Tankar om skolan

I förra veckan presenterade Skolinspektionen en granskning av ett antal skolhuvudmän vars skolor har stor avvikelse mellan resultat på nationella prov och betyg. De har granskat 30 skolor som under en femårsperiod har haft stora avvikelser, Resultatet är enligt följande

Friskolor som kom ut väl med hög kvalitet i båda områdena:

Momentumskolan/Pysslingen

Vittra Södermalm

Jensens grundskola i Örebro

IES Tyresö

Kunskapsskolan

Kunskapsskolan Linköping

Friskolor med viss kvalitet och behöver inleda utvecklingsarbete:

AmiSgo AB/Entréskolan i Enköping

Lärande i Sverige/ Erlaskolan

Kommuner med skolor med hög kvalitet

Lilla Edet

Hultsfred

Lerum

Sigtuna

Södertälje

Västerås

Nykvarn – dock bara på ena området

Landskrona – dock bara på ena området

Kommuner med viss kvalitet och behöver inleda utvecklingsarbete:

Nykvarn viss kvalitet på ena området, hög på andra

Landskrona viss kvalitet på ena området, hög på andra

Köping

Falköping

Arboga

Botkyrka

Öckerö

Storuman

Upplandsbro

Söderhamn

Sandviken – bara på ena området, låg på andra

Simrishamn – bara på ena området, låg på andra

Kommuner som uppvisar låg kvalitet

Ockelbo

Sala

Järfälla

Sandviken – viss på andra området

Simrishamn – viss på ena området

Granskningen visar att frågan om glädjebetyg är en fråga om hur betygssystemet fungerar i stort och inte en fråga om friskolor eller kommunala skolor. Problemet är inte så enkelt. Betygssystemet behöver kvalitetssäkras i flera led, från lärarutbildning, till tydliga kunskapsmål och till betygssättningen på skolan.
Skolverket jobbar också med denna fråga, vilket framgår här.

Dessa aspekter har uppenbarligen SvTs Vetenskapens värld helt missat, eller valt  att inte informera om. Frågan blir ju onekligen enklare utan en fullständig problembild.

Regeringen har remitterat sitt förslag att det ska vara förbjudet att etablera nya konfessionella skolor. Mot bakgrund av att Sverige har skrivit på Europakonventionen för mänskliga rättigheter och att den utredare som fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för att förbjuda etableringen av konfessionella skolor påpekade just att Sverige har förpliktelser kopplade till mänskliga rättigheter, så är det intressant att regeringen trots detta, vill gå vidare med ett förslag om att förbjuda nyetableringar. Jag tänkte dela med mig av förbundets yttrande över förslaget i denna blogg. Men först vill jag göra läsaren uppmärksam på att följande remissinstanser avstyrker regeringens förslag;

• DO
• BO
• Göteborgs Universitet
• Idéburna skolors riksförbund
• Institutet för mänskliga rättigheter
• Justitiekanslern
• Lärarförbundet
• Myndigheten för stöd till trossamfund
• De olika judiska föreningarna
• De olika kristna föreningarna (som Kristna friskolerådet m fl)
• Svenska kyrkan
• Sveriges Advokatsamfund

Den 4 maj hade förbundet ett frukostmöte om Familjers rätt att välja skola, kopplat till just Europakonventionen, EU-rätten, Barnkonventionen och svensk grundlag. Docent Hedvig Bernitz, vid Stockholms universitet talade mycket intressant om detta och konstaterade att om  regeringsförslaget blir verklighet så strider det mot just Europakonventionen. Du kan lyssna på hennes föredrag här.

Grundläggande mänskliga rättigheter utsätts för hot varje dag runt om i världen. Yttrandefriheten ifrågasätts och SOM-institutet har visat att toleransen för olika uppfattningar bland människor har minskat i Sverige. Det understryker vikten av att slå vakt om dessa grundläggande rättigheter, Friskolornas riksförbund avstyrker regeringens förslag mot bakgrund av bland annat detta, men också mot bakgrund av att det finns en viktig princip för lagstiftaren, den sk proportionalitetsprincipen. Den innebär att de åtgärder som föreslås ska stå i proportion till de problem som man vill lösa. Flera av de remissinstanser som avvisat regeringsförslaget anger denna princip. DO skriver till exempel i sitt remissyttrande:

”Av promemorian framgår att antalet elever på de aktuella skolorna läsåret 2020/21 utgör betydligt färre än 1 procent av det totala antalet elever i Sverige (9 447 elever i grundskolan av totalt 1 097 180 elever samt 864 elever i gymnasieskolan av totalt 360 847 elever). När det gäller antalet barn i fristående fritidshem med konfessionell inriktning saknas det uppgifter enligt promemorian.”

Från förbundets sida har vi framfört följande:

”Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Etableringsstopp för fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning

Friskolornas riksförbund (nedan förbundet) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående betänkande med förslag och vill lämna följande yttrande.

Förbundet

• Avstyrker bestämt förslaget att införa ett etableringsstopp för fristående skolor och fritidshem med konfessionell inriktning.

Synpunkter på förslaget

Förbundet har tidigare svarat på remiss på betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning. Av betänkandet framgick att det fanns stora farhågor från utredaren att förslaget om ett etableringsstopp för konfessionella skolor kan strida mot både regeringsformen och andra viktiga författningar och internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Därefter lade regeringen fram propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. Där utelämnades förslaget om etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning. I stället kommer nu regeringens promemoria med förslag om ett etableringsstopp. I promemorian framförs att en mer noggrann genomgång skett av konventionstexter och annan internationell rätt samt rättspraxis, för att bättre styrka ett genomförande av ett etableringsstopp för fristående skolor och fritidshem med konfessionell inriktning.

Förbundet kan dock inte se att något sådant ytterligare stöd framkommit. Tvärtom anser vi fortfarande att ett lagförslag om att stoppa nyetablering av konfessionella friskolor riskerar att vara diskriminerande och strida både mot Regeringsformen, Europakonventionen, Barnkonventionen och närings- och etableringsfriheten inom EU-rätten. Av tilläggsprotokoll artikel 2 till Europakonventionen framgår den tydliga garantin för föräldrars rätt att välja en utbildning som överensstämmer med deras religiösa uppfattning.

”ARTIKEL 2 Rätt till undervisning Ingen får förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.”

Sverige har anslutit sig till Europakonventionen och förbundit sig att inte stifta lagar som står i strid mot denna. Regeringen hänvisar i sin promemoria till att föräldrar själv kan undervisa sina barn enligt den religiösa trosuppfattningen på fritiden. Det är inget annat än ett tydligt försök att runda ett konventionsinnehåll som man är obekväm med. Det ökar dock inte det rättsliga stödet för att göra så. Av artikeln framgår tydligt att det är staten som ska ha ansvar för att tillförsäkra barn och deras föräldrar den utbildningen.

I betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning har utredningen noggrant gått igenom förarbeten och rättspraxis. Ytterligare expertis på området anser också att ett etableringsstopp allvarligt riskerar att strida mot författningarna, exempelvis Ruth Nordström och Rebecca Ahlstrand, advokater som arbetar särskilt inom området mänskliga rättigheter. Förbundet vidhåller därför att det inte finns rättsligt stöd för ett införande av ett etableringsstopp för fristående skolor och fritidshem med konfessionell inriktning.

Förbundet kan också se att den ägar- och ledningsprövning som infördes i skollagen 2019 ger möjligheter att komma till rätta med eventuella olämpliga skolföreträdare och, om så bedöms nödvändigt, återkalla godkännandet för en skola som inte drivs i enlighet med författningarna. Så sent som den 5 maj återkallade Skolinspektionen två godkännanden för skolor med konfessionell inriktning med motiveringen att skolhuvudmännen inte uppfyllde kraven i ägar- och ledningsprövningen.

I förevarande promemoria påpekas att Skolinspektionen valt att särskilt granska just konfessionella skolor under föregående år samt redovisa det i sin årsredovisning. Det kan i sammanhanget påpekas att det inte var Skolinspektionens eget val, utan utgjordes av ett uppdrag i myndighetens regleringsbrev. Det som dock framkommer av granskningen är att Skolinspektionen anser sig ha goda redskap för att både kunna granska utbildningens kvalitet i förhållande till författningarna, liksom företrädare för huvudmannen genom ägar- och ledningsprövningen. I de fall brister framkommit har Skolinspektionen agerat och förelagt skolhuvudmännen att åtgärda brister. Om så inte varit möjligt har godkännandet återkallats, på samma sätt som för andra fristående skolor utan konfessionell inriktning. Skolinspektionen framhåller också att majoriteten av de fristående skolorna med konventionell inriktning inte har brister.

Såsom förbundet tidigare påtalat är det heller inte alla skolor, trots att de drivs av en huvudman där det hos ägare och ledning går att identifiera en konfessionell tillhörighet, som har en konfessionell inriktning. Det i sin tur kan få till följd att ett etableringsstopp, som har till syfte att bekämpa radikalisering och våldsbejakande extremism, inte alls leder till vad som önskas uppnås.

Förbundet har också tidigare fört fram att ett etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning strider mot proportionalitetsprincipen. Av ca 1,1 miljon elever i grundskolan går knappt 0,9 procent i en skola med konfessionell inriktning. Det är en ännu mindre andel som går i gymnasieskola med konfessionell inriktning. Förbundet kan inte se att samhällsnyttan av ett genomförande av etableringsstopp motsvarar konsekvenserna av stoppet för de familjer som har valt eller vill välja en skola med konfessionell inriktning, i enlighet med de konventioner som garanterar föräldrar ett sådant val. Därtill kommer de negativa konsekvenser som uppstår för de skolor och fritidshem som får sin näringsfrihet begränsad genom ett etableringsstopp.

I allt övrigt vill förbundet hänvisa till det tidigare yttrande som lämnades som svar på remissen av betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning under avsnitt 15, vilket infogas nedan.

”Avsnitt 15 Förslag om etableringsstopp och konsekvenser av ett sådant.

Förbundet avstyrker med skärpa alla förslag i avsnittet. Förbundet anser att förslagen strider mot EU-rättsliga ställningstaganden och konventioner som Sverige anslutit sig till, rörande grundläggande rättigheter om religionsfrihet och rätt att uttrycka sin religion. Förslagen kan också innebära diskriminering i de fall sökande med andra konfessionella inriktningar än de i dag befintliga, inte blir godkända. Vidare anser vi att förslagen begränsar rätten till näringsfrihet. Därtill anser vi att förslagen strider mot proportionalitetsprincipen.

Förbundet börjar i den sista synpunkten ovan. En rättslig princip är att nya lagbestämmelser som införs ska grunda sig på att nyttan av bestämmelsen är större än de negativa konsekvenser som uppkommer samt att samhällsnyttan ska vara betydlig, den så kallade proportionalitetsprincipen.  Inom förvaltningsrätten är proportionalitetsprincipen en allmän rättsgrundsats som gäller oavsett om den skrivits in i en viss lagtext eller inte. Den är också fastslagen i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.

Förbundet kan konstatera att utifrån utredningens egen beräkning går idag knappt en (1) procent av alla elever i Sverige i en skola med konfessionell inriktning.  Dessa elever och deras vårdnadshavare har alla frivilligt valt att gå i en sådan skola. Utredningen lämnar förslag på etableringsstopp för utvidgning av de befintliga skolorna till årskurser eller program samt för de huvudmän som skulle vilja starta helt ny skola med konfessionell inriktning. Eftersom den föreslagna begränsningen aldrig kan avse antalet elever vid en skola, utan enbart etableringen av nya skolor respektive nya årskurser/program vid befintlig skola, kan antas att antalet elever som berörs skulle bli ungefär det samma även efter ett eventuellt etableringsstopp. Eleverna skulle välja de befintliga skolorna, som därmed kan utöka antalet elever i verksamheten. Däremot skulle det kunna innebära diskriminering och kraftiga inskränkningar i näringsfriheten för de huvudmän som skulle önska starta ny eller utvidga befintlig verksamhet med nya program eller årskurser. Även elever som skulle önska välja en skola med en konfessionell inriktning som idag inte finns riskerar att diskrimineras.

Förbundet anser bestämt att de negativa konsekvenserna därmed med styrka överväger den eventuella nytta som kan komma av förslaget. Förbundet anser därtill att utredningen inte kunnat visa på någon nytta över huvud taget med förslaget, men förstår att utredningen haft att rätta sig efter det direktiv som lämnats rörande införande av ett etableringsstopp. Vår bedömning i detta avseende beror på att de problem som uppstått hos ett fåtal av huvudmännen med konfessionell inriktning inte skulle lösas med ett etableringsstopp. Det finns idag huvudmän som driver verksamhet utan konfessionell inriktning, men där problem ändå uppstår utifrån huvudmännens sätt att bedriva skola, ibland i samband med uttryck för ledningen av skolans konfessionella uppfattning. Sådana problem löses alltså inte med ett etableringsstopp, inte heller med en huvudmannaförsäkran eller demokrativillkor. Om en skola inte uppfyller de krav på verksamheten som skolförfattningarna anger, måste detta lösas genom en stark och skicklig skolinspektion som kan vidta nödvändiga sanktioner, oavsett vilket av kraven verksamheten strider emot.

I övrigt hänvisar förbundet till precis det som anförs i utredningen, dvs. att förslagen inte i någon form har stöd i de konventioner som Sverige anslutit sig till eller övriga grundläggande rättigheter om religionsfrihet och näringsfrihet. Det är helt orimligt att införa bestämmelser med så omfattande konsekvenser, utan att sådant stöd finns. ”

/

 

 

 

 

I veckan besökte jag Norrköping. jag pratade på en Rotarylunch om friskolor och skolvalet och besökte en av våra medlemsskolor Nordic International School. Skolan startade 2017 och har undervisning på svenska och engelska. Idag har denna grundskola (åk 4-9) ca 500 elever och planerna är att växa till ca 900 elever, 5 parallella klasser för varje årskurs. Skolan ligger mitt i Norrköping, i de gamla kvarteren längs Motala Ström. Just nu pågår ombyggnationer så att man ska kunna ta emot den förväntade elevökningen.

På tal om debatten om att etableringen av en friskola ”dränerar etableringskommunens skolor på elever” så är det värt att påtala att eleverna här, liksom på de flesta andra friskolor, kommer från fler kommuner än bara den kommun som skolan är belägen i. I detta fall kommer eleverna från såväl Norrköping som från kommuner runt om Norrköping såsom tex Finspång och Söderköping. De pendlar upp till 45 min för att komma till den skola som de valt. Jag fick möjlighet att tala med några lärare och jag besökte en lektion.

De lärare som jag talade med kom från Spanien, Sydafrika, Nigeria, Storbritannien och så givetvis svenska lärare. Det var intressant att höra hur det är att vara lärare i Johannesburg i Sydafrika och i Sverige. Vilken enorm skillnad på frihet för läraren när det gäller tex hur hen kan lägger upp en lektion och på den administrativa bördan. Kraven på dokumentation är enormt mycket större i Sydafrika.

På en skola med internationell inriktning återfinns givetvis många elever med utländsk bakgrund. Skolan erbjuder modersmålsundervisning för ca 24 olika språk. Ordning och redan är viktigt i skolan och det är också det, förutom språkprofilen, som gör att många elever söker sig till skolan. Forskning visar tydligt att studiero är mycket viktigt för kunskapsutvecklingen och det är denna kunskap som Nordic International Schools koncept bygger på. I dagarna kommer det fyra ukrainska elever till skolan och de kan få ett väl mottagande då en medarbetare kan såväl ryska som ukrainska.

Vi talade en hel del om hur inspirerande det är med en lärarkår som kommer från olika länder och att man därmed kan få god kunskap kring vad forskningen säger och sedan bygga undervisningen på detta. Elevhälsoarbetet är högt prioriterat i skolan och här, precis som på många andra skolor, jobbar man med effekterna av pandemin.

Nordic International Schools första skola är den i Norrköping, men idag finns de också i Kalmar, Karlstad, Växjö, Trollhättan och de startar en skola på Stora Essingen i Stockholm samt i Ystad hösten 2022.

Ett inspirerande besök på skolan, som för övrigt är mobilfri (behövdes inget beslut i riksdagen för att åstadkomma detta). Det var intressant att höra rektor Mattias Liedholm beskriva skillnaden mellan att jobba i en kommunal och fristående skola. Den absolut största skillnaden är att i en friskola så får han som rektor bestämma hur han ska använda de resurser som han har till förfogande. Så är det inte i kommunala skolor, där kan det komma besked ”uppifrån” om vilken skolmat som ska erbjudas eller andra typer av förändringar. Hans erfarenhet är helt enkelt att friheten att vara chef för verksamheten är större för en skolledare i en friskola än i en kommunal skola. Det bekräftas ju också av det faktum att friskolerektorer är mer nöjda än kommunala rektorer.

Kort sagt – ett mycket stimulerande Norrköpingsbesök!

Den 28 april genomförde vi vår årsmöteskonferens  30 år med friskolereformen – nu går vi vidare

Hela konferensen filmades och du kan se den här. 

Inledning  – Per-Arne Andersson ordförande Friskolornas riksförbund

Så här tänkte vi – om friskolereformens tillkomst – Odd Eiken – statssekreterare 1991-1994 till skolminister Beatrice Ask (m) Utbildningsdepartementet

Så har det blivit – vad säger forskningen? – Mårten Blix – fil dr i nationalekonom, knuten till Ratio och IFN. Han har skrivit  boken Privatizing Welfare Services (Oxford University Press, 2021), tillsammans med professor Henrik Jordahl.

Då skulle friskolor vara ett tydligt alternativ – idag ökar kraven på att alla skolor ska vara lika – oavsett huvudman. Vad innebär detta för svensk skolas utmaningar och utvecklingsmöjligheter?

Rundabordssamtal – Anders Jonsson författare, Magnus Selberg vd Nya Läroverket i Luleå, Håkan Johansson Frida utbildning, Cecilia Carnefeldt koncernchef Kunskapsskolan.

Vad vet vi om framgångsfaktorer för skolor? – Karl Wennberg innehavare av Barbara Bergströms professur, Handelshögskolan Stockholm

Hur vill vi att skolan ska se ut 2040 – vad krävs för att komma dit? – En kvalitativt bra skola är avgörande för människors möjligheter att förverkliga sina drömmar och för svensk konkurrenskraft. Vad behövs för att svensk skola ska vara ledande 2040?

Om det samtalar Carl Heath, senior forskare RISE, Lisa Oldmark AcadeMedia, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi IFN och de utbildningspolitiska talespersonerna Lars Hjälmered (M), Fredrik Christensson (C), Fredrik Malm (L), Christian Carlsson (KD) samt Patrick Reslow (SD), om deras bild av hur skolan ska se ut 2040 och hur vi kommer dit

 

 

Detta var rubriken på ett intressant frukostmöte som Valfrihetens vänner arrangerade nyligen. Perspektivet privata aktörers viktiga roll för att det svenska välfärdsområdet fungerar och levererar är helt borta i den offentliga debatten. Allt fokus ligger på de ”förkastliga privata aktörerna som tjänar pengar på verksamheten.” Ingen talar om hur mycket dessa verksamheter faktiskt bidrar till den svenska välfärden varje dag.

Tänk tanken – hur hade världen sett ut om inte privata aktörer snabbt fått fram vaccin mot pandemin? Hur hade svensk skola sett ut om inga privata aktörer hade fått etableringstillstånd, om inte friskolereformen genomförts för 30 år sedan?  Vilken arbetsmarknad hade då landets lärare haft? Hur hade deras löneutveckling sett ut? Hur hade arbetsmiljön och ledarskapet i skolan sett ut?

Christian Sandström, bitr professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping talade om just perspektiven makt och innovationer kopplat till valfriheten vid detta frukostmöte. Han menar att det är två perspektiv på valfrihetens förtjänster. Den främsta förtjänsten med konkurrensen är enligt honom inte nödvändigtvis lägre priser eller lägre kostnader utan att den leder till innovationer.

Han skriver i den rapport som delades vid mötet  ”Ett system som präglas av valfrihet kommer därför kumulativt över tiden att utvecklas, förnyas och effektiviseras på ett helt annat sätt än ett system där det inte finns konkurrens och valfrihet.” ”Utan konkurrens försvinner också omvandlingstrycket, vilket är en viktig källa till innovation och förnyelse. Omvandlingstrycket påverkar samtliga aktörer, såväl privata som offentliga, som möter ett högre krav på att utveckla sin verksamhet.”

Detta är exakt vad som vi ser hända just nu runt om i landet. Är det någon som tror att det skulle vara fokus på studiero om inte Internationella Engelska skolan, mfl har lyft fram detta som en viktig faktor i skolan? Är det någon som tror att det hade vara samma fokus på systematiskt kvalitetsarbete om det inte funnits aktörer som tex AcadeMedia och Kunskapsskolan som gått före? Skulle någon ha kommit på tanken att man kan rekrytera lärare från andra länder och därmed få in nya tankar och idéer i svensk skola? Skulle vi ha haft resursskolor, som idag är det sista hoppet för många föräldrar som har barn som inte passar in i den enhetliga skolmallen?

Den offentliga skoldebatten idag handlar inte om skolan utan om makt. Även om vissa politiker påstår att det handlar om att återta den demokratiska kontrollen. Vad är demokrati om inte folkets val?

Valfrihet ger makt till individen. Individen har makten att välja och att välja bort. Det kan givetvis vara problematiskt för den/de som driver en skola som väljs bort. För i dagens system med valfrihet, där familjer oavsett plånbokens storlek kan välja, kan ingen aktör, privat eller offentlig, undlåta att agera om man blir bortvald. Det rimliga är att de funderar på hur det kommer sig att den egna verksamheten blir bortvald. Men det som sker i debatten nu är att det ropas högt på att ändra på människors möjligheter att välja och välja bort. Allt för att slå vakt om en verksamhet som inte är populär.

Det som var befriande med frukostmötet var att det tydliggjorde hur sambandet mellan valfrihet och makt driver på utvecklingen och stimulerar till innovationer. Ett samband som borde uppmuntras mot bakgrund av de utmaningar som såväl vård, skola som omsorg har i Sverige. Istället ropas det på fler hinder, begränsningar och till och med stopp för privata aktörers möjligheter att utveckla dessa områden. Det Klas Tikkanen berättar i sitt anförande är en dyster illustration av vad vi missar i form av utveckling inom svensk äldreomsorg och vård pga den politik som nu förs.

Vi kan få mer sjukvård för pengarna om fler lär av St Görans sjukhus och tack vare friskolorna höjs de svensk Pisa-resultaten. Detta är bara några exempel. Inget av dessa perspektiv finns i den offentliga debatten om välfärdsområdena. Till och med borgerliga ledarskribenter har missat dessa perspektiv, så viktiga för utvecklingen i samhället. Men det är inte försent. Här kan du se frukostmötet och lyssna på de intressanta exemplen samt läsa rapporten på samma sida.

Jag vill avsluta med ett citat från densamma:

”Intresseperspektivet och resonemanget om makt hjälper oss att förstå en orsak till varför det finns krafter i samhället som vill begränsa valfriheten. Det handlar ytterst om makt. Ett komplex av intressegrupper som alla vill främja sitt egenintresse kan förstås agera mer otyglat om användaren inte kan välja bort. Byråkratin kan då växa okontrollerat, man kan göra dåliga inköp, låta dåligt ledarskap bestå utan några förändringar då omvandlingstrycket är för lågt.”

Det är lätt att förstå varför en stor majoritet av landets föräldrar tycker att det är viktigt att få välja skola, och att kunna ”ta sin mats ur skolan” när den inte fungerar för det egna barnet. Så har det inte alltid varit. Så var det inte innan friskolereformen. Men så är det nu.

/

 

Läser en krönika i Sydsvenskan av Anne-Marie Pålsson. Hon är docent i nationalekonomi och har precis överlämnat en utredning till Lärarnas riksförbund om hur aktiebolagen kan fasas ut från skolan. Det innebär att hon borde vara rätt påläst om regelverken kring friskolor. Så här skriver hon bland annat i sin krönika. Jag kommenterar punkt för punkt.

”Den fria etableringen manifesterar sig i en rätt för var och en som så önskar att starta en friskola – förutsatt att vederbörande uppfyller Skolinspektionens relativt lågt ställda krav,

Kommentar: Under perioden 2019 -2022 fick ca varannan avslag. För att se hur det sett ut under en längre period se s 11 i Fakta om friskolor. Denna artikel i Dagens Samhälle illustrerar nålsögat väl.

• rätt att placera skolan var som helst,

Kommentar: Det stämmer inte. Det måste tex vara i en lokal som är godkänd för skolverksamhet. Kommunen kan stoppa etablering via sitt planmonopol. Se ESO-rapporten När skolan själv får välja – en ESO-rapport om friskolornas etableringsmönster. Sökande måste välja kommun redan från start. Det går inte att byta kommun under ansökans gång, utan i så fall måste en ny ansökan ske. Inte heller får man flytta skolan till en annan kommun. De lokalerna som väljs måste ha tillgång till de speciallokaler som krävs för vissa ämnen, t.ex. idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd, kemi med flera lokaler.

• rätt att ta emot så många elever som önskas,

Kommentar: Nej det är inte helt korrekt. En skola får ta emot så många elever som ryms i lokalerna, men sant att skolan bara får ta emot elever i de årskurser eller program som Skolinspektionen bestämt och som kommunen yttrat sig över inför ansökan. Men det finns ingen begränsning från Skolinspektionen i antalet elever, däremot begränsar lokalerna. Skulle skolan vilja bygga ut lokalerna på plats, går det att ta emot fler elever. Men om sådan plats inte finns precis i anslutning till skolan, tvingas skolan i så fall att ansöka om godkännande hos Skolinspektionen för en helt ny skola om man vill utöka, se länk ovan till Skolinspektionen.

• rätt att lägga ner skolan när som helst,

Kommentar: Det är korrekt men det har också kommunen. Skolinspektionen kan också besluta om att dra skolans tillstånd vilket i praktiken är en nedläggning.

rätt att sälja den till vem som helst,

Kommentar: Rätt att sälja ja men den nya ägaren måste klara den Ägar- och ledningsprövning som skolinspektionen genomför. Tillståndet att driva skola följer inte med automatik med till en ny ägare. I vissa fall kan det också handla om en helt ny ansökan för samma skola, t.ex. om det krävs en ändring av driftsform. Det kan exempelvis vara tvunget när någon vill ta över en skola som drivs av en ekonomisk förening eller stiftelse.

• rätt att bedriva den i valfri verksamhetsform

Kommentar: det är korrekt.

• Friskolorna har vidare rätt att få betalt i förväg

Kommentar: Tvärtom, flertalet kommuner betalar i efterskott. Det som är reglerat är att skolan har rätt att få 1/12 av den totala skolpengen per månad, om inte kommunen och skolan kommit överens om annat (vilket också förekommer, t.ex. terminsvis eller för annan period). När kommunerna betalar ut skolpengen skiljer sig från kommun till kommun. Det är inte korrekt att påstå att det är en rättighet att få betalt i förväg.

• rätt att ta ut obegränsad vinst

Kommentar: Skolinspektionen granskar friskolornas ekonomi så inte heller detta är ett korrekt påstående. 2017 gjorde Skolinspektionen denna intressanta rapport om friskolornas ekonomi.

• rätt att slippa insyn,

Kommentar: Helt fel. Skolinspektionen granskar både friskolornas ekonomi och verksamhet mycket noggrant och kommunerna har också rätt till insyn. Skolinspektionens nyligen genomföra webbinarium illustrerar väl vilken möjlighet de har till insyn.

• rätt att slippa redovisa hur de ekonomiska medlen används,

Kommentar: Det är inte korrekt. När en skola granskas av Skolinspektionen frågar de också efter budgeteringen för olika kostnadsposter såsom t.ex. elevhälsa eller läromedel. Om skolan inte fördelar ungefär samma belopp till sin elevhälsa som riksgenomsnittet, kommer skolan att få förklara sig för Skolinspektionen varför man budgeterat som man gjort. I övrigt se föregående kommentar.

• rätt att undgå kvalitetsgranskning.

Kommentar: Helt fel. Skolinspektionen har rätt att granska alla friskolor och gör det också oftare än kommunala skolor. Därtill kräver skollagen att alla skolor har ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete, både på enhetsnivå och på huvudmannanivå, 4 kap 3-4 §§ skollagen. Därtill ska också alla skolhuvudmän delta i nationella kvalitetsuppföljningar och granskningar, 26 kap. skollagen.

• Betygen sätts av skolorna själva.

Kommentar: Det är korrekt. Betygen sätts av legitimerade lärare i både kommunala och fristående skolor. Det är läraren som har suverän rätt att sätta betyg och varken rektor eller huvudmän kan ändra betygssättningen, oavsett huvudman. En granskning sker dock av såväl Skolinspektionen som Skolverket för att säkerställa att avvikelserna mellan resultaten på de nationella proven och betygen inte är för stora.

• Några ekonomiska garantier för verksamheten behöver inte lämnas.

Kommentar: Se ovan om granskningen av ekonomin vid tillstånd och löpande tillsyn.

• Den myndighet som ska övervaka friskolorna och se till så att de följer skollagen är tandlös

Kommentar: 2021 stängde Skolinspektionen 9 friskolor. Ett stort antal ansökningar om tillstånd fick avslag.

Retorisk sett intressant upplägg med en rad av påstådda rättigheter – men som synes är det mesta helt fel. Så långt kommentarer till Anne-Marie Pålssons krönika. Behöver jag påpeka att det finns mängder av faktafel i debatten om friskolorna. Men jag måste erkänna att detta exempel förvånar mig verkligen. Hon borde veta bättre.

Årsrapporten från Skolinspektionen är för övrigt en intressant läsning. Särskilt om man beaktar att 85 procent av alla elever går i kommunala skolor. Man skulle kunna tänka sig att skriva en rättighetslista för de kommunala skolorna. Det vore relevant, tex  att man har rätt att år ut och år in prestera dåligt utan att det händer något…

/

 

Fakta lyser tyvärr ofta med sin frånvaro i debatten om skolan. Det hävdas ofta att familjebakgrunden har fått en allt större betydelse för skolan. IFAU konstaterar i en bilaga till Långtidsutredningen och som sedan kommit ut som en egen rapport. IFAU skriver i sitt pressmeddelande:

”Ett vanligt mått på ett skolsystems likvärdighet är vilken inverkan föräldrarnas utbildning och inkomst har på elevernas resultat. Rapportförfattarna ser att familjebakgrundens betydelse för skolresultaten inte förändrats för svenskfödda elever. Däremot förklarar familjebakgrund mer av skolresultaten idag än tidigare för elever som är födda utomlands.

– Det skulle kunna tyda på att skolan blivit sämre på att hantera de här eleverna, men vi tror att det huvudsakligen beror på att gruppen utrikes födda har blivit mer heterogen. Det har helt enkelt blivit större skillnader på hur gamla eleverna är när de kommer till Sverige och vilka länder de kommer ifrån, säger Björn Öckert.”

Skolverket har också tittat på frågan i sin rapport från 2018 ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. En kvantitativ studie av utvecklingen
över tid i slutet av grundskolan”. Även Skolverket konstaterar att det är skillnad mellan svenskfödda elever och elever födda utomlands när det gäller familjebakgrundens betydelse.

I denna rapport finns ett mycket intressant diagram som tar upp frågan om huruvida skillnaderna mellan skolors resultat kan förklaras av elevsammansättningen.

Skolverket skriver på sidan 27 i sin rapport (min fetning, liksom pilen och texten vid sidan om diagrammet ovan.:

”Andel av ökningen som kan förklaras av skolors sammansättning i migrationsbakgrund, kön, om eleven är yngre eller äldre än typåret samt socioekonomisk bakgrund (bestående av föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och grad av bidragstagande).Observera att i den förklarade andelen ingår även eventuell ökad betydelse för resultaten av dessa variabler. Eftersom kapitel 2 visade att betydelsen av socioekonomisk bakgrund ökat över tidsperioden, så bidrar denna ökning också till att förklara en del av ökningen i mellanskolvariation över samma tidsperiod.
Sett över hela tidsperioden 2000–2015 kan drygt 70 procent av ökningen i mellanskolvariation förklaras av att skolsegregation utifrån migrationsbakgrund och socioekonomisk bakgrund har ökat. Knappt 30 procent av ökningen kan därmed inte förklaras av ökad skolsegregation i dessa variabler.
Det finns en påtaglig skillnad mellan olika tidsperioder. Under 2000–2010 kan nästan all ökning i mellanskolvariation förklaras av ökad skolsegregation. När vi analyserar tidsperioden efter 2010 ändras den bilden. Andelen av av de ökade resultatskillnaderna mellan skolor som ökad skolsegregation kan förklara minskar nu betydligt. En betydande andel, 43 procent av ökningen, måste därmed ha andra orsaker än en ökad skolsegregation av eleverna utifrån de variabler vi använder.”

De fortsätter ”Att samma bakgrundsvariabler förklarar allt mindre av mellanskolvariationen
tyder på att det måste finnas andra orsaker till att resultatskillnaderna mellan
skolor ökar.”

När Skolverket presenterade sin rapport 2018 bjöd vi in till ett frukostmöte. Deras rapport kommenterades av professor Henrik Jordahl. Hela mötet filmades – men den del som handlar om denna rapport återfinns ca 35:39 minuter in i filmen här. En mycket intressant kommentar som varmt rekommenderas. Du kommer att få en annan bild av skoldebatten om du lyssnar på denna.

Så familjebakgrundens betydelse har påverkat skolresultaten – men inte på det sättet som det hävdas i debatten. Det beror på den stora antalet elever som kommit hit som barn och börjat i svensk skola.

Av torsdagens ledare i Aftonbladet kunde man lätt få intrycket att en studie som en Uppsalaforskare gjort om hur förfrågningar från ”påhittade föräldrar” med olika bakgrund har besvarats av skolor runt om i landet bara handlade om friskolor. Studien gick ut på att påhittade personer, via mail, utgav sig för att vilja flytta till en kommun och ställde frågor om huruvida det fanns plats på en skola, samt en del andra följdfrågor. Syftet med studien var att undersöka om det var någon skillnad på hur skolorna svarade på frågorna mot bakgrund av om föräldrarna hade svenska eller arabisk-klingande namn och vilken utbildningsnivå som föräldrarna har.

Resultatet är intressant, och skrämmande, för det var skillnad på hur representanterna för de 3.394 skolorna svarade på ”föräldrarnas” frågor. Högutbildade föräldrar fick vänligare och mer utförliga svar från skolledarna men fick också ytterligare information om skolan. Forskaren menar att resultatet indikerar att lågutbildade etniska minoriteter diskrimineras av skolledarna.

Jag undrar om ledarskribenten har läst studien. Den riktar sig till alla skolor och friskolorna utgör 22% av de totalt 3.394 skolorna. Det går inte går inte att läsa ut hur friskolor respektive kommunala skolor har svarat .

Forskaren konstaterar

1. att det finns ingen anledning att tro att detta resultat är unikt för Sverige och det svenska skolsystemet ”such as the presence of private and for-profit schools.” Han konstaterar att skillnaderna i hur man svarar återfinns även när det gäller ”other local public services in Sweden.” Undersökningen syftar således till att se huruvida ”local Swedish public officials” (där då ca 22% av svaren från de 3.394 deltagande skolorna kommer från friskolor.) hanterar frågeställningarna i mailet.

85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. 78 procent av svaren i denna studie kommer alltså från kommunala skolor. Det är minst sagt anmärkningsvärt att Aftonbladet ”missar” att studien omfattar alla skolhuvudmän. En intressant vinkling på ledaren skulle ju kunnat ha varit det som forskaren konstaterar i sin rapport ”Against this backdrop, it is argued that future public administration and political science research should more clearly take SES (sociala bakgrundsfaktorer) into account when studying discrimination among public officials.”

Men hade man lyft den aspekten så hade det ju inte satt strålkastarljuset på friskolorna.

Det är mycket tänkvärt och beklagligt om det är så att människor bemöts olika beroende på bakgrund. Men ta inte det som intäkt för att det är friskolornas eller skolvalets fel. Det handlar om helt andra saker som givetvis måste hanteras – attityder till människor med olika bakgrund.

/

Denna veckan har vi en friskolevecka på olika orter runt om i landet. Vår projektledare Annika Renestam berättar mer om vad som ska hända här.

Jag har fått rapporter från Göteborg och Helsingborg och idag är det Västerås som står på agendan. Det är helt uppenbart att det finns ett uppdämt behov av att diskutera skolutvecklingsfrågor och att få reflektera över vad som har hänt under de 30 år som gått sedan friskolereformen genomfördes. Den hätska debatt som pågår, livligt påeldad av representanter från regeringen, är långt ifrån den verklighet som finns i friskolorna runt om i landet. Och det märks i diskussionerna. Vilken glädje som finns när man äntligen kan få diskutera det som är det absolut viktigaste för de som är engagerade i friskolor. Vad händer i klassrummet? Hur ska vi se till att alla elever får en så bra utbildning som möjligt, oavsett var de kommer ifrån? Hur kan vi stötta lärare och elever på bästa sätt och hur kan vi tillsammans utveckla ledarskapet i skolan?Ingen av dessa frågor finns i den debatt som förs på riksplanet och som drivs på av skolministern.

Det råder inget tvivel om att landets friskolehuvudmän vill ha en aktiv del i att bygga svensk skola än starkare och se till att alla elever lämnar skolan med bra kunskaper i bagaget. Det är detta som man talar om på friskoleveckan. Sorgligt att andra har perspektivet att dessa företrädare ska svärtas ner så mycket som möjligt i debatten.

/

I tisdags morse bjöd Skolinspektionen på information om hur de jobbar med Ägar- och ledningsprövningen för friskolor. Jag hade gärna sett att de tackat ja till att delta i vårt frukostmöte ”Vilka effekter får regeringens förslag för friskolorna med bäring på kravet om en långsiktigt hållbar ekonomi?” Nu valde det att arrangera ett eget möte i stället. Det går att se i efterhand i och med att det finns på Youtube.

Vid det samtal som ledande befattningshavare på Skolinspektionen hade framkom dock en hel del intressanta saker som jag tycker är viktigt att ha i åtanke i den debatt som pågår om det svenska skolsystemet.

Rubriken för seminariet var ”Kan vem som helst starta skola?” och på den frågan svarade  generaldirektören, rättschefen mfl ett rungande nej. Intressant mot bakgrund av att flera ministrar mfl hävdar  att vi har en fri etableringsrätt i Sverige för friskolor. 

Skolinspektionens ledning menar tvärtom att det finns en stark kontroll och otroligt höga krav vid start, ”det är ett nålsöga att komma igenom”, varannan ansökan avslogs. Det är också tydligt om man tittar på statistiken , antalet ansökningar har minskat eftersom kraven är så höga.

En av de frågor som är viktigast att ta hänsyn till i såväl tillståndsprövningen som den löpande tillsynen är ekonomin. (Det var därför som jag gärna skulle haft med dem på vår frukost som ju handlade om regeringens förslag att sänka skolpengen till friskolorna).

Skolinspektionen underströk att elevprognoserna som de som ansöker om tillstånd måste lämna in, är otroligt viktiga för att kunna ligga till grund för de ekonomiska förutsättningarna för att driva en friskola. Av samtalet framgår det också tydligt att dessa prognoser är ett viktigt skäl till att många får avslag. Elevunderlaget är helt enkelt för litet och skolan kommer därmed inte att kunna bära sina kostnader.

Jag har skrivit om det tidigare men upprepar det gärna- då det kom upp även i detta sammanhang.  Det är svårt för små aktörer att få tillstånd efter det att Ägar- och ledningsprövningen infördes 2019. Regelverket har medfört att det framförallt är de större koncernerna som får godkännande. Panelen konstaterade också att det faktum att det ställs så höga krav på den som ska starta, framförallt när det gäller de ekonomiska förutsättningarna, leder till att det är svårt att klara kraven för mindre huvudmän. Politiska beslut spelar som sagt var roll.

Mot bakgrund av de regeringsförslag som nu ligger, som öppnar för att skolpengen sänks för friskoleelever med 8-10 procent så är svaret på frågan från publiken: Hur stor betydelse har skolpengen för verksamheten? intressant. Skolinspektionen konstaterar att den är basen för verksamheten och den absolut viktigaste förutsättningen för en ekonomiskt hållbar situation. En skola MÅSTE kunna bära sina kostnader över tid.

För den som tittar igenom hela timman står det helt klart att skolpengen och dess nivå och utformning är mycket viktig. Skolinspektionen kontrollerar de ekonomiska förutsättningarna både inför godkännande och löpande vid tillsyn är framförallt följande. Det handlar om: 

– det egna kapitalet, dvs förmågan att tåla enstaka förlustår, oförutsedda händelser osv. Oerhört viktigt att det finns tillräckligt samlat kapital.
– likviditeten (cash att betala räkningarna med)
– att verksamheten kan bära sina kostnader över tid. Skolinspektionen räknar med att en ny skola går med förlust inledningsvis, men år 3-4 måste ekonomin minst vara i balans, annars riskeras tillståndet.

Desto mer anmärkningsvärt att det helt saknas en konsekvensanalys i det förslag som regeringen har presenterat för riksdagen. Den som vill vara lite elak kan konstatera att det kanske finns skäl att mörka effekterna då det ju bli uppenbart att ekonomin inte kommer att gå ihop om riksdagen röstar ja till regeringens förslag om sänkt skolpeng. Ett ja till det är ett nej till mångfald då det helt skulle underminera friskolornas ekonomi.

I övrigt kom det fram en hel del positiva saker under samtalets gång. Som till exempel att de flesta fristående huvudmän inte har några brister, att flertalet är bra, seriösa och ansvarsfulla. 

En intressant aspekt mot bakgrund av att flera partier talar om att man vill skärpa ägar- och ledningsprövningen (dock oklart vad som mer exakt menas med detta) är att Skolinspektionen själva anser att de kommer åt misskötsel från ägare och lednings sida. De menar att det finns goda möjligheter och ett bra ”fångstnät”, de anser att lagstiftningen, som funnits i tre år, fungerar väl och träffar rätt. Från förbundets sida tycker vi givetvis att det är bra att man kan komma åt de aktörer som inte sköter sig. 

Granskningen av de ekonomiska förutsättningarna har tydligt förbättrat granskningen och ger goda verktyg för Skolinspektionen. Deras möjligheter att påtala brister i de ekonomiska förutsättningarna redan innan kvalitetsbrister uppstått, har gett många huvudmän en ”skjuts” att rätta till ekonomin. Något som givetvis är förebyggande och bra för eleverna.

Men detta oerhörda beroende av de ekonomiska förutsättningarna för friskolorna lägger ett stort ansvar på politiken. Det hävdas att politikens ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen, men den har aldrig tappat den. Det är politiken som genom lagarna anger förutsättningarna för att driva friskoleverksamhet och beslutar om skolpengen. På vårt frukostseminarium tog vi upp vad som kan hända om regeringens förslag blir verklighet. Lyssna gärna på detta här.