När jag kom in i  kommunfullmäktige i Stockholm så fanns Anders Carlberg där. Många tror att politiker inte umgås över partigränserna men det är fel. Anders  var en mycket social person och framförallt så brann han  för ungdomar och sin verksamhet Fryshuset. Anders Carlberg tillhör de personer som gör intryck och som man minns. Det var därför lätt för mig att tacka ja till inbjudan till Fryshuset den 27 november för att delta när Fryshuset delade ut Anders Carlbergs minnespris. Och vilken eftermiddag det blev, fullt med folk, otroliga dansuppvisningar och fantastiska berättelser från de som fick ta emot pris i fyra olika kategorier. Det var årets påverkare, revanschist och unga förebild samt ett hederspris för livsgärning. Alla med utgångspunkt från Anders Carlbergs anda att visa medmänsklighet och tro på människors förmåga.

Imponerande unga förebilder som ni kan läsa om här. Om hur berättelser om hemska erfarenheter från SIS-hem kan göra att även andra vågar dela med sig av sina berättelser och därmed också bygga en samhörighet (Sistjejer) som kunnat driva på för förändringar.  Om hur förlusten av en älskad storebror leder till bildandet av en stiftelse var syfte är att stötta barn och unga inom idrotten.

Ungdomarna är fantastiska, men hederspriset för livsgärning förutsätter att man är äldre. Gensvaret i lokalen när det tillkännagavs att utmärkelsen går till Tommy Söderberg. Tommy är en person som hållit fast vid sin filosofi i sitt ledarskap inom fotbollen att det inte bara handlar om utveckla duktiga fotbollsspelare utan också använda ledarskapet för att bidra till att individer växer i mycket vidare bemärkelse. Han har visat att fotbollen också kan bidra till att spelarna växer som människor.

Kort sagt, en riktigt stimulerande eftermiddag som visar vilken skillnad som människor faktiskt kan göra – för många andra.

Lyssna gärna på mitt samtal i Hamiltonpodden med Fryshusets vd Johan Oljeqvist från 2 oktober 2025.

Det är intressant att läsa och lyssna på kommentarerna med anledning av förslaget till Kulturkanon som presenterades i veckan. Debatten om huruvida det är ett bra initiativ med en Kulturkanon har varit het sedan utredningen tillsattes. Nu finns förslaget och debatten fortsätter. Kulturjournalister raljerar över förslaget samtidigt är det intressant att ett flertal personer med utländsk bakgrund som välkomnar initiativet. Läser tex i SvD idag Liza Alexandrova-Zorina som skriver bl a följande tänkvärda kommentar;

”Två dagar efter att kulturkanon presenterades har jag lärt mig mer om svensk kultur än under de fyra år som Sverige har varit mitt hem. Jag skulle aldrig ha hört så många namn, så många böcker, filmer och sånger, så många viktiga datum och historiska händelser, om inte allt detta hade listats – och därefter, i de många reaktionerna, även det som borde ha funnits i kulturkanonen, men inte kom med. ”

Hon är inte ensam, jag har sett och hört flera liknande kommentarer om att förslaget bidrar till att ”förstå” Sverige. Flera av de som deltagit i arbetet med att ta fram förslagen har också utförligt redogjort för hur man har kommit fram till just dessa exempel. Greppet att ta ett brett perspektiv på även lagstiftning och viktiga politiska beslut är också intressant för det ger en bild av Sverige även för oss som är födda i landet. Det är säkert många som inte har reflekterat över Sverige och vad Sverige är, på det sättet.

Nu återstår det att se vad det blir av detta projekt. Men jag gissar att de som har deltagit i arbetet med att ta fram detta förslag är ganska nöjda med hur detta har mottagits och uppmärksammats under veckan.

Läser i dagens SvD om en tragisk cykelolycka på Söder. Cykelfrämjandet uttalar sig i artikeln och vill förbjuda tung trafik i staden. Trafikborgarrådet talar om att det just nu pågår ett flertal pilotprojekt för att minska antalet lastbilar innanför tullarna. Ett sådant handlar om att använda tysta elfordon nattetid för att leverera varor när trafiken är betydligt mindre.

Vilken bra idé tänker nog många. Då kan jag berätta att trafikborgarrådet Ulla Hamilton initierade ett pilotprojekt 2014 som innebar att man skulle testa tysta leveranser nattetid till butiker i innerstaden. Skälen till projektet var många, men ett var att de tider som många varor skulle levereras var efter kl 7 och före kl 11 på förmiddagen. Det vill säga under den tiden som all annan trafik var som mest intensiv. Orsaken är att det inte är tillåtet att köra tunga fordon i innerstaden mellan kl 22 och 06.

Samtidigt är det på natten som trafiken är som lugnast. Därför initierade staden, tillsammans med några andra aktörer projektet ”Off-peak leveranser” Du kan läsa mitt blogginlägg här från invigningen av projektet.  Jag åkte själv med en chaufför som levererade på natten och han var lyrisk. Att slippa sitta i köer är en fantastisk förbättring av arbetsmiljön.

Pilotprojektet pågår uppenbarligen fortfarande, 11 år senare. Undersökningar under dessa år visar på goda resultat med körtidsbesparingar på runt 30 procent, hög leveranssäkerhet och en förbättring av förarnas arbetsmiljö.

Det krävs en lagändring för att kunna permanenta möjligheten att köra nattetid. En lågt hängande frukt kan man tycka. Men ingen regering, oavsett partisammansättning, har hittills förmått att ändra på detta under 10 års tid. Men det kanske kommer. Projektet har också fått internationell uppmärksamhet, vilket framgår av detta ärende från 2021.

En stad behöver leveranstrafik – men den skulle mycket väl kunna ske nattetid. Så fixar man en effektiv användning av infrastrukturen.

/

Idag har jag haft förmånen att lyssna på en föredragning av Isabel Keulen, sedan februari 2025 vd för SSE Ventures och SSE Business Lab. Handelshögskolan i Stockholm erbjuder inte bara högklassig grundutbildning och forskning. För de som har bra affärsidéer så finns det möjlighet att få dem bedömda via Activate-programmet, det finns tillgång till partners och även finansiering för de som bedöms ha potential. Intresset är stort och förhoppningsvis som kommer det att öka.

Stockholm hade för drygt 15 år sedan en global profil som en region med ett mycket konkurrenskraftigt ekosystem för startups. Det är många städer runt om i världen som har ambitionen att passera Stockholm i denna del. Och dessvärre kan vi konstatera, bland annat mot bakgrund av en rapport som Stockholms Handelskammare presenterade i höstas, att Stockholm halkar efter i den globala konkurrensen när det gäller tech. Här kan SSE Business Lab bidra till att vända utvecklingen så att Stockholm åter blir hett. Jag kan konstatera, efter att ha lyssnat på Isabel idag, att det inte saknas ambitioner för att åstadkomma detta. Och hon är inte ensam om detta, hon har skolledningen med sig.

Ett tips till finansborgarrådet Karin Wanngård (s); boka in ett besök på House of Innovations. Det som sker där har stor potential till att stärka Stockholm som attraktiv stad för talanger, forskare och startups.

 

I onsdagens Dagens Industri kunde vi läsa denna mycket relevanta debattartikel.

Näringslivet och företagsamheten i Sverige är grunden för vårt välstånd. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera ett försvar som värnar vår demokrati och vårt nationella självbestämmande. Men företagsamhetens betydelse för samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga är större än så, skriver tunga företrädare från näringslivsorganisationer. 

Få svenskar har upplevt oroligare tider än de vi lever i i dag. Med krig i vårt närområde och en växande global osäkerhet där den internationella ordning som rått sedan andra världskriget är under press. Ekonomi, jobb och tillväxt kan kännas mindre viktiga när frågor om försvaret av vår självständighet och demokrati dominerar agendan.

Det finns också en risk att behovet av ett starkare försvar och ett mer robust samhälle leder till den felaktiga slutsatsen att staten måste ha en mer styrande roll i ekonomin. Att vi inte litar på kraften i en öppen marknadsekonomi, utan i stället sätter tilltron till centrala och byråkratiska system. Allt oftare hörs argumentet om ”marknadsmisslyckanden” och att politiken måste ”ta tillbaka kontrollen” över olika samhällsområden. Illusionen om att ”ta tillbaka kontrollen” har som bekant varit ett genomgående tema i den politiska debatten inte bara i vårt land. Från brexit till Donald Trumps strafftullar har löftet om det starka politiska ledarskapet visat sig vara just en illusion.

Sverige måste välja en annan väg. Vi ska vara ett land som är starkt för att vårt näringsliv är framgångsrikt, och det kan det bara vara i en fri och öppen ekonomi. Alternativet är inte styrka genom politisk kontroll, utan svaghet genom bristande förmåga. Historien visar att attacker på påstådda ”marknadsmisslyckanden” nästan alltid leder till verkliga ”politikmisslyckanden”.

Näringslivet och företagsamheten i Sverige är grunden för vårt välstånd. Det är innovationskraften, arbetet, affärsmannaskapet och förmågan att konkurrera med de bästa som gör oss rikare och tryggare. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera ett försvar som värnar vår demokrati och vårt nationella självbestämmande. Men företagsamhetens betydelse för samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga är större än så.

Erfarenheten från pandemin talar ett tydligt språk. Det var tiotusentals företag av alla storlekar som fick samhället att fungera. De tog fram vacciner, medicinsk utrustning och läkemedel, såg till att hyllorna i våra butiker var fyllda och att det gick att arbeta också på distans. Staten och näringslivet hade olika viktiga roller. Men motståndskraften och nytänkandet kom inte uppifrån genom politiska dekret, utan nedifrån genom enskilda människors initiativkraft, vilja och förmåga att lösa problem.

Sverige kom tillbaka starkare. Därför att vi lät individer och företag göra det de är bäst på. Och Europa kom tillbaka för att vi lät handelsvägar och marknader vara öppna. Svenskt Näringsliv är företagsamhetens organisation i Sverige. Vi bevakar och agerar i företagens omedelbara intressen. Men vårt uppdrag är bredare, långsiktigare och viktigare än så. Svenskt Näringslivs uppdragsgivare är inte bara dagens företag, utan också morgondagens.

Det långsiktiga uppdraget är att värna och förbättra förutsättningarna för att Sverige är ett land där det är möjligt att skapa och utveckla företag utifrån nya idéer. Att skatter och regleringar är konkurrenskraftiga, att vi har utbildning och forskning i världsklass, att infrastrukturen fungerar, att handeln inom EU är öppen och att vi tillsammans med andra försvarar den globala frihandeln när den nu är under attack.

Det är ett evigt uppdrag och över decennierna har hoten och möjligheterna kommit och gått. Från löntagarfondsstriden och arbetet för att Sverige skulle bli del av Europasamarbetet. Till dagens frågor där kraven på ”kontroll” riskerar att kväva företagande och innovationskraft på viktiga tjänsteområden som vård, skola och omsorg eller där dagligvaruhandeln attackeras för ”övervinster” när globalt stigande livsmedelspriser slår igenom också i Sverige. Men kraven att ”ta tillbaka kontrollen” stannar inte där. Kraven på återreglering och förstatligande sträcker sig in i många andra tjänste- och varumarknader.

Den politiska opportunismen riktar sig ofta mot enskilda branscher, men drabbar hela vårt ekonomiskpolitiska system. Den svenska marknadsekonomin bygger på enskild äganderätt och avtalsfrihet, inklusive en arbetsmarknad där parterna och inte politikerna bestämmer villkoren. Den fria ekonomin lyfte vårt land från djupaste fattigdom till att bli ett av världens rikaste länder.

Det har inte varit en rak resa och från tid till annan har de grundläggande förutsättningarna för marknadsekonomin kommit att ifrågasättas eller inskränkas. Alltid till priset av en svagare ekonomisk utveckling och sämre möjligheter för den enskilde.

Svenskt Näringsliv kommer fortsätta att slå vakt om det som gör vårt land rikt, starkt och motståndskraftigt. Det som gör att vi som bor här tillsammans kan bygga en bättre framtid. I oroliga tider blir denna uppgift ännu viktigare. Vi kommer att försvara marknadsekonomin och det fria företagandet mot föreställningar om att välstånd skapas eller ”kontroll” uppnås genom mer politisk kontroll, styrning och reglering. För att det kommer göra vårt land fattigare. Men också – och viktigare – för att det kommer göra vårt land svagare.

Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle är en ödesfråga för Sverige.

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv.

Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen.

Ann Öberg, vd Almega.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Bygg-företagen.

Sofia Larsen, vd Svensk Handel