År: 2013

Läser idag en debattartikel i Dagens Industri där Tomas Rudin (s) slåss för affärsflyget på Bromma. Det är i sanning en nyhet.

När ärendet om en förlägning av avtalet om Bromma mellan dåvarande Luftfartsverket och Stockholm stad var uppe i kommunfullmäktige 2008  reserverade sig socialdemokraterna mot en förlägning av avtalet. Skälet var att Bromma inte skulle vara kvar. Behöver jag påpeka att Rudin deltog i den debatten? Jag länkar till beslutet i kommunfullmäktige och lägger med deras reservation nedan.

Så Tomas Rudin är inte särskilt trovärdig i sitt vaktslående om Bromma. När det verkligen gällde att visa färg om Bromma sa han nej tack. Då kostar det inte särskilt mycket att nu – i opposition och utan sitt parti med sig – låtsas som att man värnar Bromma.

Läs och begrunda vad de ansåg om Brommas framtid.

Reservation anfördes av borgarråden Carin Jämtin och Roger Mogert (båda s) enligt följande.

Vi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta följande.

1. Avslå föredragande borgarrådets förslag till beslut.

2. Därutöver anföra följande.

Det finns en rad goda skäl att avslå ärendet. Miljö-, säkerhets-, näringslivs- och stads-utvecklingsskäl talar för en avveckling av Bromma flygplats.

Det finns också en rad goda skäl att avslå det här specifika avtalet. Det är ett avtal som ensidigt gynnar den ena avtalsparten, nämligen Luftfartsverket, medan stockhol-marna bakbinds i 30 år framåt utan möjlighet att säga upp avtalet.

Till sist bör ärendet avslås mot bakgrund av den slarviga och hafsiga beredningen. Kommunfullmäktige och stockholmarna undanhålls uppenbarligen de verkliga konsekvenserna av det avtal man ingår.

Miljö och säkerhet

Bromma innebär att stockholmarna bidrar med en kraftig subvention av en verksamhet som alla vet är miljöskadlig och som därmed inte behöver bära sina egna kostnader. Klimatfrågan är det knappt någon som ifrågasätter vikten av. Att stockholms skattebe-talare då ska subventionera denna verksamhet blir än mer orimligt.

För de som berörs är givetvis den miljöpåverkan som sker kring flygplatsen till följd av trafiken ett ständigt problem. Buller, liksom utsläpp av kemiska substanser och avgaser, är ständigt närvarande och påverkar vardagslivet. Det handlar om avbrut-na samtal, störd sömn, oro för att barnen ska äta frukt från trädgården, o.s.v. I och med det nya avtalet ökar antalet flygrörelser från 65 000 till 80 000, vilket är en stor ök-ning.

Dessa frågor blir ännu mer problematiska eftersom skador från buller även drabbar dem som inte upplever bullret som störande. Alla stadsdelsförvaltningar lyfter i sina remissvar fram bullerfrågan, något som torde motiveras av att frågan är en levande problematik för dem. Till skillnad från vad man kanske spontant tror så väljer inte alla att bo där de bor. Inte minst barnen saknar möjlighet att välja.

Säkerhet

Till sist kan man aldrig bortse från olycksrisken. Brandförsvaret lyfter i sitt remissvar fram det olyckliga med en flygplats i en tätbebyggd miljö. Den handfull haverier och krascher som hittills skett i västerort till följd av Bromma flygplats verksamhet har som mest krävt 22 döda, men oftast mindre än 5 personer. Till det ska läggas en rad incidenter ända in på 90- talet. Då har dock störtade flygplan på ett nästan mirakulöst sätt, trots den täta bebyggelsen, inte lett till några döda, bara materiell förödelse och skador.

Det är också värt att notera att den stadsdelsnämnd inom vars område den största olyckan, med flest döda, inträffade inte fått ärendet på remiss.

Näringsliv och stadsutveckling

Det enda skäl som ärendet lyfter fram till förmån för Bromma flygplats är vikten av en citynära flygplats för regionens näringsliv. Tyvärr finns detta behov inte dokumenterat eller analyserat någonstans i ärendet och Stockholm Business Region har inte fått ärendet på remiss.

Det som brukar framhållas i detta sammanhang är vikten av utrymme för det så kallade ”affärsflyget”. I de enda seriösa utredningar som gjorts av behovet av Brom-ma, i mitten på 90- talet, är det också detta som lyfts fram som problematiskt. All övrig trafik – då som nu – skulle med lätthet kunna få plats på andra flygplatser.

Affärsflyget handlar om trafik med små plan där företag och andra köper specifika flygresor. Enligt Stockholmsberedningen rör det sig om 7000 – 8000 landningar per år. Restiden till och från City och Bromma flygplats respektive Arlanda är ungefär likvärdig. Faciliteterna på själva flygplatsen är dock bekvämare och smidigare för resenärerna på Bromma. Däri ligger också flygplatsens attraktivitet. För detta syfte ianspråktages idag mer än 1 400 000 kvadratmeter mark i en attraktiv och central del av Stockholm till en hyra om 1 krona per år. Det vore orimligt att förvänta sig att af-färsflygets resenärer inte skulle vilja ha kvar denna verksamhet.

Det är dock inte självklart att verksamheten är positiv för näringslivet i Stockholm. Som Svenskt Näringsliv framhållit i sitt remissvar till Rogestams utredning ”Framtidens flygplatser” finns bara en flygplats som har ett nationellt strategiskt intresse, nämligen Arlanda. Arlanda har rasat från att vara Nordens största flygplats till att vara den tredje största. Svenska resenärer får idag regelmässigt åka via Helsingfors till långväga destinationer. Ska Stockholm kunna kalla sig Skandinaviens huvudstad bör det också finnas en stark internationell flygplats. Den enda flygplats som skulle kunna fylla en sådan roll är Arlanda.

Tyvärr undergräver Bromma flygplats Arlandas ställning. Det finns ingen anled-ning för Sveriges näringsliv att vilja se ett svagare Arlanda- tvärtom! Det finns dock en logik för det affärsdrivande verket Luftfartsverket att vilja bevara Bromma flygplats eftersom de då kan erbjuda fler attraktiva slot- tider för den inrikes linjetrafiken. Inri-kes linjetrafik minskar sedan en tid och man förlorar marknadsandelar till tågtrafiken. Det är givetvis ett bekymmer för Luftfartsverket, inte minst som man har flera mindre flygplatser runt om i landet som måste finansieras. Luftfartsverket får ju en intäkt, inte bara vid start och landning på Bromma flygplats, utan också på flygplatsen i andra änden av linjen. På så sätt underlättar givetvis Bromma flygplats för Luftfartsverket som har flygplatser på en rad mindre orter i Sverige. På så sätt fyller Bromma en funk-tion för dessa mindre flygplatser och orter. På så sätt bidrar stockholmarna också eko-nomiskt, genom sämre miljö, genom mindre säkerhet och genom utebliven utveckling till att vidmakthålla flygplatser runt om i Sverige.

Stockholm och övriga Sverige har dock allt att vinna på att istället stärka Arlanda som nav för flygtrafiken i vår del av Europa. Köpenhamn har 21,4 miljoner Oslo 19,0 miljoner Arlanda 17,9 miljoner och Helsingfors 13,1 miljoner passagerare per år. Goda flygtransporter är mycket viktigt för den internationella konkurrenskraften. Ett mer internationellt konkurrenskraftigt Arlanda är något som många aktörer lyfter fram t.ex. Invest in Sweden Agency och Svenskt Näringsliv. Även den internationella när-ingslivsorganisationen World Economic Forum anser att Arlanda måste förbättras. Bromma flygplats är inte lösningen för Stockholm. Bromma flygplats är inte en del i internationellt nav, utan bidrar istället till att splittra upp trafiken till Stockholm.

Bromma flygplats ligger dessutom idag i ett av Stockholms mer attraktiva områden (när den byggdes var det landsbygd). Området bör istället användas för att utveckla Stockholm och västerort med ett tillskott av bostäder, rekreationsområden och nya trafiklösningar i en ansträngd del av Stockholms trafiksystem. I den debatt som förts kring Bromma de senaste 15 åren har det funnits konkreta förslag på allt från 1500 bostäder till de mest vidlyftiga förslagen på ca 10 0000 bostäder. En rimlig uppskatt-ning är en potential på 4 – 5000 bostäder och tillhörande grönområden och infrastruk-tur. Vad det skulle innebära samhällsekonomiskt och för skatteunderlaget och arbets-marknaden i Stockholm går att uppskatta och bör räknas som en kostnad i samman-hanget. Det finns dock inget sådant material i ärendet.

Avtalet

Avtalet är skrivet så att Luftfartsverket har alla fördelar och Stockholm har alla nack-delar. Stockholm får 1 krona i fast ersättning, samt en rörlig ersättning som beräknas till 4 miljoner kronor per år, för en yta på över 1 400 000 kvadratmeter. Stockholm bidrar också med att acceptera de miljöproblem och säkerhetsrisker som en centralt belägen flygplats innebär. Till det ska läggas de uteblivna fördelar som en alternativ användning av marken skulle kunna innebära.

Alla förpliktiganden faller också på staden, alla rättigheter tillfaller Luftfartsverket och staden bara kan hoppas på Luftfartsverkets goda vilja:

– Luftfartsverket ska ”söka stimulera” flygbolagen att använda tystare flygplan – istället för att åta sig att göra detta.

– Luftfartsverket ska löpande utvärdera behov av åtgärder inom ramen för gällande miljötillstånd, något som ska utgöra underlag för ”parternas samråd” om verksamhetens utveckling.

– Luftfartsverket ska ”sträva” efter att bedriva verksamheten så att bullerstörning-arna minimeras.

Det finns inga formulerade mål, inga mått och inga sanktionsmöjligheter. Luftfartsverket har dock rätt att:

– Säga upp avtalet i förtid.

– Omförhandla ersättningen till staden om flygplatsens parkeringsintäkter (sic!) minskar utan att kompenseras av andra intäkter.

– Ersätta staden med utgångspunkt från den egna verksamhetens intäkter istället för utifrån markens värde och alternativkostnaden för staden.

Det är ett avtal med villkor som alla andra affärsdrivande verksamheter i staden skulle vilja ha men – förhopppningsvis – ingen skulle få.

Ärendets beredning

Sedan avtalet presenterades av ansvarigt borgarråd har diskussionen om uppsägningsklausul förts. Mot den bakgrunden återremitterade minoriteten i kommunfullmäktige ärendet för att få klarhet i vad det skulle innebära för staden om man ville gå ur avtalet före 2038.

Nu återkommer ärendet till kommunstyrelsen mindre än ett dygn senare. Det rymmer dock inget svar på den fråga som motiverade återremissen, och inte ens den fakta som finns och är väl känd redovisas för kommunfullmäktige. Någon orsak till brådskan finns inte heller eftersom avtalet inte behöver godkännas förrän till halvårsskiftet.

Med några enkla telefonsamtal till berörda förvaltningar hade man dock kunnat få information och svar på frågor som stadsledningskontoret nu uppenbarligen inte ville eller förmådde prestera.

Några exempel:

– Den bild som stadsledningskontoret och föredragande borgarrådet ger av avtalsförhållandena är inte riktig. Det är inte två likvärdiga parter som ingått ett avtal. Vill Luftfartsverket avveckla Bromma behövs ingen förhandling. De har den rätten enligt avtalet. Det är dock riktigt att Stockholm måste förhandla med Luftfartsverket och sannolikt betala ett skadestånd.

– Förra gången en borgerlig majoritet bundit staden i ett avtal om Bromma förlorade man nästkommande val. Då landade diskussionerna om skadestånd i storleksordningen 100 – 250 mnkr per år. Siffrorna gäller dock dåtidens penningvärde, så man kan anta att det borde kosta något mer idag. Sannolikt har inte avtalets värde sjunkit med den utökade trafiken heller. En rimlig grund skulle vara att i alla fall räkna fram dessa siffror till dagens penningvärde och därmed ge kommunfullmäktige en aning om en tänkbar nivå på kostnaden för att gå ur avtalet.

Det hade inte varit svårt att klargöra dessa enkla fakta för kommunfullmäktige in-för beslut. Det borde heller inte vara alltför svårt att uppskatta ett tänkbart ska-deståndsanspråk från en väl känd offentligt driven verksamhet inom stadens gränser.

Att heller inte göra det på en uttrycklig begäran från en stor kommunfullmäktigeminoritet är orimligt.

Idag blev det officiellt att Norwegian börjar flyga direkt från Stockholm till San Francisco och Los Angeles. Det är väldigt goda nyheter för Stockholm och regionens konkurrenskraft! Tid är pengar i allt högre utsträckning. Att slippa byta plan under resan är därför en viktig fråga i kampen om talanger och investeringar.

Inte minst en direktlinje till San Francisco är av stor vikt för Stockholms växande IT-sektor, i Kista och resten av staden. Stockholm är idag en världsledande IT-stad, bara snäppet efter Silicon Valley på den internationella IT-scenen. Med globaliseringen ökar också kraven på att utvecklare i Stockholm snabbt och enkelt ska kunna nå sina kollegor i Kalifornien, och vice versa.

I veckan pågår dessutom förhandlingar kring Arlandas miljötillstånd. Det är oerhört viktigt att det nya miljötillståndet utformas så att Arlanda kan fortsätta attrahera nya direktlinjer och därmed ytterligare förstärka regionens konkurrenskraft. Ett miljötillstånd som innebär begränsningar jämfört med nuvarande tillstånd påverkar inte bara Stockholmsregionens konkurrenskraft utan hela Sverige.

Bra flygmöjligheter lockar hit investeringar, talanger med hög kompetens och gör att befintliga företag kan utvecklas på ett positivt sätt. Därför är dagens nyhet glädjande för Stockholm!

I somras skrev Filippa Reinfeldt och jag en debattartikel i SvD om behovet av fler utbildningsplatser för sjuksköterskor i Stockholm. Nu har regeringen beslutat att satsa på fler sjuksköterskor, skriver DN idag. Regeringen tillför 100 miljoner kronor på att utbilda fler sjuksköterskor i länet. På tio år ska det ge ett tillskott på 3400 nya sjuksköterskor. Det är precis vad regionen behöver!

Stockholms län har idag lägst andel sjuksköterskor i relation till befolkningen i hela landet. Samtidigt är antalet sökande per plats på sjuksköterskeutbildningarna högst här. På sex år har Stockholms län vuxit med över 200 000 personer. Närmare hälften av Sveriges befolkningstillväxt sker i huvudstadsregionen. För att regionen ska vara fortsatt attraktiv krävs en fortsatt god servicenivå och att utvecklingen av välfärdstjänster hänger med.

Kompetensförsörjningen är en viktig del för att möjliggöra fortsatt tillväxt. Det gäller inte minst möjligheten att attrahera och behålla personer med akademisk utbildning, däribland sjuksköterskor. Redan i dag ser vi att kompetensbristen i Stockholm blir ett allt större tillväxthot. Den totala efterfrågan på arbetskraft i regionen förväntas öka med närmare 200 000 personer till år 2020. Tre av fyra av dessa arbetstillfällen kommer kräva kompetens motsvarande eftergymnasial utbildning. Bristerna förutses bli störst inom bland annat vård och omsorg samt skola.

3 400 nya utbildningsplatser är därför ett positivt besked för hela regionen!

Deltog idag på ett frukostseminarium där en rapport om Stokabs betydelse för tillväxten och företagandet i Stockholm presenterades. Acreo har gjort analaysen och den är mycket intressant. Den visar att det öppna konkurrensneutrala svartfibernätet i Stockholm har medfört följande sedan Stokab statade för ca 20 år sedan:

– det finns ca 100 telekomoperatörer och över 700 företag som kunder

– öppenheten och möjligheten att hyra den kapacitet som man behöver har medfört att alla kunder kan designa sin egen nätstruktur

– små företag och hushåll får samma möjlighet som storföretag att få tillgång till hög kapcitet i nätet

– tillgången till hög kapacitet skapar en hög IT-mognad hos såväl medborgare som företag , vilket i sin tur driver på utveckling av nya tjänster och innovationer

– bredbandspriserna är lägre tack vare konkurrensen vilket naturligtvis gynnar näringslivsklimatet

– bostadsföretagen/flerfamiljshusen och den tidiga investering i infastrukturen i fastigheterna har betytt mycket för utvecklingen

– den snabba och väl utbyggda infrastrukturen har inneburit miljardbesparingar för kommun och landsting

– Kista Science City hade förmodligen inte varit så internationellt konkurrenskraftigt ICT-kluster utan Stokabs fibernät.

– 3G och 4G skulle inte ha kunnat byggas ut så snabbt om inte Stokabs heltäckande fibernät funnits på plats.

– Acreo räknar med att jobbvärdet – dvs en ökad sysselsättning – uppgår till ca 7,5 miljarder kr

– Nyttan är minst tre gånger större än investeringarna

– den samhällsekonomiska vinsten uppgår till ca 16 miljarder kronor

Många intressanta aspekter kom fram vid seminariet och det går att titta på det här.

Kort sagt, det är svårt att överskatta betydelsen av det beslut som fattades för ca 20 år sedan om att inrätta ett öppet konkurrensneutralt fibernät i Stockholm som just tillhandahåller kapacitet utan att klättra upp i värdekedjan. Det är upp till de företag som hyr kapacitet att utveckla tjänster mm. Och de har mer pengar att använda om de inte behöver göra den grunläggande investeringen utan kan hyra den kapacitet som behövs. Egentligen är det konstigt att det inte finns fler exempel liknande Stokab runt om i landet. 

Vägvalet för 20 år sedan har visat sig vara mycket viktigt. Rapporten illustrerar det bland annat genom att jämföra med Köpenhman, där staden valde en annan väg än ett öppet konkurrensneutralt nät. I Köpenhamn är idag ca 20 % av fastigheterna anslutna till nätet jämfört med över 90% i Stockholm. Skulle Stockholm ha haft Skype, Klarna, Spotify, Dice mfl om inte Stokab hade funnits??

/

 

 

Idag har jag presenterat Tillståndsguiden. Det är en utmärkt tjänst för företagare i Stockholm. Här finns det samtal de tillstånd som behövs för att starta olika typer av verksamheter. Jag träffade en företagare i restaurangbranschen i samband med lanseringen. Hans kommentar var – detta är världsklass. Tänk om denna hade funnits för några år sedan när jag drog igång verksamheter. Då hade jag sluppit att lägga ner massor med tid på att surfa runt, och ringa till olika tjänstemän, för att få information om vad jag behöver för tillstånd för att köra igång. Nu finns allt samlat på ett ställe. Toppen tyckte han. Och toppen tycker jag.

Det är viktigt att ha lättillgänglig information för företagen. Företagslotsen finns och kommer att finnas även framöver. Men med Tillståndsguiden blir det lätt att göra rätt från början. Dessutom är företagen inte beroende av öppettider för att lämna in ansökan. Och om det är något som man undrar över finns Företagslotsen till hands, förutom tjänstemännen på respektive förvaltning givetvis.

/

En fullspäckad dag inleddes med att jag lyssnade på ett antal spännande sessioner på Digital Health Days 2013 DHD13. Den första av förhoppningsvis flera konferenser på Stockholmsmässan där företrädare för akademi, offentlig sektor och näringsliv inom life science, ICT och Gaming träffas för att utbyta erfarenheter. Stockholm har otroligt goda förutsättningar att ligga i framkant när det gäller att gifta ihop dessa områden. Den spännande utveckling som sker på mobilområdet där data används för att skapa ny access till information för vanliga människor kommer med all säkerhet att påverka såväl sjukvården som äldrevården. Det var som en av talarna konstaterade, Snart kommer appen där du får förslag på vilken läkare som du ska vända dig till, beroende på vilket problem du har. Tillgänglig data och teknik ger makten till individen. Riktigt så är ju inte dagens sjukvårdssystem uppbyggt.

Jag lämnade Stockholmsmässan en timma för att, tillsammans med kollegan Madeleine Sjöstedt, inviga en ny cykelparkering för ca 1000 cyklar vid nya Tele2arenan samt avtäcka skylt för Arenaleden, en ny led från söder till arenan. Förhoppningsvis leder den tydliga skyltningen till att många väljer cykeln i stället för bil till Tele2Arenan.

Åter på mässan lyssnade jag på presentationer av några av de ideer som kom fram vid den 24 timmars health hackathon som genomfördes innan sommaren. Otroligt stimulerande. Det finns många kreativa människor med fantastiska ideer. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på detta i Sverige. Många kan vittna om hur svårt det är att hitta riskkapital i Sverige och hur lätt det är i USA. Många vittnar oclså om hur oerhört svårt det är att få möjlighet att testa sina ideer skarpt i landstingens Sverige.

Digital Health Days har samlat nästan 400 personer från olika delar av världen. Lyssnar man till kommentarerna så ger det mersmak. Det är bara att gratulera arrangörerna och se fram emot nästa DHD i Stockholm.

Åhlens City har 13 miljoner besök/år. Det lärde jag mig idag i samband med att jag invigde deras nya koncept Cafe Å Lait på Klarabergsgatan. Ett mycket trevligt tillskott till miljön mitt i City. Vi vet att citymiljön är viktig för att attrahera besökare, såväl nationella som internationella, till Stockholm. Därför är satsningar som denna mycket välkomna. 57.000 fotgängare passerar varje dygn på Klarabergsgatan, och allt tyder på att det blir betydligt fler -80.000- när Citybanans station öppnar på Klarabergsgatan om ett antal år. Så potentiella kunder finns det gott om i detta läge.

Det blev ingen DN-Gala för min del iår. Men jag såg lite av den på TV.
/

DN har idag en artikel om att klyftorna ökar mellan Stockholms stadsdelar. Artikeln baseras på en Swecorapport som granskat inkomstutvecklingen i Stockholm under perioden 2000-2011. Den är intressant av flera skäl;

1. Medelinkomsterna har ökat i alla stadsdelar, lägs i Söderort med 32%. Jag undrar hur många andra städer i Sverige och Europa som kan visa på en liknande lägsta medelinkomstutveckling i sina stadsdelar? Rinkeby har tex en medelinkomstökning med 33 % under dessa 11 år.

2. Kvinnorna har i genomsnitt haft en bättre relativ löneutveckling än män. 20,4% för kvinnor och 12,7% för män. 

3. Medelinkomstökningen är störst i innerstaden. 46% under samma tidsperiod. Detta betraktar en del som negativt, att inkomstökningen skiljer sig så. Det som är viktigt för mig är att ALLA får en högre inkomst, vilket ju rapporten visar.

4. Det faktum att 50% av skatteintäkterna från värnskatten kommer från boende i Stockholms län, varav många bor i Stockholm, illustrerar att det finns många höginkomsttagare här.

5. Förvärvsfrekvensen i Stockholm stad är hög, 77% vilket är bra. Detta är en viktig förklaring till medeinkomstökningen i alla stadsdelar. Fler har inkomster.

6. Arbetet med att jobba för att minska utanförskapet får aldrig avstanna. 

7. Utbildningsnivån i Stockholm är hög (38 % har akademiskt utbildning) vilket beror på att arbetsgivarna i Stockholmsregionen har höga kompetenskrav. Många av de nyinflyttade till Stockholm (ca 17.000 förra året) har en hög utbildning och flyttar till väl betalda jobb. Det är bra för det leder i sin tur till att efterfrågan på den lokala marknaden ökar, tex restauranger, RUT och ROT-jobb, nöjen mm. Detta är en viktig anledning till varför jobben ökar på bredden i Stockholm. 

Stockholm satsar hårt på att minska utanförskapet och den höga sysselsättningsfrekvensen och ökningen av medelinkomsterna överallt i staden, visar att vi är på rätt väg. Men det finns mer att göra, alltför många står utanför arbetsmarknaden även i Stockholm. Detta viktiga arbete får inte hindras av en debatt om att det är problem att boende i vissa stadedelar har en snabbare inkomstutveckling än andra. Att trycka ihop inkomstskillnader är ingen lösning på utanförskapsproblemet.

Åter igen – det som är viktigt som också rapporten visar –  är att ALLA kan se att det är möjligt att öka sin inkomst, oavsett var man bor i staden. Det är vad som har hänt i Stockholm. 

Det som vi också kan se tendenser till är att människor i ytterstadsområden väljer att bo kvar i området när de ökar sin inkomst. Detta är också en viktig utveckling som leder till ett ökat serviceutbud i hela staden.  

/

I dag skriver jag i SvD om att Stockholmsregionen behöver fler yrkesutbildningar och fler yrkesutbildningsplatser.

Yrkesutbildningar är viktiga för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Dessa utbildningar skiljer sig från andra i och med att branscher är med och utformar utbildningarnas innehåll efter arbetsmarknadens behov. Det innebär att nyexaminerade får jobb. Nästan 90 procent av de som tar examen går direkt till ett jobb. Trots att det är i Stockholmsregionen den största efterfrågan på arbetskraft finns, fick tillväxtregionen Stockholm en mindre tilldelning platser än glesbygdsregioner i den senaste tilldelningen som myndigheten för yrkeshögskolan gjorde.

Risken är att dagens situation leder till ett minskat intresse för yrkesutbildningar från arbetsgivarnas sida. Idag lägger yrkeshögskolorna i Stockholm tillsammans med företag och branscher ner ett omfattande arbete på att identifiera ett specifikt behov av arbetskraft och utforma utbildningar därefter. Men då endast en knapp fjärdedel av ansökningarna från Stockholm blir beviljade är det svårt att motivera företagen att även fortsättningsvis komma in med ansökningar om att starta nya utbildningar för sitt specifika yrkesbehov.

I nästkommande tilldelning är det viktigt att fler platser och utbildningar hamnar i Stockholmsregionen. På så sätt kan fler gå från utanförskap och utbilda sig till yrken där det finns jobb att få som till exempel apotekstekniker, sjuksköterskor eller fritidspedagoger. Samtidigt kan företagen hitta rätt kompetens för att fortsätta växa och utvecklas i Stockholm.

Nyss kom ett mail från TSL med ett pressmeddelande från där VD Tomas Petti kritiserade de nya reglerna som införs från 1 september. Han konstaterar att från och med då ska den som är arbetslös och får ersättning från a-kassan skicka in en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen varje månad. Rapporten ska innehålla en redogörelse över sökta jobb och andra jobbsökningsaktiviteter. Han konstaterar;  ”Att tro att dessa personer inte anstränger sig för att få ett nytt jobb är märkligt. Att tro att deras chans att få ett nytt jobb ökar om de skriftligt rapporterar om sina jobbsökaraktiviteter en gång i månaden är än märkligare. Att tro att de upplever det enkelt att leva på a-kassenivå är svårbegripligt. Att tro att ökad kontroll och hot om indragen ersättning är det som behövs för att personer ska ta sitt ansvar och söka jobb är kränkande, säger Tomas Petti, VD på Trygghetsfonden TSL.

Det visar på en bristande kunskap om vardagssituationen för de jobbsökande. Det är inte lättja eller ovilja som gör att inte alla snabbt hittar nya jobb. På många orter finns få jobb att söka. Det är många som konkurrerar om de lediga jobben och många av arbetarna har otillräcklig, eller dåligt dokumenterad kompetens, för att kunna konkurrera om de lediga jobben. Många är ovana att söka jobb och upplever det svårt att ”sälja” sig själv. Jobbcoacherna vittnar om den stora frustration och oro som många av deltagarna upplever. De flesta av de uppsagda vill ha stöd.”

Det ligger mycket i detta. Liknande erfarenheter finns från stadens arbetsmarknadsförvaltnings arbete med såväl unga arbetslösa som aldrig etablerat sig på arbetsmarknaden och andra som har hamnat i utanförskap. Det handlar om att rusta individer och att matcha personer till jobb. Ett arbete som bygger på förtroende såväl mellan arbetsgivare och matchare som mellan matchare och arbetslös. Ett sådant förtroende kan aldrig ersättas av skriftliga månatliga rapporter. 

Ju mer jag har satt mig in i utanförskapsarbetet, desto mer inser jag att det är ett mödosamt och tufft jobb att stötta personer som stått länge utanför arbetsmarknaden, eller kanske aldrig fått in en fot. Det är inget quick fix, och det handlar absolut inte om att de har sökt för få jobb. 

Det måste vara förödande för en individ, som inte får det stöd som många behöver, att varje månad svart på vitt rapportera om sitt misslyckande. Lägg därtill alla de arbetsgivare som får samtal om jobbsökningar för att arbetslösa ska ”fixa statistiken” .

Tänk om , tänk rätt.

Igår skrev jag på Expressens debattplats att alla vi som är trafikanter måste visa hänsyn för att Stockholmstrafiken ska vara framkomlig och trafiksäker. Att vi blir fler stockholmare och att det blir trängre på våra gator har märkts tydligt i Stockholm de senaste åren. I debatten efterfrågar varje trafikslag ett eget väl tilltaget utrymme på gatan. Det går inte i en fullt utbyggd stad. Enligt trafikplanerare skulle det krävas en gatubredd om 45 meter för att alla trafikslag – gående, cyklister, kollektivtrafik, gods- och leveranstrafik samt privatbilism – ska få plats. Framkomligheten är ett samspel där alla trafikanter måste visa en ömsesidig respekt och förståelse för de andra trafikslagens förutsättningar. Alla som är en del av trafiken – oavsett om man går, cyklar, är yrkeschaufför eller privatbilist – måste hjälpa till genom att ha rätt attityd i trafiken i Stockholm. Detta handlar inte om att , som vissa tror, ta större hänsyn till vissa trafikgrupper framför andra. Drt handlar om att vi måste hjälpas åt för att Stickholm ska vara en attraktiv stad och en säker stad. Stadens framkomlighetsstrategi bygger på att fler ska åka kollektivt, cykla och gå. Det kommer doch alltid att finnas leveransfordon och privatbilar i staden och det gäller att alla inser att alla trafikslagen behövs och att vi måste acceptera det och visa hänsyn.
.läs hela artikeln här