Hur kan Sverige få fler kvinnor att vilja bli företagare? Det är en fråga som ligger till grund för det uppdrag som Tillväxtverket har fått av regeringen, närmare bestämt av Näringsdepartementet.
I mars 2025 bjöd ministrarna Ebba Busch (KD) och Paulina Brandberg (L) in till ett särskilt möte för att diskutera vad som krävs för att öka kvinnors företagande. De konstaterade klokt att ”För att förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande och ägande behövs en gemensam kraftsamling.”
Det rimliga är att individer startar företag inom de områden som hen är intresserad av. Det såg vi när friskolereformen infördes
Parollen var; Alla behöver bidra till att främja kvinnors företagande. Det låter toppen – men uppenbarligen undantas branscherna inom välfärdssektorn från denna gemensamma kraftsamling för fler företag som ägs och drivs av kvinnor.
För den politik och den retorik som framförs från många håll i den offentliga debatten, bland annat från utbildningsministern, är knappast något som gör att kvinnor attraheras till att starta företag.
Företag skapas där hjärta finns
Det rimliga är att individer startar företag inom de områden som hen är intresserad av. Det såg vi när friskolereformen infördes. Då var det många kvinnor som jobbade i skolans värld som tog tillfället i akt och förverkligade sina idéer genom att starta en friskola. LOV-reformen beredde också marken för kvinnors företagande liksom den ökade upphandling av vårdtjänster som många landsting sjösatte.
Tittar vi på arbetsmarknadsstatistiken så finns det några tydligt kvinnodominerade branscher. De återfinns inom välfärdssektorerna. Nästan 80 procent av de anställda inom vård & omsorg är kvinnor, inom utbildning är motsvarande siffra cirka 75 procent och tittar vi specifikt på förskola och grundskola utgör kvinnor 8 av 10 medarbetare. Det är något jämnare könsfördelning på gymnasiet men fortfarande en övervikt av kvinnor. Drygt 60 procent av företagen inom vård och omsorg drivs av kvinnor liksom drygt hälften av företagen inom utbildningssektorn.
Av den totala andelen kvinnliga företagare återfinns 3,5 procent inom utbildning och 6,8 procent inom vård och omsorg. Det är låga siffror med tanke på hur stora dessa sektorer är.
Retorik och politik avskräcker
Vi vet från forskningen av kvinnor är mer riskobenägna än män, rädslan för att misslyckas är också en faktor som gör att kvinnor avstår från att ta steget till eget. Det debattklimat som råder just nu kring välfärdsföretagandet, där alla företag dras över en kam, jagas av media och mer eller mindre anklagas för att bara vara ute efter att tjäna pengar, avskräcker mycket effektivt.
Ska utvecklingen vändas måste politiken inse att det finns mjuka aspekter som påverkar om kvinnor vill starta företag
I ett sådant klimat kan regeringen komma med hur många olika stödprogram som helst. Det kommer inte att få kvinnor att starta företag. För om de vill starta företag är det inom de områden som de kan, det vill säga, inom välfärdssektorn. Och flera av de förslag som presenterats, och den politik som drivs i flera kommuner och regioner gör inte saken bättre.
Regler och trösklar hindrar
Ska utvecklingen vändas måste politiken inse att det finns mjuka aspekter som påverkar om kvinnor vill starta företag. Då har jag inte ens tagit upp de regelverk som finns på dessa områden som också skapar en höga trösklar för att, som entreprenör, bidra till att utveckla vård, skola och omsorg.
Det är det lätt att konstatera att den ena handen inte verkar veta vad den andra gör i regeringen. Någon kanske kan informera bland annat utbildningsministern om det viktiga projekt som näringsdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet har initierat och det uppdrag som Tillväxtverket har. Detta är verkligen en jämställdhetsfråga.
Krönika i Altinget 8 oktober 2025