Tankar om skolan

Hög tid att fokusera på de riktigt viktiga frågorna. Att vända de fallande resultaten i skolan. Där spelar 6 % konfessionella skolor ingen roll i det stora hela. ( som många har ett bra resultat).

Regeringsföreträdare fortsätter hetsjakten på friskolor. Denna gång handlar det om att konfessionella skolor ska förbjudas. 6 procent av landets friskolor är konfessionella. De inspekteras av Skolinspektionen så att de uppfyller kraven. 736 elever gick ut åk 9 i konfessionella skolor vt 2015. Finns det inget viktigare för en gymnasieminister, där genomströmningen på gymnasiet är ett problem, resultatnivån borde bli betydligt bättre, att ägna tid och kraft åt än att jaga de 6 % av landets friskolor som är konfessionella? I Nederländerna är i princip alla skolor konfessionella.

I Sverige går 8 av 10 elever i kommunala skolor. Många kommunala skolor har resultatproblem. Hög tid att fokusera på de riktigt viktiga frågorna. Att vända de fallande resultaten i skolan. Där spelar 6 % konfessionella skolor ingen roll i det stora hela. ( som många har ett bra resultat).

/

---

 

Hur har det då gått för familjen, har de hittat en plats i en annan skola för sonen? Ja, det har de. Men först efter det att de flyttade själva. Och hur många kan göra det?

Läser i Sydsvenska Dagbladet om en familj som under flera års tid har försökt att hitta en annan skola till sitt barn. På grund av närhetsprincipen, och att det är långa köer till de populära friskolorna, så har familjen inte kunnat byta skola. Närhetsprincipen är det som gäller i Malmö vid skolplacering vilket gör att barn som inte bor i närheten inte släpps in i skolan. Malmö kommun är väl känt för att motarbeta friskolor (därför är det minst sagt märkligt att den som personifierar detta Ilmar Reepalu har utsetts att utreda just villkoren för friskolor). Kreativiteten är stor från kommunen när det gäller att förhindra etablering av friskolor. Närhetsprincipen innebär att boendesegregationen får fullt genomslag i skolan. Det har flera utredningar konstaterat och nu senast Skolkommissionen. Skolkommissionen menar därför att ett obligatoriskt skolval är en lösning på detta problem. Det borde Malmö kommun också inse.

Hur har det då gått för familjen, har de hittat en plats i en annan skola för sonen? Ja, det har de. Men först efter det att de flyttade själva. Och hur många kan göra det?

Friskolan, som ju bara ville få en chans att förbättra sig, fick dra det hela till domstol och nu har Kammarrätten klivit in och sagt att friskolan visst ska få ta del av ombedömningarna.

Det är tur att vi har skolor som vill utveckla skolan. Betygsinflation är ett otyg och det måste vi komma till rätta med. Det är verkligen en björntjänst att sätta ett för högt betyg på en elev. 

I den allmänna debatten hävdas det ofta att friskolor är värst på betygsinflation. Det är inte korrekt. Problemet finns oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. Det visar Skolverkets och skolinspektionens granskningar.  För att komma till rätta med detta gör Skolinspektionen ombedömningar av elevernas nationella prov och sedan jämförs det med satta betyg.

Det blir ju ett intressant material att ta del av för de skolor som är intresserade av kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. Men se det är inte så lätt att få ta del av. När Skolinspektionen gjorde en av de återkommande ombedömningarna av elevernas nationella prov i årskurs 9 ville en friskola ta del av resultatet för att se på vilket sätt det gick att utveckla och förbättra bedömningsarbetet. De såg det som ett utmärkt tillfälle till kvalitetsutveckling där skolan skulle kunna utvärdera sig själv genom att jämföra de egna bedömningarna med de som externa bedömare gjort av samma elevlösningar.

Man kan tycka att det borde vara en självklarhet att de skolor som deltar i ombedömningen får ta del av de externa bedömningarna. Vem kan vilja förhindra det? Det borde få vara en självklar del i hela ombedömningsprocessen – i syfte att höja kvaliteten i den svenska skolan. Om nu de våra beslutsfattare hade tänkt på det. Men tyvärr tänks det väldigt mycket kring felsökning och mycket lite kring kvalitetsutveckling när det gäller att utforma Skolinspektionens uppdrag. 

Idag slutar Skolinspektionens ombedömning i en samling data och en högst allmänt hållen rapport. Möjligen gör någon forskare en djupdykning i materialet någon gång. Men den enskilda skolan – lärare och skolledare där som faktiskt kan göra något för att förbättra situationen – är det ingen som tänkt på. 

Men den här friskolan tänkte. De ville utveckla kvaliteten med hjälp av jämförande bedömningar på proven, men fick kalla handen av Skolinspektionen. Skolinspektionen hänvisade till bland annat sekretess och såg ingen möjlighet att lämna ut något som helst material till friskolan. Detta trots att det ju faktiskt handlade om skolans egen verksamhet.

 Men skam den som ger sig. Har man fokus på kvalitetsutveckling så vill man utnyttja alla möjligheter för att få informationen. Friskolan, som ju bara ville få en chans att förbättra sig, fick dra det hela till domstol och nu har Kammarrätten klivit in och sagt att friskolan visst ska få ta del av ombedömningarna. En viktig dom som förhoppningsvis står sig. Och därmed har denna friskola visat hur man kan använda detta material från Skolinspektionen som underlag för kvalitetsutveckling. Att ingen kommunal skola har kommit på detta……. Men nu är det förhoppningsvis fritt fram för fler att göra på detta sätt.

Så kan det gå när de högst styrande i svensk skola har fokus på något annat än kvalitetsutveckling. Det är tur att vi har skolor som driver på i förbättringsarbetet!

 

 

LO-kongressen verkar ha fattat beslut på magkänsla snarare än fakta – nu vill de uppenbarligen avskaffa skolpengen och med det följer det fria skolvalet.

LO-kongressen verkar ha fattat beslut på magkänsla snarare än fakta. Igår hävdade LO-ordföranden att ingen granskar friskolornas ekonomi, att man kan göra vinster som uppgår till 20% av intäkterna (det finns väl knappast något företag som klarar det). Man kan undra hur en friskola skulle kunna bedriva verksamhet om den skulle ha en sådan vinstmarginal. Intäkterna är ju baserade på den kommunala skolpengen. Andra intäkter är ju inte tillåtna, typ avgifter.

LO verkar också har ”missuppfattat” hur skolpengsystemet fungerar. LOs styrelsen skriver följande i ett yttrande över en motion. (deras text kursiv. Mina kommentarer i parentes):

Med skolpengssystemet har ett helt affärsområde öppnats. Ett stort mått av etableringsfrihet har inneburit möjligheter för många aktörer att etablera sig med liten hänsyn tagen till elevunderlaget.(Detta är inte korrekt eftersom den som ansöker om tillstånd för att få starta skola måste visa att det finns ett elevunderlag. Kan de inte visa det så säger Skolinspektionen nej.)

Det innebär att konkurrensförmågan och möjlighet att locka elever blir avgörande för skolans ekonomi och förmåga att bedriva bra undervisning. Det har också bidragit till, inte minst i större städer, en utveckling mot ökad segregering och mer socioekonomiskt homogena skolor. (Segregeringen beror på bostadssegregationen. Det har bla regeringens Skolkommission konstaterat. Den föreslår därför att det bör införas ett aktiv skolval – alla ska välja skola. Det finns i Nacka, Botkyrka mfl kommuner och det innebär att bostadssegregationens genomslag minskar. Eleverna väljer en annan skola än den närmsta.)

Skolpengen ges lika för varje elev. (De flesta kommuner har socioekonomiska faktorer som ingår i beräkningen av skolpengen vilket gör att pengen inte är exakt lika men den är lika utifrån bakgrundsfaktorer. )

Många kommuner visar sig inte avsätta tillräckligt och riktade resurser, för att ge skolor förutsättningar att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag. (Detta är helt korrekt och ett problem som Skolinspektionen lyft fram, där de också har konstaterat att många friskolor är mycket bättre på detta än kommunala skolor).

Det innebär att skolor med stora pedagogiska utmaningar inte blir en del av en likvärdig skola. (En likvärdig skola innebär inte att alla skolor ska vara exakt lika, en likvärdig skola handlar om att skolan ska utgå från varje enskild elevs förutsättningar)

Merkostnader som den kommunala skolan av olika anledningar har, men inte den fristående skolan, kan också medföra en överkompensation för de fristående skolorna. (Utredningar har konstaterat att det inte finns en sådan ”extra kostnad” för kommuner. Det är därför lika behandlingsprincipen har införts dvs lika skolpeng oavsett om eleven väljer en kommunal eller fristående skola).

LOs styrelse delar motionärernas uppfattning att dagens skolpengssystem byggt på en genomsnittlig ersättning per elev är problematisk. (Riktigt så är det ju inte som konstaterats ovan) Att hitta ett lämpligt alternativ är inte helt okomplicerat och styrelsen anser därför att LO bör verka för att skolans finansiering ses över i sin helhet. Syftet med en sådan översyn ska vara att överväga möjligheterna till alternativa fördelningsprinciper som kan ge bättre förutsättningar för en likvärdig skola.

Frågan är hur man ska tolka detta beslut av kongressen – några har tolkat det som att LO vill avskaffa skolpengen och det fria skolvalet. Jag har sagt det förut och säger det igen: Det svenska friskolesystemet är unikt – rik som fattig kan välja skola, pengen följer eleven, friskolan får inte ta ut någon avgift, friskolan får inte välja elever och det är kommunen som beslutar om skolpengens nivå. Har kan någon vänsterperson, som påstås värna om de svaga i samhället – vara emot ett sådant system?

/

I Aftonbladet kan man läsa att LO:s ordförande hävdar att den svenska skolan misshandlar deras medlemmars unga. Vad han har för belägg för detta framgår inte. Men om man nu väljer att tolka uttalandet som att det som kritik mot den svenska skolans kvalitet och resultat så välkomnar vi att LO är bekymrade över detta. För det är ju det som är det stora problemet med den svenska skolan, de sjunkande resultaten. I nästa andetag kritiserar LO-ordföranden dock friskolorna och det han kallar ”skolvärldens vinstjakt och segregation.” För säkerhets skulle nämner han inget belägg för detta. Och jag kan förstå det, för det finns nämligen inget belägg för detta påstående.

Det svenska friskolesystemet är något som LO borde omhulda. Det innebär att deras medlemmars barn kan välja skola utan att behöva tänka på om de har råd eller ej, för pengen följer eleven. De behöver inte heller vara oroliga för att ha råd med terminsavgiften, för det är inte tillåtet att ta ut avgift. Och många LO-medlemmar använder sig också av skolvalets möjligheter, det kan många av våra medlemmar vittna om. Problemet är att det alltjämt är många som inte känner till att det finns ett fritt skolval. LO- ordföranden är dåligt påläst när han hävdar att friskolorna ”plockar russinen ur kakan” genom att välja elever.  Tänk om LO skulle ställa sig bakom tanken att alla ska välja skola istället för att häva ur sig påståenden om friskolor som det inte finns belägg för.

Göteborgs kommun är en av landets största skolhuvudmän. Under senare tid har Skolinspektionen utfärdat en mängd viten pga brister i kommunens skolor. Så LO-basen har kanske rätt – skolan misshandlar deras medlemmars unga – men då borde han också rikta sin energi mot de huvudmän som missköter sig. Sluta jaga friskolor, börja jaga de skolor som inte sköter sig. Först då kan vi tro att du menar allvar med din omsorg om medlemmarnas barn.

För så har skriver Skolinspektionen i några av de över 15 vitesförlägganden mot Göteborgs kommun, som de meddelat under det senaste året;

Tynneredsskolan har brister i arbetet med att ge extra anpassningar och särskilt stöd till elever som behöver för det för att klara skolarbetet. Skolan har många elever som saknar godkända betyg i flera ämnen men som ändå inte fångas upp av skolans stödorganisation. De utredningar av elevers behov av stöd som skolan gör tar för lång tid. Det finns dessutom elever som blivit utredda men där skolan inte tagit ställning till om de behöver stödåtgärder eller inte.

Sandeklevsskolan 7-9 har låga kunskapsresultat. Skolan har även omfattande brister i arbetet med att uppmärksamma och utreda elever som kan behöva stöd för att klara skolarbetet. Bristerna har funnits under lång tid och ett stort antal elever riskerar att inte få det stöd de har behov av och har rätt till.

Brudbergsskolan har omfattande brister i arbetet med elevernas trygghet och studiero. Elever, lärare och representanterna för elevhälsan berättar om en otrygg skolmiljö som präglas av bråk mellan elever, och elever som är rädda och undviker delar av skolgården. Trots detta har skolan inte kartlagt vad som orsakar elevernas upplevelser av otrygghet.

Skolan saknar också ett målinriktat arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling av elever.

Tillsynen visar att Göteborgs kommun och rektorn på Svartedalsskolan 4-9 inte har säkrat att alla elever får den undervisning och det aktiva lärarstöd som de behöver för att nå kunskapskraven. Det finns tydliga skillnader inom skolan. I vissa klassrum pågår utmärkt undervisning med tydlig struktur, medan det i flera andra fall finns stora brister, både i undervisningen och i studieron.

Detta är bara några exempel på kritik från Skolinspektionen under våren 2016.

8 av 10 elever går i kommunala grundskolor. För mig är det obegripligt att LO nu hakar på snacket om ”vinstjakt i friskolorna” ( rörelsemarginalen ligger på ca 4 procent före skatt). Tänk om denna kraft i stället kunde läggas på att alla krokade arm för att vända resultatutvecklingen i den svenska skolan. Och till att se till att huvudmän som tex Göteborg, eller för den delen också friskolor som inte sköter sig, skärper sig och levererar god kvalitet åt alla elever. Oavsett huvudman, oavsett elevens bakgrund.

Därmed skulle man kunna säga att AcadeMedia nu är Sveriges största lärarägda friskola.

Det är intressant att se reaktionerna på AcadeMedias börsintroduktion. Enligt media så var intresset väldigt stort. 700 av AcadeMedias lärare har tecknat sig för aktier och det skulle inte förvåna mig om det finns lärare som inte arbetar inom AcadeMedia som också tecknat sig för aktier. Därmed skulle man kunna säga att AcadeMedia nu är Sveriges största lärarägda friskola. Det tycker jag är en intressant aspekt på frågan.

I alla andra sammanhang så påpekar företrädare för (s) att det är viktigt att medarbetare får inflytande. Det var ju också en del i argumentationen på den tiden löntagarfondsfrågan var aktuell (även om det då faktiskt handlade om att facket skulle få större inflytande på ägarnas bekostnad).

Jag tycker att debatten om AcadeMedias börsintroduktion – eller som det faktiskt är återintroduktion på börsen -visar att (s) är emot friskolor fast de inte vågar säga det tydligt för de vet att många hundratusentals människor har sina barn i friskolor, jobbar där eller har annat intresse i friskolor. Det handlar om minst en miljon människor om man ser till att  det är över 340.000 elever, 55.000 medarbetare, deras respektive familjer och företagare. För när det först är kritik mot att företagen inte är tillräckligt transparenta, och när börsintroduktionen gör allt transparent och det också är fel – ja då visar det att det i grunden är företeelsen friskolor som man är emot.

Jag tycker att dagens ledare i Dagens Industri ger ett intressant perspektiv på hela debatten.

/

Här kan fattig som rik välja den skola som passar honom eller henne bäst. Pengarna följer individen. I Sverige får skolorna inte ta ut någon avgift.

Privata skolor, eller fristående skolor som vi kallar dem här i landet, finns runt om i världen. Det har också funnits i Sverige i form av bl a internatskolor, under många år. Privata skolor som har varit – och är i många andra länder – förbehållet de som har råd att betala den avgift som det kostar att gå i den skolan. Så fungerar det inte i Sverige. Friskolereformen, som infördes för över 20 år sedan, innebar att barn oavsett om de har rika eller fattiga föräldrar ska få med sig en skolpeng till den skola de väljer. Och avgifter är inte tillåtet.

Det är för mig obegripligt hur socialdemokratiska ministrar, som talar vitt och brett om hur stolta de är över den Svenska modellen, i nästa stund kan häva ur sig massa ogrundade påståenden om friskolor och friskolesystemet. De borde veta hur systemet fungerar, och om de inte gör det så är det än värre. För sanningen är ju att den svenska friskolemodellen är ett unikt sätt att förena frihet och jämlikhet på. Pengen följer individen, ingen rätt för friskolor att ta ut avgift och skolpengnivån bestäms av kommunen.

Om (s) mfl menar allvar, om valfrihet och friskolor ska avskaffas, så stängs valfrihetsdörren för de elever vars föräldrar inte har råd att betala avgifter till privatskolor.  Det är ju en minst sagt förvånande utveckling av den socialdemokratiska välfärdspolitiken.

Tobias Krantz, Svenskt Näringslivs chef för forskning och utbildning  och undertecknad skriver idag om bl a detta i en replik i Dagens samhälle. Detta med anledning av s-ministrarna Shekarabi och Hadzialc artikel i går. De skriver att ”Vinst som främsta styrmedel medför utmaningar för det svenska skolsystemet som vi måste möta.” Men de presenterar inte belägg för detta påstående. Den ESO-rapport ”När skolan själv får välja”, om var friskolor väljer att etablera sig, som presenterades förra veckan visade tvärtom att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader spelar roll när icke vinstdrivande friskolor väljer var de ska etablera sig. För de vinstsyftande skolorna, konstaterar ESO, verkar däremot inte de ekonomiska förutsättningarna påverka etableringen.

Som ESO konstaterar ”rapporten ger viktiga insikter, som delvis går på tvärs mot etablerade föreställningar”.

Mot bakgrund av detta finns det tyvärr mycket som talar för att ministrarna i sin argumentation kring friskolor och vinst, rider på något som de känner till – svenska folkets okunskap om hur vinsterna ser ut i välfärdsföretagen. Undersökningar visar att allmänheten överskattar rörelsemarginalen med 400 procent. Var fjärde tillfrågad tror att det handlar om över 40 procent och varannan tillfrågad tror att den ligger på 26 procent. I själva verket handlar det om knappt 5 procent. Och när de har den informationen så ändras attityden till vinstfrågan.

Det talas mycket i media om att en viss presidentkandidat i USA spelar på populism och okunskap hos allmänheten. Inte bara han skulle jag säga…..Det är sorgligt.l

 

Det ska inte spela någon roll om det är en fristående stiftelseskola, en fristående AB-skola eller en kommunal skola. Om huvudmannen inte klarar att upprätthålla kvaliteten så ska det få konsekvenser.

Moderaternas partiledare intervjuas idag på morgonen om skolan. I intervjun talar hon om att staten ska kunna ta över driften av dåliga friskolor och att en sådan skola inte ska kunna ta ut någon vinst. Jag tror, och hoppas, att hon menar att alla skolor – oavsett huvudman – ska kunna bli av med sitt tillstånd om verksamheten inte håller kvalitet. För om staten tar över verksamheten så måste det ju rimligen innebära att tillståndet att driva skola ska dras. Detta gäller oavsett om det är en kommunal eller fristående verksamhet. Dras tillståndet blir ju vinstfrågan ganska ointressant som jag ser det.

Likabehandlingsprincipen är en av grundpelarna i det svenska skolsystemet. Därför är det viktigt att det sker en lika behandling av offentliga och privata huvudmän. Det ska inte spela någon roll om det är en fristående stiftelseskola, en fristående AB-skola eller en kommunal skola. Om huvudmannen inte klarar att upprätthålla kvaliteten så ska det få konsekvenser. Staten kan vara den som går in i stället och då blir den naturliga konsekvensen att tillståndet förloras för den huvudmannen som berörs. Tittar vi på hur det ser ut idag i Sverige så kan vi konstatera att Skolinspektionen har utfärdat höga viten för Göteborgs kommun, Nynäshamns kommun och i Stockholm har Ross Tensta gymnasium stängts.

Så bra att moderaterna är tydliga i att dålig kvalitet inte accepteras. Bra att vara tydlig i att det gäller oavsett huvudman och bra att vara tydlig i att en dålig verksamhet ska förlora sitt tillstånd. Den stora utmaningen när det gäller dåligt presterande skolor finns inte bland friskolehuvudmännen utan bland de kommunala huvudmännen. Att skolor som tex Rosengård, flera skolor i Göteborg har fått fortsätta år ut och år in med dåliga resultat är helt oacceptabelt. Jag tror att det är väldigt många som ser fram emot att det blir tuffare tag på detta område. Det handlar om tusentals barns framtida möjligheter.

Jag vill också passa på att påminna om detta mitt inlägg för någon vecka sedan. http://blogg.friskola.se/2016/05/31/14000-elever-lamnar-grundskolan-utan-gymnasiebehorighet-det-ar-problemet/

 

När skolan själv får välja borde vara en sommarläsning för såväl Reepaluutredningen som för regeringen. Och för Alliansen också för den delen.

Idag presenterades en intressant ESO-rapport. Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi är en kommitte’ under Finansdepartementet. ESO-rapporten är en analys av var friskolor etablerar sig. I den allmänna debatten hävdas det ofta från friskolemotståndare att friskolor som är AB (vilket ca 70% är) inte är intresserade av att etablera sig i invandrartäta områden. Det är enligt motståndarna mer lättförtjänta pengar att etablera sig i höginkomsttagarområden. Nu visa ESO att detta inte stämmer. Det är vi många som redan påpekat men nu har vi fått forskarbelägg för detta. Eller som det står i dagens pressmeddelande från ESO ”Rapporten ger viktiga insikter, som delvis går på tvärs mot etablerade föreställningar”.

En annan kanske något överraskande slutsats är att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader tycks påverka mer när icke-vinstsyftande friskolor väljer var de ska etablera sig. Ett annat viktigt konstaterande är att det spelar roll vilken attityd som den politiska majoriteten har i kommunen för valet av etableringskommun. Ett faktum att beklaga för de familjer som med stor sannolikhet gärna hade sett en ökad möjlighet att välja skola för sitt barn. Har de tur kan de valfrihet som skolpengen ger nyttjas genom att välja en skola i en grannkommun.

Rapporten är ett viktigt bidrag när det gäller att ge en faktabaserad bild av friskole-Sverige. När skolan själv får välja borde vara en sommarläsning för såväl Reepaluutredningen som för regeringen. Och för Alliansen också för den delen.

Arbetsmarknadens parter är inte glada över denna inblandning men å andra sidan – vem tackar nej till att få extra medel?

”Prästens lilla kråka” är en sång som inom kort kommer att sjungas kring många midsommarstänger i Sverige. Jag kommer att tänka på den när jag läser Mattias Croneborgs betraktelse om regeringens lärarlönepolitik i Altinget.

Regeringens lärarlönesatsning om 3 miljarder kronor, som ju onekligen är en inblandning i den svenska modellen om att arbetsmarknadens parter förhandlar om lönerna, har nu fördelats ut på huvudmännen av Skolverket. Sedan är det upp till huvudmännen att fördela dessa medel utifrån de kriterier som är uppställda av regeringen. Skolverket har valt att fördela pengarna på grundval av antalet elever, de kunde också valt antalet lärare, och då visar det sig att friskolorna får en högre andel per lärare. Arbetsmarknadens parter är inte glada över denna inblandning men å andra sidan – vem tackar nej till att få extra medel?

Politik är en svår konst i vår komplexa värld. Därför är det också extra viktigt att faktiskt tänka igenom sin politik så att den hänger ihop. På skolans område är det huvudmännen som har ansvaret för lönebildningen, det är kommuner och friskolor. Men nu har den fd metallordföranden bidragit till att det också finns en statligt lönepolitik på detta område. Mattias Croneborg lyfter tydligt fram inkonsekvensen i regeringens politik. Han skriver:

– Det är inte den svenska modellen. I Sverige är det parterna som sätter löner. Bevare mig väl för att ni ska sitta i riksdagen och sätta löner. Det skulle knäcka hela lönebildningen. Orden kommer från statsminister Stefan Löfven i SVT:s partiledardebatt i söndags. Det handlade om enkla jobb i ett replikskifte med centerledaren Annie Lööf. Löfven anser att Lööf förespråkar statlig lönepolitik. Men när det gäller lärare har regeringen själv tagit initiativ till statlig lönepolitik, och effekterna kanske inte helt och hållet blir de som regeringen eftersträvade.