omdisponera användningen av vissa gator. Det kan vara klokt att renodla trafiken på vissa gator genom att prioritera spårväg och buss på en gata och bilar på en annan. Samutnyttjande av kollektivtrafikkörfält för både buss och spårvagn på sträckor där de finns parallellt är ett annat sätt att effektivisera användningen av gaturummet. Genom att basera beslut om spårvägsutbyggnader på en gemensam strategi mellan SL och Staden ges god förutsägbarhet och framförhållning i planering.  

Med denna skrivelse ges trafikkontoret i uppdrag att i samverkan med SL arbeta utifrån ovanstående resonemang och på så sätt skapa en tydlighet och en överblickbar strategi för den viktiga stomkollektivtrafiken i Stockholm.”

Trafikkontoret har ansvaret för framkomlighetsfrågor och för hur stadens gatunät används. Det är många som vill använda sig av det. Därför är det väsentligt med en tydlig strategi i detta arbete. Inte minst mot bakgrund av det faktum att vi vet att Stockholm kommer att växa mycket framöver. Bara cykelbanor kommer inte att kunna tillgodose det behov som vi ser framöver, lika lite som bara kollektivtrafik.

Därför krävs det en strategi kring hur vi på bästa möjliga sätt löser helheten så att Stockholm även fortsättningsvis kan vara en hållbar storstad.

/

Trevlig helg!

Många är omedvetna om vilken dålig kondition som nuvarande Slussen är i. Den riskerar att bli en allt större säkerhetsrisk. Det visar en rapport om Slussens tekniska status som presenteras på Trafik -och renhållningsnämnden den 18 maj. Rapporten visar att det i dagsläget finns 178 skador som klassas som tillståndsklass 3 och bör åtgärdas inom ett år.      

Trafikkontorets rapport visar att det är mycket angeläget att komma igång med arbetet med den nya Slussen. Trots att staden årligen förstärker och underhåller Slussen för 10-15 miljoner kr och transporterar bort stora mängder lös betong varje år sker olyckor på platsen. Den senaste incidenten, då ett vinkeljärn föll ner och skadade en person vid entrén till tunnelbanan, är inte acceptabel. Om inte en god säkerhet kan upprätthållas måste staden stänga av fler delar av Slussen vilket kommer att leda till att framkomligheten för gående, cyklister, bussar, varutransporter och bilister kommer att försämras radikalt.

Det är en mycket viktig knutpunkt för Stockholm som är i akut behov av framtida beslut. Trafiklösningen glöms lätt bort i diskussionerna om allt det andra kring Slussen, men trafiklösningen är oerhört väsentlig för stadens och regionens funktion och den nuvarande lösningen går verkligen på övertid, vilket Trafikkontorets rapport tydligt beskriver.  Varje dag passerar nästan ett Göteborg vid Slussen i form av gående, cyklister, bilar, bussar, tunnelbana.

/

En stor nyhet idag har varit att bromsar kan vara lika farliga för luftkvaliten som dubbdäck. Men bromsarna alstrar partiklar som är mindre än  dubbdäcken. Dvs omfattas av ett annat gränsvärde, PM 2,5, som staden klarar. Dubbdäcken handlar om PM 10, som vi inte klarar. det är skillnad.

Idag har jag presenterat en första utvärdering av dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Det är intressant och man kan konstatera följande:

– trafiken har minskat på Hornsgatan – antalet fordon har minskat med över 30% (kan jämföras med att trängselskatterna minkade trafiken med ca 20%)

– andelen dubbdäck på Hornsgatan har minskat från ca 65% till 40%

– andelen dubbdäck i hela staden har minskat med 10-15%

– andelen bilar med odubbade däck har ökat till 37%

– 37% av de som idag har dubbade däck kan tänka sig att byta de mot odubbade när de är dags att byta däck

– dygnsöverskridandet av luftkvalitetsnormen (max 35 dygn/år) kom i år en månad senare jfr med förra året.

-antalet trafikolyckor har inte påverkats

Dessutom har fler valt kollektivtrafik och att gå eller cykla. Det är intressant resultat som visar att vi är på rätt väg för att klara luftkvaliteten i Stockholm. Men det räcker inte. Fler måste välja bort dubbdäcken för att vi ska klara EUs normer och undvika att bli fällda för brott mot direktivet.

I kvarteret Välbehaget , Västermalmsstrand, påbörjar nu Skanska  byggandet av över 220 lägenheter. Över 70% av lägenheterna tecknades på mycket kort tid och det är lätt att förstå när man ser läget vid Ulvsundasjön. Fantastisk vy i solnedgångsläge, nära till kollektivtrafiklägen i och med att Spårväg City kommer dit och nära till City i övrigt. Projektet är ytterligare ett exempel på att det finns stort intresse från näringslivet till att bidra till Stockholms miljöprofil. Skanskas partners är AREIM och IndexEstate.  Sedan tidigare har Skanska byggt passivhus för Svenska Bostäder, kvarteret Blå Jungfrun. Nu går de vidare genom att bygga ett energieffektivt flerbostadshus. Vi har bara sett början på denna utveckling som jag är övertygad om kommer att leda till att vi får se allt mer energisnåla fastigheter i Stockholm. Det var kul att få vara med och ta första spadtaget för detta projekt. Som var ett lite annorlunda spadtag vilket syns på bilden.

På eftermiddagen medverkade jag vid EU-kontorets dagar på Centralstationen. Det är kul att på detta sätt kunna berätta för stockholmarna om varför vi har blivit Europas första miljöhuvudstad.

Kammakargatans del mellan Luntmakargatan och Sveavägen kommer att bli gågata inom kort. Detta har jag också berättat om idag.

För övrigt kommer det att bli intressant att följa utvecklingen av valet i Storbritannien. En oviss parlamentarisk situation är ju inte vad de behöver just nu mot bakgrund av den ekonomiska situation som landet befinner sig i. 

/

Idag arrangerade jag ett lunchseminarium om Luftkvalitet, tät stad och höga hus. Många hävdar att höga hus försämrar luften i en stad, andra säger att det är tvärt om. Dsgens seminarium visar att det som är viktigt är att vara medveten om vad man gör när man bygger. Det kan vara så att tillstängda gatumiljöer med mycket trafik kan påverka luften och då spelar det inte så stor roll hur höga husen är. I andra sammanhang kan ett högt hus, rätt placerat, faktiskt leda till att luftkvaliteten förbättras pga att det byggs på ett sätt som gör att luftströmmarna ökas och därmed späds partikelhalterna ut.

Malin Ekman från SLB analys konstaterade att det är inte korrekt att påstå att höga hus försämrar luftkvaliteten, Monica von Schmalensee från White arkitekter konstaterade att det är viktigt att veta varför man vill bygga höga hus. Är det för att bygga ett landmärke? För att exploatera på redan exploaterad mark och skona grönområden eller finns det andra skäl? Gunnar Oom moderat kommunstyrelseordförande i Danderyd konstaterade att den om- och nyvbuyggnation som planeras vid Danderyd centrum kommer att leda till att luften förbättras radikalt, vilket också påverkar skolor i närheten. 

Kort sagt,det gäller att tanka på luft- och bullerfrågor från början i projekten, inte minst i storstadsmiljöer. 

 Till slut, Malin Ekman började med att visa på vilka enorma förbättringar av luftkvaliteten som skett i Stockholm under de senaste decennierna. Det är lätt att glömma det mot bakgrund av debatten om partikelhalterna i luften. Årsrapporten om luftkvaliteten för 2009 illustrerar detta mycket väl. Det finns skäl till att Stockholm är Europas första miljöhuvudstad.