Författare: Ulla Hamilton

Enligt Dagens Nyheter presenterar Socialdemokraterna i sin vårbudgetmotion förslag om jobb i välfärden för dem som stått utanför arbetsmarknaden i mer än två år. Har Magdalena Andersson varit på besök i Stockholms stad för att få inspiration till partimotionen.

Redan under förra mandatperioden startade vi sk Stockholmsvärdar, ett samarbete mellan Trafiknämnden och Arbetsmarknadsnämnden. Människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, och har ekonomiskt bistånd, får möjlighet till en praktik med visstidsanställning för att sätta guldkant på park- och gatumiljön. En verksamhet som visat sig mycket framgångsrik och i många fall lett till en anställning.

I årets budget introducerar vi en liknande modell inom äldreomsorgen, där aspiranter inom jobbtorgen får möjlighet till en praktik följt av visstidsanställning för att göra det där lite extra, men inte konkurrera ut andra jobb. Modellen bygger också på att dessa anställningar kopplas till en utbildning. Detta koncept kopierar nu (s) på riksplanet. Redan tidigare har de presenterat en satsning på sommarjobb, vilket regeringen genomförde redan 2010 samt föreslagit en obligatorisk sommarskola, vilket regeringen redan tittar på.

Det förslag som (s) har kommit på själva handlar om ett utbildningskontrakt som ska leda till att fler unga klarar gymnasiet. I sig ett viktigt mål, men frågan är hur detta kontrakt ska formuleras och vilka sanktionerna blir mot de ungdomar som bryter kontraktet?

Inom stadens arbete på jobbtorgen möter medarbetarna ungdomar som inte alls är redo att återgå till studier eller att hoppa in i en praktik. För många har utanförskapet grundlagts tidigt i barndomen och det krävs många gånger ett arbete med att stärka både självförtroendet och självkänslan för att dessa ungdomar ska få en reell möjlighet att orka avsluta sina studier. För dessa ungdomar är inte lösningen mer studier, längre terminer, tuffare sanktioner för den som avbryter. Men det är den lösningen som (s) presenterar. Erfarenheter från verkligheten visar tydligt att det är sällan som svaret på hur vi bryter ungas utanförskap är att tvinga dem till skolbänken omedelbart. Frågan är mer komplex än så.

/

Tisdagens företagsbesök gick till Elekta. Ett verkligt spjutspetsföretag som utvecklats från att enbart förknippas med produkten Gamma strålkniven till att bli ett av de ledande företagen i världen när det gäller strålbehandling av cancer, efterbehandling, mjukvaruutveckling och service inom såväl cancervård som behandling av hjärnsjukdomar.

Företaget finns runt om i hela världen och investerar mycket i forskning och utveckling för att kunna fortsätta vara världsledande. Från att till att börja med ha utvecklat sina produkter i nära samarbete med svenska sjukhus så har man alltmer övergått till olika internationella samarbeten. Precis som många andra inom life scienceområdet vittnar Elekta om att det är svårt att samarbeta med de svenska sjukhusen kring klinisk fou. Sverige har dessvärre tappat i konkurrenskraft på detta område.

Elekta är ett viktigt företag för Stockholm. De har sitt huvudkontor här trots att den allra största delen av marknaden och produktionen finns på andra håll i världen.

Efter besöket på Elekta gick färden direkt till Founders Alliance Entreprenörskapsgalan Öst. Jag hade där glädjen att dela ut priset Årets Unga entreprenör till Marcus von Schéele med företaget Comparific. Utmärkelsen Årets medlem gick till Carl-Johan Hamilton och hans företag Ants och Årets Grundare & Entreprenörsföretag gick till Klarnas tre grundare. Ett fantastiskt snabbväxande företag som sprider sig över världen. Lokaliserat med sitt huvudkontor i Stockholm.

Det är alltid trevligt att delta i Founders Alliance möten. Det är få ställen som man kan träffa så många personer på en gång, som alla har erfarenhet från att starta ett eget företag. I de samtal som fördes under kvällen fanns det en påtaglig oro för den allmänna inställningen i den offentliga debatten kring företags möjligheter att gå med vinst. Jag kan verkligen förstå hur frustrerande det kan vara att följa den politiska offentliga debatten kring vinst i välfärden när det är så uppenbart är många som deltar i debatten som inte alls förstår företagandets villkor.

Många av de som startat och driver företag har verkligen jobbat hårt under många år för att förverkliga sin dröm. I många fall är familjens hela ekonomi beroende av att företaget går bra. I många fall har det varit många tuffa år ekonomiskt innan man har kommit upp till en nivå där det går att ta ut en rimlig lön.

Sverige behöver många fler människor som vill. kan och vågar starta eget. Det behövs inom alla branscher. Politiska företrädare kan inte ena stunden plädera företagandets lov och sedan i nästa stund säga att ”men de får inte gå med vinst”. Ett sådant resonemang visar att det saknas förståelse för att det krävs incitament för att människor ska våga ta risker – för att starta och driva företag är att ta en risk. Och att anställa personer är ett än större risktagande.

Den debatt som pågår just nu kring hur stora vinster som ska tillåtas – om ens några – inom välfärdsföretagandet riskerar att ställa till stor skada. Det var mycket tydligt ikväll. För den riskerar att innebära att många duktiga entreprenörer avstår från att starta företag inom ett område som är viktigt för oss alla – välfärdssektorn – och den riskerar även att innebära att många av de som redan är etablerade tar det försiktigt när det gäller att utveckla företaget. I vart fall under de närmaste två åren. Det om något är olyckligt och kontraproduktivt för utvecklingen av välfärden i Sverige.

/

Har idag varit ett antal timmar i Moderaternas kampanjstuga på Norrmalmstorg. Kul att det var ett antal personer som kom dit pga att de sett annaonsen i tidningen om att jag skulle vara där. Bl a en man som är rullstolsbunden. Han mailade till mig i januari och bad mig tacka medarbetarna på trafikkontoret för deras snabba agerande för att se till att hans insnöade/inplogade bil blev tillgänglig för honom. Något som givetvis är oerhört värdefullt för en person som är rullstolsbunden. Trevligt av honom att komma förbi och tacka än en gång för trafikkontorets medarbetares snabba åtgärdande av hans problem.

Flera personer passade också på att fylla i den enkät som finns på stadens hemsida om ett förslag till ny trafiklösning på Klarabergsgatan. Enkäten har varit uppe tidigare men det var då en hel del tekniska problem med länkar mm så nu finns det åter möjlighet att komma in med synpunkter på förslaget.

/

 

Håll Sverige Rent genomför varje år en förtjänstfull kampanj runt om i landet för att uppmärksamma framförallt barn, men även vuxna, på vikten av att inte skräpa ner i naturen eller i den offentliga miljön. Under måndagen var jag ute tillsammans med ett antal förskoleklasser på Söder för att plocka skräp. Det är verkligen slående vad mycket fimpar det finns överallt i den offentliga miljön. Jag har sagt det många gånger tidigare men jag säger det igen: För mig är det obegripligt hur vuxna personer kan ägna sig åt att skräpa ner på det sätt som många rökare gör. Vad är det som gör att de tror att de har rätten att solka ner den offentliga miljön för oss andra? Dessutom med avfall som är farligt avfall.

Barnen har i vart fall synpunkter på att vuxna slänger fimpar.

Samtidigt som skräpplocken presenterade jag en ny papperskorg med askkopp som staden ska sätta upp i den offentliga miljön. Det kanske kan bidra till en bättre miljö men alltjämt är det så att det krävs att väldigt många rökare avstår från att kasta sin fimp på marken. Det behövs fortfarande en tydlighet när det gäller möjlighet att bötfälla även de som kastar sina fimpar på marken. Kunde vi komma till rätta med den nedskräpningen så skulle Stockholm vara betydligt renare och snyggare.

 I helgen skrev jag tillsammans med ett antal moderata kollegor från runt om i länet en debattartikel i DN och vikten av regionala cykelstråk. Detta med anledning av Trafikverkets regionala cykelplan som för någon vecka sedan skickades ut på remiss.

 Från kommunernas sida måste vi bli bättre på att samordna projekt över kommungränserna. En cykelväg ska inte ta slut vid kommungränsen. Vi behöver bättre skyltning så att stockholmare som pendlar över flera kommungränser enkelt ska hitta närmaste väg. Vi behöver även bli bättre på att i ett tidigt skede planera cykelparkeringar som en del av ”hela resan-perspektivet”.

 Läs gärna vår debattartikel här.

/

 

Har precis hälsat välkommen till en spännande konferens som arrangeras av Nordic Development Forum isamarbete med Microsoft ;”The Nordic IT Powerhouse: Regional Growth througt Nordic/Baltic Collaboration”.

Microsoft har under de senaste åren gjort sina största investeringar i Norden/Baltikum och företaget är mycket intresserat av vad som gör att det är sådan intressant utveckling på detta område i denna norra del av världen. Trots lågkonjunktur skapas det nya jobb inom sektorn, en stor andel av befolkningen använder IT-tjänster dagligdags. Så frågan/utmaningen är – vad kan vi göra tillsammans för att bli än starkare. Som en av talarna konstaterade; jag kunde flyga hit till Stockholm från Estland utan några gränsproblem men om jag vill att min läkare ska kunna skriva ut recept så att jag kan ta ut det här i Stockholm är det omöjligt. Det finns mycket som kan göras för att riva gränser mellan våra länder. Länder som alla har mycket väl utvecklade data- och informationssystem men som bara används inom landet och inte över gränserna. Tänkvärt tycker jag.

Detta var min inledande hälsning till konferensen.

Nordic IT Powerhouse conference

Stockholm City Hall, 15th April 2013

Ladies and gentlemen,

Welcome to Stockholm and the City Hall!

The Stockholm region is diverse, innovative and globally connected. Stockholm is one of the fastest growing cities in Europe and the largest city in Scandinavia, a City with an open, supportive and stable business environment. Stockholm’s cosmopolitan energy is a magnet for talent – and the region welcomes the skills, capital, ideas and culture that new residents and investors contribute to our economy. Our excellent quality of life, the combination of a vibrant downtown area with closeness to nature, creates the unique Stockholm lifestyle. The region stands for 45 % of Sweden’s population growth.

 Stockholm is often considered a leader in adopting new technologies and setting new consumer trends. Many companies use Stockholm as a test market. When PWC rank international cities, in its report Cities of Opportunity, Stockholm comes out 5^th after New York, London, Toronto and Paris. But we are no 1 re Intellectual capital and innovation, and no 1 Health, safety and security. We also score high re technology readiness.

 Stockholm is an innovative region in clean-tech, ICT , life science and one of the leading gaming clusters. There are a lot of very good ideas and the challenge is to turn these ideas into companies and products. From a city perspective, we seek ways to facilitate this process.

 Almost 20 years ago, the city decided to build a fiber-optic network throughout the municipality, open to all operators. The business idea of the city owned company Stokab is to offer dark fiber capacity, a basic service, to carriers for less than it would cost them to install it themselves. The strategy makes it possible for small companies to develop ideas without the burden of heavy investments. They can hire the capacity they need from Stokab. This ended the era of monopoly distribution and has led to a fascinating development both regarding price, services, start up companies and innovations.

 Today, the 1.2 million kilometre network has more than 100 operators and almost 500 enterprises as primary customers. Since 2012, all public housing and 90% of all households have fiber. The access to high speed connections, (1.000 Mbit/s) is also one reason why more than 92% of stockholmers use internet on a regular base. The national goal set up by the government is 90% of all households by 2020, 100Mbit/s.

 For Stockholm, Stokab has been a major source of success. As a city, we supply the basic infrastructure. Companies, academia and others come up with innovative ideas and great companies. The Economist recently published a special report about the Nordic Countries, mentioning the Stockholm start-up syndrome. The magazine was impressed with the ecosystem for the start-up scene in Stockholm, with so many good companies. Stockholm is the home of Skype, Spotify, Mojang and Dice. 

 Ladies and gentlemen,

A City strategy can make a difference.

 The City has also adopted an e-strategy. One part is to develop e-services for citizens – services helping stockholmers to compare schools before choosing, providers for elderly care etc. We are working hard in order to improve the service to Stockholm’s business community via e-services; to reduce bureaucracy, improve accessibility, provide prompt handling of cases and provide good and comprehensive information. The service brings together advice, administration and contacts to entrepreneurs from the City and its various activities in one place.

 Another part is the action plan for open data. As the first City in Sweden – and perhaps in the world?- the city invited companies and people to an open competition for new ideas and the development of ideas – The Open Stockholm Award 2012.

City data re parking, transports, construction, environment, air-quality, tourism are free and accessible via URLs/links. The result was great – we got a lot of new ideas and apps. And we will continue to provide more open city data.

 Because the challenge is to develop the business climate in Stockholm even more. The City has an important role in order to stimulate innovations. Open data is one part, to use public procurement as a tool for stimulating innovation is another and to develop a closer cooperation between the city, universities and companies via for example Open labs is a third part.

 But we need to do more. We need to educate, attract and retain top talents to be globally competitive. That is our common challenge. In Stockholm, we have the world’s best school computer network, according to PWC. The challenge now is to use it wisely, and get all schools, from preschool to university, to use IT as part of the education in a smart way. One example is the teacher Daniel Bark at high school Norra Real who I met recently. His tool is Youtube, he records his lessons ahead, and sends the films to his pupils in preparation for class. That way, he can spend all his time during the lesson discussing the solutions and helping the students.

Finally, although I am convinced that we need leadership from governments we must also show leadership locally and encourage initiatives and an early deployment of best practices amongst cities. An example is a seminar (in English) organised by the Stockholm IT-region on the 14^th of May – broadcasted via the Swedish innovation Bambuser – on the topic of how creative cities come about and what they can learn from one another. I welcome you all to tune in, but we need more initiatives like this.

 Today’s conference is also one such a great initiative.  We need to meet and talk to learn from each other in order to come out at the fore front in the international competition.

 I hope you will have an interesting and inspiring conference, and a wonderful time in Stockholm. With this, I would like to hand over to today’s moderator – Mr Niclas Mattsson, Senior Publisher at the Confederation of Swedish Enterprise!

Thank you!

Intressant eftermiddag på Skanskas Framtidsdag med tema Den levande staden. Ett brett tema med flera talare där jag tyvärr missade flera pga att jag inte kunde vara med hela eftermiddagen. Huvudtalaren Alexander Ståhle, vd på Spacescape, har dock lovat att skicka mig det han talade om. Ska bli spännande att se vad han talade om även om jag kan gissa att han talade positivt om Promenadstaden och framkomlighetsstrategin.

Det är helt klart en storstadstrend att människor ska inta staden. Den ser vi också i Stockholm och den skiljer sig klart från den trend som fanns på 1960-1970 talet att det var personbilen som skulle inta staden. Det finns de som pläderar för att fordonstrafiken ska bort från City och att vi ska stänga av staden för trafik under helger.

Som politiker är det viktigt att ta hänsyn till många olika aspekter. Det är viktigt med ett attraktivt City och en attraktiv stad. Därför jobbar vi med en Cityvision som handlar om att utveckla City, tillsammans med handeln, fastighetsägarna mfl. Vi har presenterat ett förslag om förändingar av Klarabergsgatan så att kollektivtrafik, cykel och gående prioriteras i detta område. Vi rustar upp Hornsgatan med trädplantering, breddning av trottoarer mm, allt för att det ska bli en bättre miljö längs denna gata. Vi har en trädnorm som innebär att det ska planteras ett nytt träd för varje ny lägenhet som byggs i Stockholm och vi har slagit fast att stockholmarna ska ha max 300 m till närmsta grönområde.

Stockholm växer och det behövs fler bostäder. En anledning till varför det är attraktivt att bo i Stockholm är det utbud som finns här, inte bara av spännande jobb utan också restauranger, nöjen, kultur mm. Mycket av detta kräver att dessa verksamheter förses med varor, vilket i sin tur genererar transporter. Transporter av varor är en stor del av trafiken i Stockholm, det är en del av trafiken som många inte tänker på. Men samtidigt så vill alla att varorna ska finnas på plats när man vill köpa. Så att tänka bort all trafik i staden är nog ganska orealistiskt. Men framkomlighetsstrategin och Promenadstaden handlar om att skapa en bättre balans.

/

I förra veckan kom det en nyhet som media valde att vinkla som att Stockholm är värst i Norden bland städer när det gäller trafiksituationen. Stockholm hamnar på 12:e plats i den undersökning som företaget TomTom gör bland 59 europeiska städer beträffande trängsel och framkomlighet. Värst är Moskva i denna undersökning, som är årligen återkommande, och det kan jag intyga. Stockholms trafiksituation är ju rena ödebygden jämfört med hur det ser ut i Moskva. Snacka om dålig framkomlighet!

Det som inte framkom i media var att Stockholm har dalat i undersökningen, dvs framkomligheten har förbättrats jämfört med tidigare mätningar. Intressant nog så kom samtidigt ett ärende som ska upp på nästa veckas trafik- och renhållningsnämnd – Stockholmstrafiken 2012. Den visar en mätning av stockholmstrafiken som har genomförts under flera år och som baseras på hur trafiken ser ut i oktober. Mätningen omfattar också antalet cykelpassager under maj och juni och en mätning av restiden när det gäller fordon.

Det är en intressant läsning, inte minst mot bakgrund av den kraftiga befolkningsökning som sker i vårt län. Stockholm, Solna och Sundbyberg står för hälften av densamma och en förklaring till att detta inte lett till ökad trafik är att deta är kommuner som ligger i kollektivtrafiktäta lägen, och som även har bra cykelalternativ.

• antalet fordonspassager över trängselskattesnittet är oförändrat 2012 jfr med 2011 (359.000 fordon)
• Dygnstrafiken över innerstadssnittet minskade
• Trafiken över regioncentrumsnittet (yttre gränserna av Sthlm, Solna och Sundbyberg) minskade kraftigt – med 4% jfr med 2011
• Trafiken i Citysnittet minskade också .
• Trafiken i Södra länken var mindre
• Trafiken på Essingeleden var mindre

Sammantaget innebär detta att restidsförlängningen uppgick  till 2/3  den som var 2011. Dvs bättre framkomlighet i trafiken.

Antalet cyklister fortsätter att öka, vilket välkomnas. Mätningar tyder på att ökningen har accelererat under senare år. Över innerstadssnittet beräknas  63.620 cykelpassager under 2012, att jämföra med 5 års medelvärdet 2008-2012 56.308. Beräkningarna visar på en ökning på 10,6% över Citysnittet, 6,7% över Saltsjö-Mälarsnittet och 7,5% Innerstadssnittet.

Sammantaget en mycket intressant utveckling. Är det bara en slump att detta inträffar samtidigt som vi har haft en omfattande debatt om framkomligheten och vikten av att öka framkomligheten för kollektivtrafik, cykel och gående ?? 

Oavsett orsakssamband så är det en bra utveckling.

Inför s- kongressen kunde vi läsa en debattartikel av Löfven och Damberg där de utlovade att småföretag ska bli s nya fokus. Vi har hört det förrut, även Mona Sahlin talade väl om småföretagen. Det som s inte verkar ha klart för sig är att en viktig del av politiken för ett bättre näringslivsklimat förs på det lokala planet, i kommuner och landsting. Och där verkar det vara mycket långt till en insikt om att den lokala politiken spelar roll för företagens utvecklingsmöjligheter.

Dagen innan Löfven och Dambergs artikel kom Dagens Samhälle. De hade en mycket intressant artikel på sidan 4 som visar att s-styrda kommuner köper klart mindre verksamhet än snittet. Endast 4% av s-kommunpolitikerna anser att privata entreprenörer bör få utföra mer av verksamheten i den egna kommunen. 4%! Där har partiordförande Löfven och gruppledare Damberg uppenbarligen en hel del jobb att göra på ”hemmaplan” innan de kan förverkliga det de skriver om i sin debattartikel.

Undersökningen som Dagens Samhälle berättar om är gjord vid Göteborgs universitet och baseras på en politikerenkät. Idag är andelen köpt verksamhet från föreningar/företag 8,7% i genomsnittskommunen mot 6,6% i s-styrda och 10,8% i övriga. Med detta sagt borde det finnas en potential för mer upphandlad verksamhet för inte det vara så att 90% av den kommunala verksamheten måste drivas i egen regi?

Stockholm stad upphandlade 2012 för 15,4 Mdr kr. För verksamhetsområdena infrastruktur och äldreomsorg utförs över 60% av verksamheten av externa entreprenörer och för verksamhetsområdena omsorg om funktionshindrade, utbildning, grundskolan och affärsverksamhet är mer än hälften av verksamheten utlagd på externa utförare. En medveten politik som skapar konstnadseffektivitet, ett positivt företagsklimat som stimulerar till entreprenörsskap och bidrar till en innovativ miljö. Kanske något att fundera på för s-ledningen i deras arbete för en bättre företagspolitik.
/

Läser en intressant rapport från SCB ”Ungdomsarbetslöshet – jämförbarhet i statistiken mellan ett antal europeiska länder”.

Den är framtagen för att göra en analys av hur det faktiskt ser ut när det gäller ungdomsarbetslösheten i Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Österrike, Finland, Island, Norge och Sverige. Sedan 2007 mäts ungdomsarbetslösheten i Sverige i enlighet med ILOs definition, dvs heltidsstuderande som söker arbete räknas som arbetslösa. Så var det inte tidigare i Sverige. Men så är det nu och det påverkar statistiken högst påtagligt. Rapportens fråga är helt enkelt går det att jämföra ungdomsarbetslösheten i olika länder. Svaret är ja men man måste beakta en del aspekter.

Rapporten identifierar bland annat följande:

• Lärlingssystemets utformning är en viktig förklaring till skillnaderna. Det tyska, österrikiska och danska lärlingssystemet innebär att ungdomar som praktiserar räknas som sysselsatta. Det påverkar givetvis arbetslöshetssiffrorna.
• Studiemedelsystemets utformning. Om studiemedel inte utbetalas under sommarlovet ökar incitamentet för att söka feriejobb vilket påverkar arbetslöshetsstatistiken på årsbasis. För Sveriges del kan detta vara en förklaring till varför vi har betydligt högre arbetslöshet bland studerande än bland icke studerande. Sysselsättningasgraden bland icke studerande svenska ungdomar ligger på över 70%. Sverige är det land som har störst skillnad när det gäller sysselsättningsgraden mellan studerande och icke studerande ungdomar.
• Arbetslöshetens längd. Sverige är det land där störst andel av ungdomarna, 32%, varit arbetslösa i mindre än en månad. 80% av alla ungdomar har jobb inom 6 månader. Det slås bara av Finland som har siffran 87%. i  Tyskland är tex över 40% av ungdomarna arbetslösa i mer än 6 månader.

En jämförelse mellan studerande och icke-studerande visar även det ett utfall där Sverige har låg långtidsarbetslöshet i båda grupperna jämfört med andra länder, även här ligger Finland bättre till än Sverige. 

Sammantaget således en mycket intressant rapport som ger flera aspekter på en debatt som ibland kan ge intrycket att det är en helt hopplös arbetsmarknadssituation för ungdomar i Sverige. Med detta sagt så är det oerhört viktigt att fortsätta att jobba för att minska ungdomsarbetslösheten. Men visst påverkar det bilden om man har i åtanke att ca hälften av de ungdomar som till synes är arbetslösa faktiskt är heltidsstuderande.

/