När jag var borgarråd med ansvar för arbetsmarknadsfrågor så hade jag anledning att följa siffror som rör sysselsättning och arbetslöshet. Man kan tro att statistiken om dessa områden är kommunicerande kärl, men så är det inte. De mäter olika saker, något som är mycket viktigt att inse när man lyssnar på debatten. Det är höga toner från socialdemokraterna om att Sverige har ett enormt problem när det gäller arbetslösheten, den uppgår till ca nio procent och tillhör de högsta i EU enligt bland andra Damberg. Han hänvisar till AKU, en undersökning som görs via intervjuer, personer 15-74 år. Personer kontaktas och få frågan om de söker jobb eller vill ha ett jobb. Det innebär att i denna siffra ingår till exempel gymnasieungdomar som gärna vill ha ett sommarjobb eller helgjobb. Den siffran ger inte alls samma bild som on du tittar på statistiken för sysselsättning. Det är en siffra som faktiskt visar andelen av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatta. Enligt SCB:s statistik uppgick den till 69 procent 2025.
Banken Nordea har väckt debatten om vilka mått som bör användas för att ge en rättvisande statistik när det gäller sysselsättning och arbetslöshet. De menar att ett nytt mått som SCB tagit fram, BAS, visar att arbetslösheten i Sverige i själva verket är 5-6 procent, dvs betydligt lägre än AKU:s statistik 8,8 procent. BAS siffra är också lägre än Arbetsförmedlingens mått. I BAS räknas en person som har arbetsinkomst som sysselsatt och inte arbetslös.
Diagrammet kommer från Nordeas hemsida.
Det intressanta är att allt fler anser att det är viktigt att få ett så korrekt mått som möjligt för att politiken ska kunna vidta rätt åtgärder i syfte att minska arbetslösheten. Enligt Nordea har Norge och Danmark övergått till att använda mått som är registerbaserade i stället för enkäter. BAS är ett sådant registermått.
Så ta med denna viktiga information när ni hör debatten om hur hög arbetslösheten är i Sverige. Det är BAS samt måttet på sysselsättning som ger en rättvisande bild. Att använda ett mått (AKU) som bl a inbegriper att den som har läst en jobbannons eller en 15 åring som önskar ett helgjobb känns inte som en stabil grund för att basera arbetsmarknadspolitiken på. Dessutom riskerar den bilden att ge en mer dyster bild av hur svensk arbetsmarknad fungerar och bidra till dystra framtidsutsikter.
Nordea har lyft en viktig fråga och förhoppningsvis tar journalister, politiker och ekonomer till sig denna viktiga skillnad avseende vilken statistik som används.
/