Författare: Ulla Hamilton

Idag har jag invigt pilotprojektet för stombusslinje 4 tillsammans med trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm.

foto: Lennart Johansson

Projektet, som är en del av Framkomlighetsstrategin,syftar till att öka framkomligheten för buss 4. I ett växande Stockholm med begränsat gatuutrymme behöver de mest effektiva trafikslagen prioriteras, där ingår buss-, cykel- och gångtrafik. För att bussen ska bli mer attraktiv behöver den bli mer pålitlig och restiden rimlig. Då blir det förhoppningsvis fler stockholmare som väljer att ta bussen och lämnar bilen hemma. Jag hoppas att pilotprojektet visar att det går att förbättra bussens regelbundenhet, minska trängseln på bussarna och att restiden under rusningstrafiken minskar med 10 %, vilket motsvarar mellan 5 och 6 minuter.

Stombusslinje 4 har hela 60.000 påstigande varje dag. Vilket gör den till den mest trafikerade busslinjen i hela Trafikförvaltningens trafik.

Regelbundenheten är viktig att åstadkomma. Idag kan flera bussar inkomma till en hållplats och sedan avgå nästan samtidigt, med konsekvens att den första bussen kan vara överfull och de efterföljande nästan tomma.

Den totala restiden för 4:an varierar idag mellan ca 55-60 minuter under rusningstrafiken. Mer regelbunden trafik och kortare restider för stombusslinje 4 kommer det med andra ord att ge stora samhälls- och resenärseffekter.

Några av de åtgärder som har gjorts är att:

• 3 km nya kollektivkörfält har införts på gator längs bussens linjesträckning
• påstigning i ytterligare ett dörrpar kommer vara tillåten under vardagar 07.00-19.00.
• Buss 4 kommer att köra med jämna intervaller mellan bussarna
• 4 hållplatser dras in
• Angöringsmöjligheter har begränsats utmed vissa gator.

Projektet kommer att pågå under tre månaders tid och är ett samarbete mellan Stockholms stads Trafikkontor, Trafikförvaltningen/SL och Keolis. Det ska onekligen att bli spännande att hur projektet fortlöper och vad slutresultatet blir.

/

Lyssnar på debatten mellan jimmy Åkesson (sd) och Gustav Fridolin (mp) samtidigt som jag noterar en välkommen nyhet om talangattraktion. Ett förslag som förmodligen inte ingår i sd:s föreställningsvärld? Aliansregeringen och Mp har kommit överrens om att göra det attraktivt för internationella studenter, doktorander och forskare att komma till Sverige. Lagrådsremissen lämnades av Tobias Billström under fredagen till lagrådet.
Lagändringarna innebär att Sverige underlättar för dem och deras familjer att arbeta i Sverige under och efter studietiden.
Sverige måste vara attraktivt i den globala konkurrensen om talanger. Därför är det bra att doktorander, på samma sätt som arbetskraftsinvandrare, ska kunna kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd i Sverige under forskarutbildningen. Konkret innebär överenskommelsen bl a att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas för en person som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för studier, som avser utbildning på forskarnivå. Så som regelverket har varit hittills så har det enligt mig varit helt tokigt. Självfallet ska det vara enkelt för de som kommit hit, och sedan kommer underfund med att fe trivs här och vill stanna här, att få stanna och verka i Sverige. Under läsåret 2012/2013 handlade det om hela 2 677 petsoner från länder utanför EES länderna som var verksamma på vid KTH, Stockholms universitet, KI och Södertörns Högskola.

Lagförslaget innebär också att det ska även vara möjligt för studenter att stanna kvar och söka arbete eller undersöka förutsättningarna att starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförda studier. Det kommer att införas enklare och tydligare regler för medföljande familjemedlemmar till internationella studenter.

Viktiga förändringar för att attrahera talanger till Sverige!
/

Årets första månads siffror för besöksnäringen visar en ökning av antalet kommersiella gästnätter i länet med hela 7 % (I Stockholms stad med 6%). Det är både inhemska och utländska gäster som står för ökningen. Det handlar om 44.000 fler gästnätter, jämfört med januari månad förra året. Flest övernattningar från nordiska besökare står Norge för. Från övriga Europa så ökade gästnätter från Tyskland och Frankrike. De flesta utomeuropeiska marknader utvecklades positivt.

Det har sagts många gånger men det tål att upprepas – en förbättrad internationell tillgänglighet är avgörande för Stockholms fortsatta tillväxt både som besöks- och investeringsregion. I syfte att jobba för detta har flera viktiga offentliga aktörer tillsammans med företrädare för näringslivet formerat samarbetet Connect Sweden. Jag ingår själv i ledningsgruppen för detta arbete. Det är viktigt att alla goda krafter från såväl offentlig sektor som näringslivet jobbar tillsammans för att stärka vår regions konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler internationella flyglinjer till Arlanda.

I besöksnäringsrapporten för januari har Indien ökat med 113 % i länet (99 % i Stockholm) jämfört med förra året. Connect Sweden har medverkat till att Mellanösterns största flygbolag, Emirates, beslutat starta dagligliga avgångar mellan Dubai och Stockholm. Med direktlinjen från Dubai kan resenärer resa med Emirates linjenät från Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika till Stockholm med bara en mellanlandning.

Jämfört med januari i fjol har beläggningsgraden stigit till 46 % i länet (51 % i Stockholm) och intäkterna för sålda rum blev 431 miljoner kronor i länet (324 miljoner i Stockholm).

Detta innebär jobb och intäkter för vår region. Det är viktigt att komma ihåg. Besöksnäringen står för många jobb i Stockholm. Fler kan det bli om besökarantalet fortsätter att öka.

/

Tisdagens besök gick till en av de aktörer som finns inom välfärdssektorn som brukar lyftas fram som representant för den ideella sektorn. Ersta Diakoni.

De bedriver en omfattande verksamhet inom profit. Det är en ideell förening. Just nu har de ett mycket omfattande projekt på gång. De planerar att bygga ett nytt sjukhus intill den nuvarande verksamheten på Södermalm. Det säger sig självt att för att det ska vara ekonomiskt möjligt med en satsning på över en miljard kronor så måste verksamheten kunna gå med plus, man måste kunna ”samla i ladorna”.

Det finns många privata aktörer som är beredda att göra ett fantastiskt arbete för att bidra till utvecklingen av välfärdssektorn i Sverige. Ersta är ett exempel. Men för att dessa ska kunna bidra så måste de kunna bygga upp en ekonomisk buffert. Den politiska debatt som pågår idag verkar sorgligt omedveten om vilka marginaler som verksamheter av dessa slag måste ha för att säkra verksamheten inför framtiden och för att kunna utveckla densamma. Min reflektion efter besöket på Ersta är tvåfaldig.

1. Fler politiker och debattörer borde besöka Ersta för att få klart för sig vilka villkor som en verksamhet av denna typ har och behöver ha.

2. Läs denna debattartikel som Stefan Nilsson, direktor på Ersta, skrev i början av året.

/

Igår hade jag möjlighet att testköra en sandsopningsmaskin i Kungsträdgården. Som många redan har noterat så är vårstädningen tidig i år. Jag har fått uppskattande kommentarer från cyklister för detta och nu hoppas vi bara alla att det inte kommer något bakslag i vädret. Körsbärsträden i Kungsan är ju också rekordtidiga denna vår. Så passa på och njut!

Foto: Lennart Johansson

/

Idag var det dags den fjärde veckan av Framkomlighetsutställningen. Veckans tema är Cykel. Med mig på plats denna gång fanns Martin Emanuel, forskare, och Tony Grimaldi, VD för Cycleurope och Yvonne Mattsson Svenska Cykelförbundet. Det blev ett intressant samtal som spände över allt från hur cyklingen såg ut i Stockholm på 1930-talet till internationell cykling idag.

Det är helt klart en storstadstrend att allt fler cyklar. Cykeln har blivit ett transportmedel för arbetspendling.

För Stockholms del konstaterade Martin E att det förmodligen är betydligt fler stockholmare idag som cyklar än på 1930-talet. Även om cykelns andel av alla resor var betydligt högre då än idag. Men det var ju också före tunnelbanans tid.

Yvonne Mattsson menade att vardagscyklingen också är en viktig rekryteringsväg för cykelsporten. Det som cykelklubbarna också kan erbjuda till ”den vanlige cyklisten” är dels vett och etikett och dels ett säkrare sätt att hantera cykeln.  Tony Grimaldi prisade lånecykelsystemen och menade att det finns städer som ligger före Stockholm om man tittar internationellt. Samtidigt välkomnade han de satsningar som nu görs inom cykelplanen, cykelmiljarden och Framkomlighetsstrategin.

Jag konstaterade att samtidigt som kineserna överger sina cyklar och skaffar bil så blir det allt fler i Europa och övriga västvärlden som övergår till att cykla. Och förändringen går snabbt. I valrörelsen 2010 samlade jag några av kollegorna från grannkommunerna kring ett utspel om att vi måste bygga cykelinfrastruktur över kommungränserna. Så vitt jag vet det första utspelet i sitt slag. För det fanns ingen tradition att, som när det gäller fordonstrafik och spår, planera infrastruktur över kommungränserna.

Men för några veckor sedan presenterade Trafikverket i Stockholmsregionen ”Regional cykelplan för Stockholms län”. Planen är framtagen i samverkan mellan landstinget, länsstyrelsen, Stockholms stad och Trafikverket. Kommunerna i länet har också medverkat i arbetet. Målet är att cykeltrafiken ska utgöra minst 20% av resorna i länet. Så nu är arbetet på rull.

I Stockholm har antalet passager med cykel över innerstadssnittet ökat med 76% under de senaste 10 åren. Stadens beslutade Framkomlighetsstrategi har satt upp målet att andelen av alla resor i högtrafik som sker med cykel ska vara minst 15% 2030. Idag används cykeln av ca 10% av stadens invånare för att resa till jobb eller skola. Resor som ju mycket väl kan ske annan tid på dygnet än under högtrafik.

Stadens cykelplan innehåller tydliga prioriteringar – utveckling av pendlingsstråk, huvudstråk och lokalstråk. Pendlingsstråken ska attrahera arbetspendlare och är också de som planeras över kommungränserna. På årets första trafik- och renhållningsnämnd fattade vi beslut om satsningarpå cykelinfrastruktur som omfattar nästan en halv miljard kronor. Pengar som tas från den tidigare beslutade cykelmiljarden, som omfattar perioden fram till 2018. Nya cykelparkeringar, trafiksäkerhetsåtgärder och nya vägskyltar är några exempel på hur vi jobbar med att förbättra villkoren för cyklisterna i Stockholm.

Jag presenterade också de nya cykelvägvisningsskyltarna som har satts upp i ytterstaden. Målet är skapa en enhetlig cykelvägvisning över hela Stockholms stad och att få fler att använda cykeln genom att göra cykelvägnätet lätt att navigera i ,oavsett lokalkännedom.  I dagsläget finns 1700 skyltbärare i Västerort och Söderort, som rymmer cirka 6500 skyltar. Min ambition är att pendlingsstråken ska få en enhetlig skyltning – över kommungränserna.

Vi vet också att efterfrågan på cykelparkeringsplatser är hög. Staden kommer att inrätta över 2000 nya cykelparkeringar inom kort . Ett ärende om detta tas på trafik- och renhållningsnämnden under våren.

570.000 personer har sin arbetsplats inom Stockholm stad.  – 54% av dessa bor i staden, 22% bor i de 10 angränsande kommunerna. Stockholmaren tycker generellt att cirka 30 minuters cykling är ett acceptabelt avstånd vid pendling till och från arbetet. Under den tiden kan man på cykel ta sig till Stockholms Central från nästan hela kommunen. Inom en mils radie från Stockholms Central finns 458 800 boende med förvärvsarbete. Av dessa arbetar 85 procent inom samma radie. Så nog finns det ytterligare potential för cykling i Stockholm.

Jag är övertygad om att cyklingen har återkommit till Stockholm för att stanna.

/

Stockholm är trångt. Det vet vi alla. Inom ramen för framkomlighetsarbetet så tas de olika transportmedlen upp. Vi har en cykelplan, en stombusstrategi, parkeringsplan och nu kommer en strategi för godsleveranser. På trafik- och renhållningsnämnden i nästa vecka kommer ett ärende som handlar om att vi ska skicka ut en sådan strategi på remiss. Det sker otroligt många leveranstransporter varje dag i city. Ofta sker transporterna när alla andra är ute och kör, i rusningstrafik. Strategin handlar om att hitta andra logistiklösningar än dagens. Möjligheter till omlastning i befintliga lastfar vid andra tider på dygnet. Leveranser till fastigheter med tysta fordon vid andra tider på dygnet, bättre bevakning av lastzoner mm. Det ska bli spännande att se hur detta tas emot av remissinstanserna. För ska vi lyckas få en bättre tingens ordning måste vi jobba tillsammans, handeln, fastighetsägarna, distributionsföretagen och staden.

Vill du veta mer om stadens framkomlighetsstrategi – Välkommen till utställningen i Kulturhuset. Jag kommer att finnas på plats som vanligt nästa tisdag kl 11.30-12.30. Då är temat kollektivtrafik. Men utställningen är öppen hela tiden.

/

Miljöpartiets Daniel Helldén vill lägga ner Bromma flygplats. Det skriver han i en debattartikel i SvD. Han struntar i att det är viktigt för näringslivet och Stockholms konkurrenskraft att det finns en citynära flygplats. Han påstår att han vill bygga bostäder på den yta som idag är flygplats och det är miljöpartiets lösning på dagens bostadsbrist. I en replik på denna artikel tydliggör mina kollegor Nordin och Kevius hur oerhört ihålig miljöpartiets ”bostadssatsning” är. Det är luftslott. Mycket dyra luftslott.

Alliansen har satt upp målsättningen 140.000 nya bostäder till 2030. Vi kommer att leverera dem – och en Bromma flygplats som är så viktig för Stockholm.

/