Författare: Ulla Hamilton

I den allmänna debatten låter det ofta som om den mesta trafiken på stadens gator, och framförallt i city, består av personbilar. En kategori transporter som ofta glöms bort är just varuleveranser. En vanlig dag i Stockholms innerstad går det ca 10.000 tunga lastfordon i City, ett stort antal leveranser med last/skåpbilar och många av de större butikerna/varuhusen får 40-50 leveranser/dag. 

Idag har jag talat på ett seminarium som WSP arrangerat ”Godstransporter i staden – utmaningar och lösningar”. Stockholm växer och en växande stad med allt vad det innebär i form av fler butiker, restauranger mm leder också till att det behövs transporter för att leverera varor. Detta är en utmaning. Inom ramen för stadens arbete med den sk Framkomlighetsstrategin pågår ett viktigt arbete som just handlar om gods-och leveransfrågor. Idag finns det ingen samlad bild av hur dessa transporter hanteras. Med all säkerhet finns det mycket att göra för att effektivisera transporterna. Den stora utmaningen ligger i att samordna alla de aktörer som finns på området i form av handlare, restauranger, transportörer, tjänste- och serviceföretag mfl och försöka att hitta en modell för hur vi tillsammans kan effektivisera transporterna och samtidigt värna framkomligheten.

Trafikkontoret beräknar att 15-20% av alla fordonspassager är godsfordon, ytterligare ca 20% av passagerna är annan tjänsteutövning, taxi o dyl. Det innebär att mycket av den trafik som vi har idag i innerstaden faktiskt inte är privatbilism utan andra typer av transporter.  Sedan några år hanteras en del av varutransporterna till Gamla stan via den sk O-Centralen, en samlastningscentral. Flera av de stora gallerierna och varuhusen i innerstaden har lastfar där transporterna hanteras vilket gör att de inte tar utrymme på gatorna vid just avlastningen.

På gatorna finns det lastplatser som är reserverade för transportbilar. Dessvärre är det ofta privatbilar parkerade på dessa platser vilket gör att transportföretaget tvingas dubbelparkera och får svårare att komma till för att lämna varorna. En dubbelparkering som givetvis också påverkar framkomligheten på gatorna i innerstaden.

För att få till stånd en bättre tingens ordning i Stockholmstrafiken tror jag att följande saker är viktiga att jobba med:

1. Inrätta ett godsnätverk som består av representanter från transportnäringen, handeln, fastighetsägare och andra berörda näringar.
2. Jobba med att hitta fler lösningar för samlastning som är kommersiellt gångbara
3. Ta fram mer exakt information om hur transportflödena ser ut i staden när det gäller nyttotrafiken
4. Bättre planering för nybyggnationer när det gäller leveranser både under själva byggtiden och till verksamheter när fastigheten är klar.
5. Undersök om inte leveranser kan ske under andra tider på dygnet (senare kvällstid, nattetid), speciellt mot bakgrund av att den tekniska utveckling som sker på bl a fordonssidan, skapar möjlighet för tysta transporter och förhoppningsvis även tysta leveranser. Genomför pilotprojekt.
6. Ta fram en godshandlingsplan
7. Följ noga erfarenheterna från Bygglogistikcentret i Norra Djurgårdsstaden och se om erfarenheterna därifrån kan appliceras på andra håll i staden.

På dagens seminarium framkom det tydligt att det finns ett stort intresse från såväl transportföretag som  fastighetsägare att jobba tillsammans med staden för att hitta bra lösningar i ett växande Stockholm. Det är inte bara Stockholm som har denna utmaning utan många städer runt om i världen befinner sig i samma situation. Vi kan säker få ideer och erfarenheter från andra håll men det är viktigt att komma ihåg att varje stad är unik. Stockholm med sina öar och broar och trånga stadskärna måste hitta egna hållbara lösningar som främjar såväl framkomlighet och tillväxt i staden. För en sak är säker – vi kommer att behöva transporter i stdaen även i framtiden.

/

I dagen DN kan vi läsa en artikel om hur mycket Stockholm stads anlitande av konsulter har förändrats under åren. Det är framförallt kostnaderna inom investeringsverksamheten som ökat kraftigt sedan 2006. Den som tänker efter inser att detta inte är så konstigt.

Sedan Alliansmajoriteten i stadshuset tillträdde hösten 2006 så har det blivit ett helt annat fokus på tillväxten i Stockholm. Bara sedan 2007 har staden vuxit med över 100.000 invånare. En extrem tillväxt som kräver många investeringar. Lägg till detta en under många år grovt eftersatt infrastruktur, pga att regeringar inte har varit intresserade av att bidra till infrastrukturinvesteringar i huvudstadsregionen. Regeringen Reinfeldt har ändrat på detta. Nu finns det en länsplan för investeringar som omfattar över 100 miljarder kr till 2021. Fler infrastrukturinvesteringar som tex tunnelbaneutbyggnad är på gång. Bostadsbyggandet måste ökas kraftigt för att möta upp den inflyttning som sker. Är det någon som tror att staden skulle klara av detta stora pentsum på kort tid utan att använda sig av konsulter?

Stockholmsregionen skiljer sig från alla andra i Sverige på många olika sätt. Här finns fler branscher än någon annanstans i Sverige, fler huvudkontor för stora företag, arbetsgivarnas krav på kompetens och utbildningsnivån är också högre än i landet i övrigt. Stockholmsregionen anses också vara en av världens mest innovativa regioner. En anledning till detta är just att här finns många duktiga konsultföretag. Dessa tjänsteföretag tar med sig erfarenheter från andra jobb till de kunder som man jobbar med. Man kan likna dem vid humlor som med hjälp av sin kompetens och kreativitet sprider ideer och därmed bidrar till ett innovativt klimat i vår region. De kan bidra till att vi bygger snabbare och smartare. De kan komma med lösningar som ingen annan har tänkt på, om vi bara upphandlar så att deras kreativitet får utrymme. Upphandlingen av konsulter bidrar också till att stadens verksamheter är kostnadseffektiva.

Staden anlitar inte Tyrens för att det är ett fd borgarråd som är VD där. Staden anlitar Tyrens för att de är en av landets ledande företag inom samhällsbyggnad. De har en kompetens som behövs i tex ett så komplicerat projekt som ombyggnationen av Slussen. Att sedan ett fd borgarråd är så kompetent att hon rekryterats till att vara VD för ett flretag med 1.300 anställda i hela landet har inte med saken att göra. För Tyrens skulle aldrig ha en VD som inte håller måttet, det har inget konsultföretag råd med i den tuffa konkurrens som råder.

Det kostar att växa. Men samtidigt är det en investering. En stad kan aldrig ha en ständig bemanning in house som klarar av det exeptionella läge som råder just nu i Stockholmsregionen. För att inte förlora momentum, kompetens och internationella investeringar är det viktigt att tillgodose efterfrågan så snabbt som möjligt. Därför är konsultkompetensen viktig att tillgå för staden. Slussen, Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden, Årstafältet, Järvalyftet, utvecklingen i Kista, upprustningen av Hornsgatan, vattenregleringen i Mälaren, Cykelplanen, tätskiktsrenoveringen av Klarabergsgatan mm är bara några exempel på de projekt som just nu är i gång i staden. Till dessa kommer de som är på planeringsstadiet.

Så rubriken på artikeln ”Kostnaderna för konsulter skenar iväg” är inte korrekt. De ökade konsultkostnaderna är en effekt av att vi äntligen fått ok på en mängd olika infrastrukturprojekt i Stockholm och att staden växer snabbare än vad någon hade kunnat drömma om 2006. Och det är inte okontrollerat.
/

I dagen DN inleds uppenbarligen en artikelserie vars syfte är att granska skolan. Skolan och dess resultat är självfallet en oerhört viktig fråga. Det handlar om kompetensförsörjning, att undvika utanförskap, att få individer att växa mm. I början av 2000-talet hade jag anledning att ägna en hel del tid åt utbildningsfrågor och bl a resultaten och kvaliteten i den svenska skolan. Jag hade då anlitade då vid flera tillfällen en intressant person vid Stockholms universitet, Lennart Grosin. En DN-artikel från 2007, se nedan, ger en bra bild av hans utgångspunkt; att skolans förväntningar på eleverna är oerhört viktigt för resultatet. Lägre förväntningsgrad pga tex social bakgrundfaktor riskerar att bekräfta just detta i form av lägre resultat. Mycket tänkvärt tycker jag.

Den fråga som inställer sig när alla talar om de stora skillnaderna resultatmässigt mellan den svenska och den finska skolan -utgår den finska skolan från filosofin att ha höga förväntningar på alla elever dvs den modell som Lennart Grosin förespråkar i bla artikeln i DN som kan läsas här eller baseras den på sociala bakgrundsfaktorer eller kanske ngt annat?

Intressant fråga mot bakgrund av problemformuleringen i dagens DN artikel.
/

Ikväll har jag gjort en av de roligaste sakerna på året -delat ut pris på UF Stockholms Mässa Våga Vara Egen 2013. Detta år har länet delats upp i ett Norr och ett Syd. Många ungdomar har engagerat sig i att driva eget företag under året. På plats i Stockholm Waterfront fanns 1500 i publiken som spänt väntade på resultaten.

Engagemanget är stort och det är alltid lika inspirerande att se hur otroligt glada de är för sitt företag och de erfarenheter som det ger. UF har ju funnits i ganska många år vid det här laget så vi vet också att de som är UF-företagare i större utsträckning startar företag även senare i livet. Vi vet också att de blir mer framgångsrika och anställer fler personer än de företagare som inte har denna erfarenhet.

Många stockholmsskolor fick utmärkelser denna kväll. Här är hela listan på de som finns i Stockholm stad.

Blackebergs Gymnasium
Carrie UF, 1:a pris Bästa Design/Formgivning NORR och 2:a pris Bästa Vara NORR

Didaktus Liljeholmen/Teoretiska
nominerad Årets UF-skola

JENSEN gymnasium Norra
Källsorteringshjälpen UF, 1:a pris Bästa Hållbara Företag SYD
ACEES UF 1:a pris Bästa Vara SYD och 2:a pris Bästa Produktutveckling SYD

JENSEN gymnasium Södra
Vinnare Årets UF-skola
Taoru Towel UF 1:a pris Bästa UF-företag SYD 1:a pris Bästa Monter SYD och 1:a pris Bästa Produktutveckling SYD

Kungstensgymnasiet
French Traveling UF, 2.a pris Bästa Webb NORR

Kunskapsgymnasiet Globen
Scandinavian Cupcake Design UF, 2:a pris Bästa Affärsplan SYD

Kärrtorps Gymnasium
Tranquil UF, 2:a pris Bästa Design/Formgivning SYD
Cloud Bag UF, 1:a pris Bästa Logotyp SYD
Toffelmakarna UF, 2:a pris Bästa Logotyp SYD
Stay UF, 2:a pris Bästa Monter SYD

Mikael Elias teoretiska gymnasium
Good to be green UF, 1:a pris Bästa Affärsplan NORR
Fresh bag UF, 2:a pris Bästa Affärsplan NORR
Water Smart UF, 1:a pris Bästa Monter NORR
Johannes Linderholm, Good to be green UF, 1:a pris Bästa Säljare

NTI Handelsgymnasiet
Sweballs UF, 2:a pris Bästa Hållbara Företag NORR
Nailtastic UF, 2:a pris Bästa Tjänst NORR

Påhlmans gymnasium
Guardian UF, 1:a pris Bästa Produktutveckling NORR

Thorildsplans Gymnasium
Just Hangin’ UF, 2:a pris Bästa Design/Formgivning SYD

Östra Reals Gymnasium
Pearlplugs UF, 1:a pris Bästa Logotyp NORR
Team Viro UF, 1:a pris Bästa Vara NORR

Grattis till er alla!
/

Under fredagen hade jag ett möte med de större fastighetsägarna i staden. Syftet var att informera dem om arbetet med Stockholmsstrategin. Ett initiativ från Visita och Svensk Handel som lett till ett omfattande samarbete mellan olika aktörer i Stockholms län, som har intresse i att öka besöksnäringen i vår region. Fastighetsägarna har här en viktig roll. Deras fastigheter är ju en del av den offentliga miljön och därmed också viktiga för de intryck som Stockholmsbesökare får av staden.

Ett ökat samarbete med fastighetsägarna kan deinitivt bidra till att fler turister kommer till vår region.

Efter detta möte bar det av till Stockholm Central för diskussioner om elbilar. BMW passade på att ha ett antal panelsamtal när de presenterade sin nya elbilsmodeller. Det är ett påtagligt ökat intresse för elbilar och elhybrider från fordonstillverkarnas sida. I Sverige har antalet el-bilar ökat kraftigt det senaste året, från 500 i feb 2012 till 2000 i feb 2013. En viktig förklaring till ökningen i Sverige är den gemensamma upphandling av elbilar som staden tog initiativ till under förra mandatperioden. Flera hundra kommuner, företag och organisationer anslöt sig till upphandlingen. Miljöförvaltningen driver projektet, som inneburit att elbilar kommit till den svenska marknaden snabbare än vad som annars varit fallet. Sverige är trots allt en liten marknad så det gäller att kraftsamla för att märkas.
/

Fem ”unga företag” var i Paris under torsdagen för att presentera sig för ett 25-tal potentiella investerare. Jag hade förmånen att vara med och dels berätta om allt spännande som händer i Stockholm och dels träffa företagen och de som var intresserade av att investera. Intresset var stort för vad Midsummer, Biorecro, Neo Zeo, Optistring, Vigor Wave Energy hade att berätta när det gäller smarta energilösningar. Ett särskilt tack till ambassadör Gunnar Lund som upplät sina lokaler för detta evenemang.

Företagen var utvalda av Stockholm Innovation & Growth (STING)en av landets främsta inkubatorer, lokaliserad i Kista.
Intresset var som sagt var stort och det är min förhoppning att flera investeringar sker i dessa spännande företag.
/

2012 var det 16.543 personer som kom till Sverige för att jobba, med hjälp av arbetstillstånd. Alliansregeringen har förenklat för arbetskraftsinvandring till Sverige. Det är en viktig förändring för att underlätta kompetensförsörjningen hos företagen. Att kunna rekrytera kompetens från andra delar av världen är en fråga som är mycket viktig för flera av de företag som jag har besökt i Stockholm under de senare åren som borgarråd.

Kompetenskraven är höga på Stockholms arbetsmarknad. Många vittnar om att det är svårt att hitta kompetens i Sverige, men tack vare de förändringar som Alliansregeringen har gjort för att underlätta arbetskraftsinvandring så kan många företag idag hitta kompetens på andra håll i världen och de kan snabbt få hit personerna så att man slipper förlora tid och därmed också konkurrenskraft. Detta vill nu (s) ändra på – man vill ge facket möjlighet att förhindra. Precis så som systemet såg ut tidigare. Det skulle drabba många företag i Stockholm och övriga landet hårt. Företag som Dice, Klarna, Tacton, Paradox mfl är exempel på företag vars tillväxt skulle ha påverkats om de inte fått tag på den kompetens som de nu hittat utomlands.

Av de 16.543 var det hela 6410 personer som kom till Stockholms län och av dessa stod Stockholm stad för 4.729. Granskar man siffrorna för Stockholms län så kan man konstatera att det inte är enkla jobb som det handlar om utan mer än hälften (3.379) är rena specialisttjänster. 

I dagens globala värld gäller det att vara attraktiv och attrahera talanger och kapital. De som är duktiga har många valmöjligheter. De kommer inte att vänta på att facket och (s) ska avgöra om det får komma och jobba för spännande företag i Stockholm. De kommer att välja något annat företag i världen. Frågan är om de spännande företagen som idag finns i Stockholm kommer att finna sig i att någon annan ska bestämma om de får rekrytera personer från andra håll i världen eller ej. Det är nog tveksamt. Det finns ju alternativa lokaliseringar även för spännande företag som vill växa.

Så bevare oss för en återgång till facklig vetorätt när det gäller arbetskraftsinvandring.

/

Idag presenteras Ratios rapport ”Kommunalt företagande som konkurrensbegränsning – företagens perspektiv” på ett seminarium i Stockholm. Den visar, något som jag talat om under många år, att kommunernas agerande spelar en viktig roll för näringslivsklimatet och för näringslivets möjligheter att utveckla nya tjänster och service. Rapporten visar att ett kommunalt bolags närvaro på en marknad kan innebära att företag avstår från att erbjuda sina tjänster på detta område. Ett av de områden som tas upp i rapporten är avfallsområdet, som just nu är högaktuellt med anledning av den avfallsutredning som just nu bereds på Regeringskansliet.
I slutet av 1990-talet sålde staden det kommunala avfallbolaget Skafab och omvandlade renhållningsverksamheten till en förvaltning. Det ledde till en ökad konkurrens på avfallstransportsidan och till att fler företag etablerade sig på stockholmsmarknaden. Skälet till denna förändring var helt enkelt att det är viktigt att avstå från att verka på områden där näringslivet kan erbjuda tjänster. Sedan dess har staden sålt flera kommunala bolag, tex Stockholm Hamnentreprenad, stuveriverksamhet, biogasproduktion, labbverksamhet.

Just nu är det aktuellt med Avfallsutredningen, en utredning som bland annat föreslår en kommunmonopolisering av den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och tidningar. Stockholm är kritisk mot denna eftersom det finns en väl utvecklad marknad på detta område.

Konkurrensverket har i sitt remissvar på utredningen varit mycket kritisk till förslaget och konstaterat att det strider mot EUs konkurrensregler.

Ratio rapport lyfter fram vikten av att ha en strategi när det gäller kommunala bolags verksamheter. Menar man allvar med att det är viktigt att ha ett bra näringslivsklimat i kommunen så måste man också leva efter den målsättningen. Det gör stadshusmajoriteten, vilket troligtvis är ett viktig skäl till varför vi ha så många nystartade företag i Stockholm. Företagen måste kunna lita på att vi från stadens sida inte går in med illojal konkurrens från vare sig förvaltningar eller kommunala bolag.
/

Vid torsdagens trafik- och renhållningsnämnd fattade vi beslut om den parkeringsplan som är en viktig del av Framkomlighetsstrategin. Parkeringsplanen går nu vidare för beslut i kommunfullmäktige. Jag har vid många tillfällen påpekat att Framkomlighetsstrategin inte handlar om att vi vill jaga bilister. Tvärtom. Om vi inte ser till att vidta åtgärder för att säkra framkomligheten i staden så riskerar vi att få ett fullständigt trafikkaos, dvs att inte göra något är ett bilfientligt agerande.

Jag har mött många positiva reaktioner och kommentarer kring detta framkomlighetsarbete. Det beror förmodligen på att många känner igen sig i att det är många bussar, bilar och leveranstransporter som fastnar i trafiken idag. Många inser att i ett växande Stockholm så kan vi inte låta bli att agera för att förbättra framkomligheten. 

Denna insikt lyser också igenom i den undersökning som Bil Sweden låtit göra och som presenterades vid ett lunchseminarium på Stockholms Handelskammare under torsdagen. Nästan 6 av 10 (59%) av de tillfrågade tyckte att det är viktigt att planera för att man ska kunna ha bil även i storstaden. Det håller jag med om. Samtidigt stödjer hälften av de tillfrågade förslaget att ta bort parkeringsplatser längs huvudgator i innerstan för att säkra framkomligheten. Det känns mycket bra tycker jag.

Undersökningen visar också att de flesta väljer annan transport än bil till arbetet men att bilen behövs för vardagsärenden. 

Vi vet att många litar på att kunna parkera sin bil med hjälp av boendeparkeringsdispensen i närheten av sin bostad. Boendeparkeringsmöjligheterna kommer att finnas kvar men det är inte svårt att förutse att det kan komma att bli svårare att hitta en p-plats om befolkningen växer. Undersökningen visar att redan idag är genomsnittstiden för att leta parkering/v nästan 30 min för de som bor i innerstaden. Eftersom det är fullt längs med innerstadens gator så måste tllkommande p-platser bli i parkeringsgarage. Och kanske får vi också i framtiden se att flera av det bostadsrättsföreningar mfl fastighetsägare i innerstaden som har omvandlat sina p-platser i fastigheten till verksamhetslokaler och hyrt ut dem återställer dem för de boendes – eller andras parkering. 

/

 

Tisdagens företagsbesök gick till IDG. 200 medarbetare jobbar med media inom IT, Teknik, miljö och affärer.  Många kända tidskrifter produceras som tex Computer Sweden, TechWorld, PC för Alla, M3, Life Science Sweden, MiljöAktuellt och IT-industrins branschsajt it.24. IDGs verksamheter lever mitt i den utmaning som många tidningar och tidskrifter har just nu. Hur ska man attrahera prenumeranter? Hur göra en bra avvägning mellan webb och tryck. Hur ska vi ta betalt på webben osv. 

Samtidigt är det helt klart så att tidskrifter som Computer Sweden, Life Science Sweden och Miljöaktuellt kan erbjuda mycket intressant material till sina läsekretsar. En redaktion och tidning som kan fylla en riktigt viktig funktion är tidningen ”Upphandling24”. Ett ständigt diskuterat område som verkligen kan göra stor skillnad. Många talar om innovationsupphandlingar, funktionsupphandlingar mm. Men många känner också osäkerhet för hur det ska genomföras. Här kan tidningen bidra till att sprida goda exempel och på så sätt stimulera fler kommuner eller andra offentliga aktörer till att våga pröva annat än den traditionella upphandlingen som enbart baseras på pris. 

Konkurrensverket har, tillsammans med sina nordiska myndighetskollegor, nyligen presenterat en intressant rapport i ämnet.  

/