Författare: Ulla Hamilton

Världens största konferens med fokus på fiber – FTTH Council 2014 – är i Stockholm. Under fredagen medverkade jag på ett intressant seminarium under rubriken Fibre: the key to creating world-class IT-regions. Bildandet av Stokab för 20 år sedan har inneburit att Stockholm är en av de ledande städerna i världen när det gäller IT-infrastruktur. Tillgången till snabbt bredband i Stokabs öppna när har gjort att det finns ett stort utbud av leverantörer av tjänster. Jag vågar påstå att utan detta skulle vi inte haft den boom av spännande nya företag som pågår just nu. Spelföretag, app- utveckling, IT-tjänster mm.

Många är imponerade av vad som sker i Stockholm, många vill kopiera det öppna nät som Stokab har skapat förutsättningar för. Men det är inte helt enkelt. Jag var med i en panel på temat ”The expansion of the fibre network is very different within the EU. What lessons can the European Union and it´s member-countries learn in order to become competitive regions?” tillsammans med  Crister Mattsson, Acreo Swedish ICT och Benoît Felten, Chief Research Officer, Diffraction Analysis. Benoit Felten konstaterade helt frankt att skälet till att det inte sker en liknande utveckling i övriga EU-länder är att kommissionen och parlamentariker från andra länder lyssnar för mycket på de stora teleoperatörsbolagen. De har en stark ställning på marknaden nu och har väldigt få incitament att göra stora investeringar för att skapa förutsättningar för en utveckling liknande Stockholms.

Crister Mattsson konstaterade också att en del av problemet var att kommissionen mfl inte såg fiber/bredband som en infrastruktur utan som en teletjänst. Affärsidén med Stokab handlar ju just om att skapa en grundläggande öppen infrastruktur där sedan företag kan hyra kapacitet för att erbjuda olika typer av tjänster. Genom detta upplägg konkurrerar inte Stokab med sina kunder.

Jag fick frågan varför det går så trögt när det gäller utbyggnaden i övriga delen av landet. Mitt svar var en hänvisning till en intressant rapport som Deloitte skrivit. På uppdrag av SKL har de genomfört en studie av hur statens telekominfrastruktur ser ut och vilka möjligheter som en samordning av denna skulle skapa i form av bättre möjligheter att förverkliga Sveriges bredbandspolitik och mål. Rapporten är mycket intressant och tydliggör att det statliga ägandet av telekominfrastruktur är spritt på ett flertal olika myndigheter och bolag och på olika nivåer i värdekedjan. Den landar i en tydlig rekommendation till fortsatt analys i syfte att få till stånd en sammanhållen statlig fiberinfrastruktur.

Klok synpunkt tycker jag. Med anledning av detta fick jag en fråga vad det skulle innebära för Stokab och om jag skulle kunna tänka mig att införliva Stokab i detta. Mitt svar var ”En intressant fråga”. Men för att utveckla det mer så ser jag inte att det finns någon konflikt eller problem för Stokabs del – eller för den delen för andra stadsnät – om staten skulle samla ihop fiberinfrastrukturen i ett öppet operatörsneutralt bolag/myndighet. Det finns ju ingen anledning att införliva vare sig Stokab eller andra stadsnät i en sådan struktur bara för att staten samlar ihop sin infrastruktur. Det blir ju snarare en avtalsfråga, en fråga om hur den statsliga aktören ska samarbeta med Stokab och andra intresserade stadsnät.

Det ska bli intressant att se vad som händer med Deloitte-rapporten. När det gäller möjligheterna att få till stånd öppna operatörsneutrala nät inom EU så ledde dock panelsamtalet inte till någon större anledning till optimism. Återstår för oss i Stockholm att berätta vitt och brett för alla om vår fantastiska infrastruktur. Det kanske i vart fall leder till att fler intressanta företag startas här, av såväl inhemska personer som av personer från andra länder som lockas hit tack vare de möjligheter som vår IT-infrastruktur kan erbjuda.

Nyfiken på mer från seminariet? Kolla här.

/

Sysselsättningen i Stockholms län är högst i Sverige. I förhållande till resten av riket är ungdomsarbetslösheten i Stockholms stad låg (8,8%), men så länge inte alla som vill och kan arbeta inte kan försörja sig kan vi inte vara nöjda. Jobbtorg Stockholm är en av många viktiga insatser för att sänka trösklarna för de som står längst från arbetsmarknaden. Ikväll bjöd jag därför in Företagarnas VD Elisabeth Thand Rindqvist till after work for work, för samtal med såväl företag, politiker som jobbsökande om hur fler kan gå från utanförskap till egen försörjning.

Kvällens after work lockade mycket folk och bjöd på flera viktiga infallsvinklar i hur vi tillsammans kan bidra till ett ännu bättre Stockholm där fler får jobb. Elisabeth Thand Ringqvist belyste matchningsproblematiken på arbetsmarknaden, samt att hela 80 % av alla företag anser sig ha både viljan och potentialen att växa, men upplever att det är svårt att hitta rätt kompetens.

Jobbtorgens arbete med att matcha rätt är därför avgörande för att företag ska våga ta emot praktikplatser eller anställa. Bland annat företaget Forsen Projekt som jobbar med projekt- projektering- och byggledning vittnade om detta. Stockholms fortsatta tillväxt är beroende av stora byggföretags fortsatta expansion och att de hittar den arbetskraft de behöver. Jobbtorgen har erbjudande till såväl företag som arbetssökande. Arbetssökande ges en meningsfull sysselsättning och företagen får rätt kompetens för att fortsätta utvecklas.

Eftersom Jobbtorgens fokus är att hitta långsiktigt hållbara lösningar för såväl individ som arbetsgivare så kan båda parter lita på att inte bli fast i något som inte passar. Såväl potentiella atbetsgivare som jobbtorgsaspiranten kan testa om det känns rätt. För många företag är det en avgörande faktor för att våga ta in ny personal. Att våga är viktigt även för Jobbtorgens aspiranter, detta arbetar projekten Filur och Merit framgångsrikt med, bland annat genom självstärkande arbete.

Entreprenörskap skapar jobb, jobbtorgens matchare kan förmedla personer till jobb. Därför är det viktigt att stockholmsföretagen känner till Jobbtorgen och vad de kan erbjuda. Vi behöver intensifiera Jobbtorgens samarbete med Stockholms nya tillväxtföretag och med andra arbetsgivare.

4 av 5 nya jobb skapas inom företag med färre än 50 anställda, under tredje kvartalet av 2013 registrerades 2552 nya företag bara i Stockholms stad.
Kraften i den tillväxt som sker här är stark, den kraften vill jag bejaka och göra Stockholm till en ännu bättre företagskommun där fler människor kan försörja sig själva.
/.

Stockholm ska vara en trygg och snygg stad. Hur den offentliga miljön är påverkar tryggheten. Mycket klotter, skräp mm skapar otrygghet. Under 2013 genomförde trafikkontoret en medborgarundersökning som bl a visade att mer än 80 procent är mycket eller ganska negativa till klotter/graffiti på fasader och andra allmänna platser i sitt bostadsområde samt på tunnelbanetåg/pendeltåg. Resultatet visar att det finns ett starkt stöd för det arbete som staden målmedvetet göt för att skapa en trygg miljö. Ett led i detta arbete är stadens  nolltolerans mot klotter och den 24-timmarsgarantin för klottersanering som finns. Konkret innebär garantin att varje inrapportering för klotter ska vara åtgärdat inom 24 timmar, om det är på fastigheter som staden har rådighet över.

I samarbetet ingår också ett antal av de fastighetsägare som finns i Stockholm, dock inte alla.  Garantin uppfylldes till 98 procent i innerstaden, 98 procent i söderort och 97 procent i västerort under 2013. Detta är givetvis mycket glädjande men det har ett pris. År 2013 kostade det Stockholms skattebetalare 13,5 mnkr att sanera staden. Det är inte acceptabelt och därför är det viktigt att ta tag i grundproblemet – att förhindra klotter.

Mot bakgrund av detta är det bekymmersamt att polisen tycks nedprioritera detta arbete. För några veckor sedan rapporterade tidningen Mitt i Östermalm att klottret inom staden har ökat. De menade att anledningen främst beror på polisens nedläggning av sin klottergrupp år 2012. Statistiken visar att antalet anmäla klotterbrott i Stockholms län har ökat med 14 procent mellan åren 2012 och 2013, vilket är en oroande utveckling. Trots denna utveckling uppfylls 24-timmars garantin i stor utsträckning. Men det blir givetvis dyrt!

Borgarrådskollegan Anna König Jerlmyr lade i måndags en skrivelse i Polisstyrelsen i Stockholms län. Hon vill ha konkreta svar från Polisen om hur de arbetar med att minska klottret, varför de beslutade att lägga ner klottergruppen och huruvida närpolisen har samma förutsättning (i tid och kompetens) som klottergruppen tidigare hade i sitt arbete med att bekämpa det växande problemet med klotter. Bra gjort Anna!

Stockholmarna vill ha en trygg, ren och vacker stad. Vi kan inte – och ska inte –  acceptera att människor tar sig friheten att klottra, vare sig på någon annans eller allas vår gemensamma egendom. Vi utgår från att polisen nu genom skrivelsen tar tag i denna angelägna fråga och säkerställer stockholmarnas rätt till trygghet.

/

 

Idag har jag invigt en utställning om framkomlighetsstrategin i Kulturhuset. Syftet är att under sju veckor informera och föra en dialog med stockholmarna om vårt arbete med att öka framkomligheten i staden. Vi har en befolkning som växer rekordartat och ett gatuutrymme som inte kan breddas. För att få bukt med denna utmaning antog kommunfullmäktige Framkomlighetsstrategin – en strategi om hur vi kan nyttja gatuutrymmet på det mest effektiva sättet och där bussar, gångtrafikanter och cyklister prioriteras.

 

 

 

 

 

Foto: Daniel Carlsson Mård

 

Framkomlighetsstrategin omfattar alla trafikområden, kollektivtrafik, cykel, gång, parkering och godsleveranser. På trafik- och renhållningsnämnden har vi redan fattat en rad viktiga beslut i enlighet med framkomlighetsstrategin såsom Cykelplanen, där vi satsar en miljard på utvidga och förbättra cykelinfrastrukturen i Stockholm.  Dessa trafikområden kommer att lyftas fram genom särskilda temaveckor under utställningsperioden enligt följande:

– Vecka 9: Parkeringsfrågor, 25/2

– Vecka 10: Hur vi planerar staden, 4/3

– Vecka 11: Cykelfrågor, 11/3

– Vecka 12: Kollektivtrafik, 18/3

– Vecka 14: Gods- och leveranstrafik, 1/4

Jag kommer själva att finnas på plats varje tisdag kl 11.30-12.30 med särskilt inbjudna gäster, där vi kommer att diskutera temat för veckan samt finnas tillgängliga för frågor från allmänheten så jag hoppas på att träffa många av er där.

Hur ytan används spelar roll. Denna bild är väldigt illustrativ:

 

/

 

Väl mött i kulturhuset!

Framkomlighet är en viktig fråga för ett växande Stockholm och för ett attraktivt Stockholm.

/

 

 

 

 

 

 

 

foto: Daniel Carlsson Mård

Idag har det invigts snabbladdstation vid Roslagstull. Fortum stär för laddstolpen och staden för marken. Det var många som övervakade invigningen som undertecknad, kollegan Ankersjö och Birgitta Resvik från Fortum genomförde. Det ska komma flera, ytterligar 9 snabbladdningsplatser och 100 övriga laddplatser. Redan nu finns det en hel del ”vanliga”.

Kvällens kommunfullmäktige var historiskt. Beslut fattades om stadens bidrag till att bygga ut tunnelbanan. Ett totalt paket om 78.000 bostäder och 9 nya stationer. Finansiering sker via Nacka, Solna, Järfälla, landstinget, Stockholm och staten.

Vi hade också ett ärende om stadens upphandlingspolicy. Bland annat innebär det förtydligande om innovationsupphandling. En kommuns förhållningssätt till upphandling är i grunden en fråga om näringslivsklimatet. Alliansen har en tydlig strategi om att det som kan utföras av privata aktörer ska skötas av den. Varje år upphandlar Stockholm för 15 miljarder kronor, 36% av verksamheten konkurrensutsätts. Det är självklart att detta påverkar näringslivets utvecklingsmöjligheter i Stockholm med omnejd.
Vänsterpartiet säger i princip nej till all upphandling. Vid kvällens debatt krävde s,v, mp att staden ska införa krav på kollektivavtal, alt kollektivavtalsliknande avtal för att ett företag ska få delta i en upphandling. Vi ställer inte det kravet av flera skäl. Det råder föreningsfrihet i Sverige, ca 60% av SME-företagen (1-49 anställda) har inte kollektivavtal en Företagarna. De har valt bort detta av bla skälet att avtalen i stor utsträckning utgår från storföretagsperspektiv. Företagarnas undersökning visar också att konfliktreglerna som kopplas till kollektivavtalen avskräcker. Det tråkiga med kvällens debatt tycker jag var att kollektivavtalsförespråkarna (varav ett antal är ombudsmän) utmålade företag som oseriösa om de inte har kollektivavtal.

Upphandling har traditionellt handlat om att köpa ngt till lägsta pris. Med dagens beslut öppnas det tydligt för innovationsupphandlingat och för en samvetkan med näringslivet för att tillsammans utveckla service och tjänster för stockholmarnas fromma.
/

Under fredagen besökte jag och landstingskollegan Christer G Wennerholm projektet Vardagssamverkan. Under tre veckors tid har länets trafikaktörer – Trafikförvaltningen/SL , dess trafikoperatörer, Trafikverket samt staden via Trafik Stockholm – suttit tillsammans på Trafik Stockholms huvudkontor för att utveckla och effektivisera deras samverkan i det dagliga arbetet. Det handlar till exempel om att skapa en gemensam lägesbild över trafikläget, effektivare störningshantering samt att ge resenärer bättre möjligheter att göra aktiva val i sitt resande genom snabb och samstämmig trafikinformation.

När vi kom dit hade det precis spärrats av kring Centralen pga ett bombhot och när vi vat på plats uppstod en rejäl fordonsbrand i närheten av Eugeniatunneln. Kreolis man på plats kunde snabbt omdirigera de bussar som passerar Klarabergsviadukten och tragikförvaltningens medarbetare snabbt få ut info om detta på nätet mm.

Snabb hantering av hinder i trafiken blir allt viktigare i ett Stockholm som växer. Det är en utmaning med många aktörer. Vardagssamverkansprojektet syftar till att förbättra samarbetet och också se hur de olika systemen kan samverka även om alla inte är samlokaliserade. Bussentreprenörer, som i detta fall Keolis, har inte varit med i samverkansprojektet tidigare. Tack vare Trafik Stockholms kameror har de under projektet kunnat leda om deras trafik för att minska förseningar för trafikresenärerna och därmed ökat framkomligheten. Detta är helt i enlighet med den av kommunfullmäktige antagna Framkomlighetsstrategin, där vi fokuserar på att öka framkomligheten för bland annat kollektivtrafiken.

Läs mer om projektet här.

Det är 96.000 fler sysselsatta i Stockholm stad fjärde kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal 2005. Det är en enormt kraftig utveckling av arbetsmarknaden i Stockholm stad och även i länet. Det visar  den rapport som Länsstyrelsen i Stockholm presenterar idag. Denna fantastiska utveckling av arbetsmarknaden i Stockholm är bland annat en effekt av den  ansvarstagande ekonomisk politik som förs av Alliansen och som har fokus på att skapa goda förutsättningar för näringslivet, stimulera till nyföretagande och minska utanförskapet.

Vi kan se det i Stockholm stads tydliga politik när det gäller bl a ;

• Uppmuntran av alternativ inom välfärdsområden som förskola, skola, äldreomsorg, hemtjänst mm genom valfrihetssystem
• Vårt arbete med öppna data som gör det möjligt för företag och enskilda att använda sig av stadens databaser för att utveckla webb-tjänster och appar

Detta är bara några exempel på stadshusalliansens arbete. Många av mina kollegor som styr i länets Alliansledda kommuner har liknande inriktning på sin politik. Det spelar roll vilken politik som förs! Insikten måste utgå ifrån att det är företag som skapar jobb, inte politiker.

Stockholm stads satsar mycket på att minska utanförskapet. Ca 18000 personer har gått från utanförskap till egen försörjning sedan Jobbtorg Stockholm infördes 2008.

Stockholms län har den högsta sysselsättningen i hela Sverige (70,6%) och Stockholms stad bidrar till dessa goda resultat med en sysselsättning på 73,9%, vilket är en ökning från 2012. Skillnaden i sysselsättning mellan kommunerna Stockholm, Malmö och Göteborg är anmärkningsvärd.  Stockholm har 10 procentenheter högre sysselsättning än Malmö och 8,6 procentenheter högre än Göteborg.

I hela Sverige ökade sysselsättningen med 63 000 personer, bara Stockholms stad står för 16 800 av denna ökning. Stockholms stad har en högre sysselsättning än övriga storstadskommuner, vilket visar att våra tidiga satsningar på att fånga upp människor som hamnat i utanförskap har spelat roll.

Utrikes födda svarar för hela 40% av nettoökningen  av sysselsättningen i Stockholms län sedan 2009. Detta gäller även i riket i stort. Antalet inrikes födda sysselsatta ökade med 6% medan antalet utrikes födda sysselsatta ökade med 15%. En intressant siffra mot bakgrund av integrationsdebatten.

Kvinnorna står för en stor del av ökningen av sysselsättningen. Arbetslösheten är också lägre bland kvinnor än bland männen.

Och ungdomsarbetslösheten är lägre i Stockholms län än i riket som helhet.

/

 

I måndags kunde vi läsa att det påbörjades totalt  6.671 bostäder under förra året. Det är den högsta siffran sedan 2006 och då ska man vara medveten om att 2006 års siffra innehåller de så kallade ”Odellplattorna”. Stockholm levererar men det krävs att även de andra kommunerna i länet planerar och bygger bostäder.

Nyligen presenterade Stockholms Handelskammares rapporten ”Bostadsbrist farlig flaskhals för jobben”. Den visar att 1/3 av 500 tillfrågade tillväxtföretag i Stockholm anser att bostadsbristen någon gång har varit ett hinder för rekrytering.  Detta är självklart ett stort problem speciellt som samtliga av de tillfrågade företagen i Handelskammarens rapport anser sig ha en stor tillväxtpotential och räknar med att kunna anställa fler personer under det kommande året.

Rapporten understryker vikten av att Alliansen i Stockholm stads mål om att bygga 140 000 nya bostäder till 2030 fullföljs. Den visar också att det är viktiga steg för att Stockholm ska vara en konkurrenskraftig stad, där fler företag vill starta och fortsätta växa.  I detta sammanhang kan det vara på sin plats att påpeka det glädjande i att utbudet av lägenheter att hyra i andra hand har ökat med 25-30% sedan lagen om privatuthyrning av bostäder infördes i februari 2013.

Svenska Dagbladet publicerade igår  Sthlm Digital. Den visar också vilken kraft som finns i tillväxten i Stockholm. Jag vet – eftersom jag har träffat många av dessa företag på mina tisdagsbesök – att även dessa har problem med att hitta kompetens. Dels pga att det är svårt att hitta den kompetens de behöver rent generellt i Stockholm och dels pga bostadsfrågan. Alla dessa företag verkar på en global marknad, vi måste därför fortsätta skapa förutsättningar för dessa att vilja stanna och utvecklas i en av Europas snabbast växande städer.

Stockholms Handelskammare har också nyligen presenterat två andra intressanta rapporter. Den ena visar på utmaningen när det gäller byggandet i Stockholmsregionen, dvs alla de restriktioner som lagts på byggandet från framförallt statens sida. Samma stat som i andra sammanhang kritiserar kommunerna för att det inte byggs.

Den andra är en glädjande undersökning som visar att det finns starkt stöd bland stockholmarna för att Stockholm ska växa. Det känns mycket bra att ha detta i ryggen i det fortsatta arbetet för ett attraktivt Stockholm.

/

 

 

 

 

 

Enligt SvD ökade utbudet av lgh att hyra i andra hand med ca 30 % i sthlm STAD, enligt Sthlm handelskammare ökade de i Sthlm LÄN mellan ca 20-24%