Tankar om skolan

Publicerat

Intressant artikel om underlag för skolval i Aftonbladet

Aftonbladet Plus publicerar idag en intressant lista över alla grundskolor i Sverige. De har sammanställt statistik från Skolverket över samtliga grundskolor i Sverige. Detta är en lättillgänglig sammanställning som enligt mig borde ha presenterats på Skolverkets hemsida för många år sedan. Det underlättar för föräldrar att göra ett välinformerat skolval. I Aftonbladets sammanställning har de tagit med vem som är huvudman för skolan, snittbetyg, resultat på nationella proven i åk 6 ock åk 9 samt och lärarnas utbildning.

/

 

Publicerat

Ung Företagsamhet – en riktig framgångssaga

Idag har jag talat på Bromma Rotaryklubb över rubriken Ung Företagsamhet – en riktig framgångssaga. Här är vad jag sa:

I över 40 års tid har Ung Företagsamhet som nationell organisation utbildat unga i entreprenörskap, där över 640 000 gymnasieelever drivit UF-företag sedan starten (ett UF-företag är ett företag som startas, drivs och avvecklas under ett läsår på gymnasiet). Ung Företagsamhet är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av globala Junior Achievement (JA World Wide). Vår organisation finns i 122 länder.
Detta läsår är det rekordmånga, nästan 41.000 gymnasieelever som driver UF-företag i Sverige. Det är 640 gymnasieskolor runt om i landet som erbjuder UF-företagande. Ung företagsamhet finns dessutom på drygt hälften av Sveriges grundskolor genom läromedel och utbildningskoncept och vi driver nätverket UF alumni som ger unga entreprenörer personlig utveckling och ett unikt nätverk.

I Stockholms län är det för närvarande över 8.500 gymnasieelever, över 320 lärare och 2410 rådgivare som är involverade i verksamheten. Jag är ordförande för region Stockholm, totalt finns det 24 regionkontor i Sverige samt ett centralt kansli i Stockholm. Varje region har sin egen styrelse. Även i Stockholm jobbar vi givetvis med grundskolorna och det pågår just nu ett intressant initiativ där Vattenfall har utmanat grundskoleelever i åk 4-9 att Skapa en fossilfri vardag. Lärare kan anmäla sin klass och får då ta del av färdiga lektionsupplägg, lärarhandledning och tillhörande elevhäften. De kan sätta igång att arbeta med utmaningen direkt. Till utmaningen hör en fysiskt tävling på Vattenfall dit eleverna får presentera sin idé för en jury, det vinnande förslaget vinner pengar till klasskassan.

Varför UF-företag?

Syftet med Ung Företagsamhet är att ge unga möjlighet att i åk 3 på gymnasiet träna sina entreprenöriella förmågor som samarbete, problemlösning och kreativitet. Igår satt jag och lyssnade på 4 gymnasieskolor i Stockholm som är nominerade till årets UF-skola i Stockholm. Det var oerhört inspirerande att lyssna på företrädare för skolan, en representant från skolledningen och lärare som jobbar med UF på skolan. De har ett enormt engagemang och de kan också återge konkreta exempel på hur UF stärker elevernas självförtroende och skolengagemang genom hela skolgången.

Elever som har autism, eller andra npf-diagnoser blommar plötsligt ut när de får berätta om sitt företag. Lärare och andra elever får en helt annan bild av eleven. Ung företagsamhet bidrar också till att skapa en naturlig brygga mellan skola och lokalsamhälle samt en värdefull mötesplats mellan unga och vuxna inom näringslivet och andra organisationer eller myndigheter. Många skolor har samarbete med Rotary. De fyra skolor som jag träffade igår har också en mycket tydlig, medveten, profil som innebär att de vill vara en UF-skola. Det innebär att det också påverkar rekryteringen av medarbetare. De bör också omfatta värdegrunden, entreprenörskapets betydelse.

Hur vet vi då att Ung Företagsamhet gör skillnad?

Det har gjorts flera undersökningar som visar att UF gör skillnad – för individen och för samhället. 2013 presenterades Rapporten Effekter av utbildning i entreprenörskap – en långtidsstudie av UF alumners arbetsmarknadspotential och företagande från 2013 av Karl Wennberg då docent idag professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskaren Niklas Elert idag vid Handelns forskningsinstitut.

Deras rapport visar att UF-företagare senare i livet: får högre medelinkomst, blir chefer i större utsträckning och har en högre etablering på arbetsmarknaden. En rapport från 2011, även den av Karl Wennberg, visar att att UF-företagare: startar företag i större utsträckning senare i livet, anställer fler personer i sina företag, har högre omsättning i sina företag, har längre livslängd på sina företag än de som inte har drivit UF-företag. Aktiebolag som startats av före detta UF-företagare har en omsättning på i snitt 20 procent mer än jämförbara företag som startats av kontrollgruppen. Bland enskilda firmor och handelsbolag startade av före detta UF-företagare är omsättningen sex procent högre. Övning ger färdighet.

Kåre Moberg, forskningsledare vid Fonden for Entreprenørskab i Danmark, har under tre år (2021-2023) hållit i en forskningsstudie där totalt 1 100 elever på 31 skolor runt om i landet medverkat. Det är både elever som drivit UF-företag och elever som inte gjort det, från olika gymnasieprogram. Han lyfter fram tre tydliga resultat som visar på positiva effekter av UF-företagande, det;

  • Utvecklar elevers entreprenöriella kompetenser – oavsett gymnasieprogram. Entreprenöriella kompetenser är viktiga för att hantera osäkerhet, kunna navigera i en osäker verklighet och vara kreativ. Ju fler jobb som ersätts av AI kommer det bli ännu viktigare att ta till vara på de mänskliga kompetenserna och Ung Företagsamhet bidrar till detta. Många har det tufft i skolan idag och vi behöver hitta sätt att engagera våra unga, att göra dem nyfikna på lärande, utveckla sociala kompetenser och fungera i grupp.
  • Minskar ojämlikhet mellan könen vad gäller entreprenörskap och företagande. UF-företagande har en speciellt positiv påverkan på de kvinnliga deltagarna. UF-företagande tidigt i skolåldern kan vara en effektiv insats för att minska könsrelaterad ojämlikhet inom entreprenörskap och företagande. Skillnader i antal kvinnor och män som startar företag fortsätter att bestå trots att problematiken har uppmärksammats under flera årtionden och flera insatser har genomförts.
  • Minskar ojämlikhet vad gäller socioekonomiska skillnader i skolan. Det är också i linje med annan forskning om entreprenöriellt lärande, som exempelvis positiva effekter på olika typer av utanförskap. Det kan helt enkelt skapa en mer jämlik spelplan och minska startsträckorna för unga inom skolan och samhället. Låg akademisk självkänsla kan ofta leda till att unga får problem i skolan. Insatsen med UF-företagande blir något annat än vanlig skolundervisning, där får eleverna arbeta med andra talanger och lärarna behöver omvärdera sina elever.

Resultaten bekräftar tidigare forskning på UF-företagande som samhällsstärkande. Det är häftigt att se. En del av studien var även intervjuer med lärare på skolor som har UF-företagande, men som själva inte undervisar i UF-företagande. Resultaten där pekar på att lärarna anser att UF-företagande utvecklar användbara kompetenser hos eleverna, både vad gäller deras fortsatta skolgång och senare i livet. Men de uppger också att det behövs mer samarbete kring undervisningsmetoder, ämnen och årskullar om eleverna ska få mer användning av dessa kompetenser efter UF-företagandet.

Det finns all anledning att fortsätta att forska kring effekterna av Ung Företagsamhet. Resultaten hittills visar tydligt att entreprenörskap är en viktig del inom skolans värld. Traditionella undervisningsmetoder gynnar typiskt elever med akademisk talang. Med sitt fokus på handlingsorienterade undervisningsmetoder, karaktärsegenskaper och sociala färdigheter ger UF-företagande elever möjlighet att använda sig av andra talanger.

Den 11–13 mars samlas 600 UF-företag från Stockholmsregionen i Westfield Mall of Scandinavia, Solna, för årets största mötesplats för ungt entreprenörskap – UF-mässan! För besökare är det en chans att upptäcka nya affärsidéer, stötta unga företagare och inspireras av nästa generations entreprenörer. För UF-företagare ett tillfälle att möta kunder, presentera sin affärsidé och få värdefull erfarenhet av att driva försäljning i en verklig miljö.

Så passa på att besök mässan. Vi ses på Westfield Mall of Scandinavia!

Jag har också haft besök av Ung Företagsamhets vd Tove Jarl i Hamiltonpodden. Lyssna på vårt samtal här. 

 

 

Publicerat

Elever i resursskolor måste få en långsiktig finansieringslösning

Resursskolor har utretts vid flera tidigare tillfällen, bara under de senaste 10 åren. Almega Utbildning har nyligen, i ett brev till Skolpengsnormsutredningen, understrukit vikten av att den kan presentera ett förslag som innebär en långsiktig lösning för finansieringen av resursskolorna.

Dagens skolsystem bidrar till att elever systematiskt misslyckas i skolan, särskilt elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). I dag lämnar drygt 15 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Elever med NPF är kraftigt överrepresenterade i statistiken. Därför kan det inte nog understrykas hur viktigt det är för såväl eleverna som för samhället i stort att utredningen nu presenterar en lösning på finansieringsfrågan.

Elever som går i resursskolor har ofta en historik av tidigare problematisk skolfrånvaro och låg måluppfyllelse. En stor och ofta stökig skolmiljö i vanliga skolor försämrar deras möjlighet att ens vistas där. Därför är en helt anpassad och resurstät skola ofta en nödvändig lösning för dessa elever. Eftersom en resursskola inte är en egen skolform finns det skäl att understryka att en riktad ersättning till en resursskola är en investering i dessa elevers, med stora och varaktiga stödbehov, möjligheter att nå kunskapsmålen för ordinarie grund- och gymnasieskola och därmed också leva ett mer självständigt liv.

I veckans Hamiltonpodd samtalar jag med Niklas Ahlström, styrelseordförande för familjeföretaget Utvecklingspedagogik AB, om dessa frågor och även om att regelverk och finansieringsmodeller måste stödja elevernas rätt till anpassad lärmiljö och ge nödvändig förutsägbarhet för sådana insatser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-+

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat

Läroplansutredningens kraftiga kritik av Skolverket

I veckan har Läroplansutredningen överlämnat sitt förslag. Det är ett dokument på över 900 sidor. De som nu jobbar med skolfrågor kommer att ha fullt upp under de kommande månaderna för att besvara remisser på Betygsutredningen, Läroplansutredningen och snart kommer dessutom fler utredningar.

Jag har inte hunnit ta del av hela förslaget till ny läroplan men  jag har läst sammanfattningen. Det är många förslag som verkar gå åt rätt håll. Nu återstår det att se hur den tas emot av remissinstanserna.

De som läst mina blogginlägg tidigare vet att jag har skrivit kritiskt om Skolverkets stödjande material, till exempel när det gäller läsa, skriva räkna garantin. Läroplansutredningen tar upp frågan om det stödjande materialet och jag kan inte låta bli att ta med texten från sidan 26 i utredningen, på denna sida.

” I dagsläget finns en stor mängd stödjande material på Skolverkets webbplats vilket vi ser som problematiskt. Det är svårt att hitta och navigera bland materialen och att få en överblick av vilka stöd som finns. Ibland är kopplingarna till läro- och kursplanerna tydliga, men ibland inte. Flera material är också daterade och deras forskningsförankring verkar vara av varierande kvalitet. Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att regeringen bör se till att de stödjande material som Skolverket har tagit fram ses över vad gäller omfattning, aktualitet, relevans, kvalitet, vetenskaplig förankring och tillgänglighet. Syftet bör vara att säkerställa att materialen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, att minska och samla stödet samt att undersöka vilken typ av stöd som är motiverat. När en ordentlig rensning är genomförd och inaktuella material är avvecklade eller uppdaterade behöver man, förutom att upprätthålla en stringent ordning för de stödjande materialen, koppla dem till läroplanerna inklusive kursplanerna så att materialen är lättillgängliga för de som ska använda dem.”

Tydligare kan knappast en kritik framföras – och här gäller det alltså den myndighet som har ansvar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen.

 

Publicerat

Vi har inget val tack och lov

Läser krönikören Lisa Stevik i GP. Hon är lycklig över att slippa välja förskola och skola till sina barn. Hon skriver ”Efter en flytt till landet behövde vi plötsligt inte våndas över vilken skola som var bäst för barnen, för det finns bara en. Och det är faktiskt skönt. Tyvärr verkar regeringen inte känna likadant.” När jag läser hennes krönika funderar jag på hur det kommer sig att de som är nöjda med att inte behöva välja skola vill ha ett system som innebär att ingen ska få välja skola. För det är ju det hon säger när hon beklagar att regeringen inte känner likadant som hon när det gäller möjligheten att välja skola.

Statistiken visar dessutom att det är väldigt många, 7 av 10, som anser att det är rätt att man kan välja skola. En rätt som dessutom faktiskt innebär att den som inte vill välja skola idag kan avstå. Då blir barnet placerat på närmsta skola. Då är ju allt bra. Den som vill välja kan göra det och den som inte vill kan avstå. 

Om allt fungerar utmärkt så är detta inget problem. Men den dagen som barnet inte trivs i skolan, blir mobbad eller av annat skäl behöver byta skola så är jag säker på att alla föräldrar, oavsett om de avstått från att välja en skola eller gjort ett aktivt val, själva vill ha möjligheten att byta skola utan att behöva be en skolbyråkrat eller skolpolitiker om lov. Så som det var förr. Makten ligger idag hos individen och det är en oerhört stor skillnad mot hur det var före 1993. Tack och lov har vi ett skolval.

/ps. Påståendena om glädjebetyg och friskolor stämmer inte heller. Magnus Henrekson visar tydligt att dagens betygssystem leder till glädjebetyg oavsett huvudman. ds

 

Publicerat

Så kan skolvalet för grundskolan förbättras

Onsdagen den 12 februari arrangerade Näringslivets skolforum ett intressant seminarium om skolval. Vid seminariet presenterade Tommy Andersson, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet och ledamot av kommittén för ekonomipriset till Nobels minne rapporten ”Så kan skolvalet för grundskolan förbättras med några enkla åtgärder”. Författare till rapporten är Tommy Andersson, Dany Kessel och Elisabet Olme.  I denna lämnar de ett antal förslag för att utveckla skolvalet. Aktiva skolval har blivit allt vanligare internationellt och det har också inneburit att allt fler ekonomer intresserar sig för skolvalsprogram och hur de bör utformas såväl i teorin som i praktiken.  Författarna till rapporten är också aktiva i utformandet av skolvalsprogram. Vad är det då enligt dem som förbättra skolvalet i Sverige?

I korthet lyfter rapporten följande:

  • Bättre samordning mellan skolhuvudmän med tex gemensamma tidsplaner, tekniska plattformar och regionalt samarbete.
  • Eliminera taktiska val. Genom att att implementera algoritmen för uppskjuten acceptans och tillåta obegränsat antal rangordnade val. Då blir det tydligt hur individen faktiskt prioriterar sitt skolval. Det tydliggör vilka skolor som är populära och vilka som inte är populära.
  • Förtydliga urvalsreglerna. Närhetsprincipen tolkas olika i kommunerna, ska syskonförtur vara tillåten, kan friskolor använda lottning som en kvot i sin kö?
  • Hantering av juridiska hinder. Det finns behov av klargöranden när det gäller vilket handlingsutrymme som friskolor har i samordnat system.
  • Tillgång till information. Forskning visar att informerade skolval är viktigt och här behövs en informationsstruktur som ger individer information om respektive skola.

Seminariet går att se i efterhand här, och där återfinns också rapporten.

Det har under lång tid framförts att det är viktigt att det finns god information som grund för skolvalet. I vissa kommuner finns det samlad information om såväl friskolor och kommunala skolor som finns i kommunen. Men det är långt ifrån alla. Därför är det mycket välkommet att frågan om att utveckla skolvalet nu lyfts av Näringslivets skolforum och författarna till denna rapport. Tänk om Sverige kunde få ett system med ett antal gemensamma kvalitetsmått. Det skulle verkligen vara bra underlag för skolvalet.

Hamiltonpodden har även Dany Kessel som gäst denna vecka. Lyssna på vårt samtal här.

/

Publicerat

Centern – Kommunalt veto utan elevperspektiv

Några centerpartister som ingår i Centerpartiets reformgrupp skola pläderar i en debattartikel i Dagens Samhälle för införandet av ett kommunalt veto för etablering av ”vinstdrivande friskolor”. De skäl som anges för att ge kommunerna denna möjlighet är bland annat att  det blir mycket dyrt för en kommun om en friskola med flera hundra elever får etablera sig i en kommun då den friskolan ”tar elever” från kommunens skolor. De menar att ”Det system vi har i dag har visat sig leda till överetablering och kortsiktiga skoletableringar. Därmed har det gjort att skattemedel inte har använts på bästa sätt för att ge varje elev chansen att lyckas. Det har spätt på utslagningen och försämrat kvalitén i skolan.” Belägg för dessa påståenden presenteras dock inte i artikeln. Reformgruppen har därför lagt ett förslag som innebär att kommuner ska få veto mot en friskoleetablering.

Idag är det Skolinspektionen som bedömer en ansökan om att få starta en friskola och beslutar om tillstånd för en etablering av en friskola. För att detta tillstånd ska ges krävs det att friskolehuvudmannen kan visa att det finns en efterfrågan. Etableringskommunen får också möjlighet att yttra sig innan Skolinspektionen fattar sitt beslut.

En friskoleetablering kommer knappast som en blixt från en klar himmel. Kommunen har till exempel planmonopol och en skoletablering förutsätter en skolbyggnad. Det finns tid för förberedelse.

Det är intressant att företrädare för ett parti som säger sig vara liberalt nu så tydligt tar ställning för kommunpolitikernas perspektiv framför familjers möjlighet att välja skola.

Sedan friskolereformens genomförande ligger en stor del av makten hos individen. Det är lätt att inse att det irriterar en del lokalpolitiker när människor väljer bort kommunala skolor. Huruvida kommunerna har extra kostnader för deras ansvar för skolplikten kommer vi förhoppningsvis att få svar på från den utredning som ser över skolpengen. Det råder delade meningar om denna kostnad finns och det behövs en klarhet. Finns den så ska givetvis kommunerna få kompensation för det. Men den kompensationen ska inte ske genom att elever som väljer en friskola får lägre skolpeng.

En granskning av Skolverkets statistik ger en intressant bild av hur elevers val faktiskt ser ut. Ta Malmö som exempel. Här finns 76 kommunala grundskolor och 23 friskolor. 41.000 barn i grundskoleåldern är folkbokförda i Malmö. Men av dessa är det 260 som valt en kommunal skola i andra kommuner, 370 som valt friskolor i andra kommuner. Samtidigt kommer det 280 elever från andra kommuner till Malmös kommunala skolor och 180 elever till de friskolor som finns i Malmö. Bara detta exempel visar att ett kommunalt veto inte ”löser effekterna” av människors skolval. I grannkommunen Bjuv finns det ingen friskola och kommunen har 4 kommunala skolor. Av kommunens 2.100 barn har  100 valt kommunala skolor i andra kommuner och 130 som valt friskolor.

När människor får möjlighet att välja påverkar det alla verksamhetsutövare. Kommunala som fristående. För individer är olika och har olika behov och hur individens behov ser ut vet de som känner vederbörande bättre än kommunpolitiker/kommunala tjänstemän. Denna rätt att välja har ett mycket starkt stöd bland allmänheten. Därför är det beklagligt att centerföreträdare nu förefaller vilja prioritera den kommunala planeringen framför invånarnas önskemål. Det finns ett skäl till varför det underlag som en friskolehuvudman lämnar in visar att det finns underlag för att etablera en ny skola. Om alla var nöjda med det utbud som finns skulle det saknas underlag för en etablering. Värt att notera är också att denna debatt om friskolors etablering inte alls handlar om vilken kvalitet som de befintliga kommunala skolorna har. Ett kommunalt veto skulle öppna upp för att dåligt fungerande kommunala skolor kan få fortsätta. En friskoleetablering kan däremot leda till att kommunala skolor måste höja sin kvalitet.

ps. Noterar att Centerstudenters utbildningspolitiska talesperson Filippa Torsvik har reagerat på partikollegornas förslag. Mycket välkommet! ds

/

 

Publicerat

Ta till dig fakta Åsa Westlund

I en replik till Gunnar Hökmark i SvD skriver Åsa Westlund, (s) utbildnings-politiska talesperson  ”Sambandet mellan de svenska skolresultaten och vår avreglerade skolmarknad är inte en socialdemokratiskt myt. Det har gång på gång bekräftats av forskning och rapporter från såväl OECD som myndigheter.” Det hade varit klädsamt att belägga detta med källa.

Men låt mig välja att tolka påståendet ovan tvärtom –  att det finns ett samband mellan de svenska skolresultaten och den avreglerade marknaden. För så är det. Skolforskaren Gabriel H Sahlgren har visat att de svenska 15-åringarna presterade på toppnivå trots att de precis har varit igenom en pandemi. I rapporten ”Vad kan vi lära av PISA 2022?” konstaterar han att kunskapsnivåerna i genomsnitt föll tillbaka till nivåerna i PISA 2012, men bland elever med svensk bakgrund föll resultatet tillbaka till samma nivåer som i PISA 2015.

Eftersom andra länder också har fallit är Sveriges relativa prestationer fortfarande mycket bättre än de var 2012, när resultaten var på samma absoluta nivå. Bland elever med svensk bakgrund är Sveriges relativa resultat ungefär på samma nivåer som under tidigt 2000-tal. Ett annat intressant resultat i rapporten är att elever i friskolor i genomsnitt presterade 34 poäng bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2022. En del av skillnaden kan förklaras av olika elevunderlag men även efter justering för detta uppgår skillnaden till 20 poäng, vilket ungefär motsvarar inlärningen som sker under ett läsår. Detta gäller för både vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor, som presterar på samma nivåer efter justering för bakgrundsfaktorer.

I december 2024 presenterades resultatet av den senaste TIMSS-undersökningen. Den visade också positiva resultat. Svenska elever, såväl de med inhemsk som utländsk bakgrund förbättrade sina matematikresultat kraftigt mellan 2019 och 2023. Åttondeklassare med svensk bakgrund är nu i snitt bäst i världen utanför Ostasien i matematik och NO.

En annan intressant sammanfattning över forskningen är denna rapport från 2020 ”Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten” av Gabriel Heller Sahlgren. För historiebeskrivningen rekommenderar jag också läsning av den omfattande analys ”Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola” som IFAU presenterade 2014 där de bl a konstaterade att resultatnedgången i svensk skola började före friskolereformens genomförande.

Börjar det inte bli dags att ändra retoriken och acceptera att svenska elever faktiskt presterar bra. Skoldebatten borde fokusera på de verkliga utmaningarna, att många elever med utländsk bakgrund har det tufft i skolan och kan inte den utmaningen lösas så riskerar samhället att få fortsatt stora problem framöver.

Till slut – det är svårt att förstå varför socialdemokraterna väljer att utmåla svensk skola som en verksamhet som ”samhället har tappat kontrollen över skolan”. Det är ju inte sant. Få verksamheter är så reglerade som skolan. 84 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor, styrda av kommunpolitiker, varav många är just socialdemokrater. Skolinspektionen och Skolverket utfärdar förordningar och utövar tillsyn. Det som däremot saknas är en definition av vad som menas med kvalitet i svensk skola. Där är politiken svaret skyldig.

/

 

Publicerat

Skolvalet ger makten till individen

Runt om i landet informeras nu elever och familjer om att det är dags att välja skola. Förhoppningsvis sker denna information i alla kommuner. För 32 år sedan var skolvalet inte möjligt. Då fick familjen ett brev hem på våren med ett besked om vilken skola som deras barn ska gå i till höstterminen. Skolvalet har överfört makten från byråkrater och politiker till individer. Det är en viktig förändring som har starkt stöd bland allmänheten. Och det är en förändring som förutsätter mångfald av skolor och skolhuvudmän. Och det är uppenbart en förändring som irriterar vissa.

Expressens krönikör Linnea Lindquist raljerar över att moderatstyrda Österåker har bjudit in Internationella Engelska skolan till kommunen och att det medfört att 470 elever har valt bort kommunens skolor till förmån för IES. Effekten av kommunens, enligt henne felräkning, blir att de behöver omstrukturera för att hantera elevförändringarna. Effekterna för de som fått en plats i den nya IES-skolan är förhoppningsvis positiv för dessa familjer. Det förtjänar att påpekas att öppna en ny skola är förknippat med stora investeringar och åtaganden. IES Österåker kommer inte att gå med vinst de första åren. Det innebär att IES som huvudman står för det  ekonomiska åtagandet. Ett faktum som sällan noteras i debatten om friskolors etablering.

När människor väljer kan det innebära förändringar jämfört med hur kommunala politiker och skolplanerare tror/tycker att det ska bli. Det som sällan kommer fram i skolvalsdebatten är att det sker en hel del rörelser över kommungränserna tack vare människors möjlighet att välja skola. Av Skolverkets statistik för Österåker (2023) så framgår det att redan innan IES etablering valde  210 av 6.440 folkbokförda i grundskoleåldern en kommunal skola i en annan kommun, och 580 valde en friskola i en annan kommun. 50 elever från andra kommuner valde en av Österåkers kommunala skolor och lika många valde en av de friskolor som är etablerade i Österåker. 2023 var det 30 procent av Österåkers barnfamiljer som valt en friskola. Skolval innebär rörelser såväl inom kommunen som mellan kommuner och mellan friskolor.

Uppenbart är att kommunledningen i Österåker förstår att deras medborgare vill välja skola och att de gärna väljer friskolor. Det kan knappast komma som en överraskning att IES etableringen påverkar de kommunala skolorna. Men för de som anser att människors skolval ”stör den kommunala planeringen” så är skolvalet uppenbart irriterande. Men kloka kommunpolitiker är medvetna om att 7 av 10 bland allmänheten anser att det är rätt att man kan välja skola.

/

Publicerat

Utbildningsministern vilseleder i vitesdebatten

Precis innan jul hade radion en uppmärksammad nyhet om att de viten som Skolinspektionen utfärdat inte har utbetalats till Skolinspektionen. Det låter bestickande om man inte känner till hur systemet fungerar. I en debattartikel i SvD 250123 klargör Skolinspektionen hur systemet fungerar. ”Vitesförelägganden är ett påtryckningsmedel. Det fungerar inte som ett straff, som exempelvis böter. Målet med ett vitesföreläggande är inte att det ska dömas ut, utan att skolan ska rätta de brister Skolinspektionen har konstaterat. De allra flesta skolor och huvudmän har följt våra vitesförelägganden och då har vitet haft avsedd effekt.”

Man kan anse att detta är ett felaktigt system, att denna ”varning ” inte skulle finnas utan att en skola i stället för ett vitesföreläggande omedelbart skulle tvingas betala böter. Men så fungerar inte dagens system. I anslutning till att radion hade denna nyhet om att vitesförelägganden inte leder till att viten faktiskt också betalas intervjuades utbildningsminister Johan Pehrson om nyheten. I intervjun meddelade han att det sitter en utredning som bland annat ska titta på möjligheterna att skärpa sanktionerna, där böter skulle vara en möjlighet. Utbildningsministern kallade detta för ”friskoleböter” varpå journalisten frågade om detta bara skulle omfatta friskolor. Ministerns svar var att det ju är friskolor som är problemet.

Men ett besök på Skolinspektionens hemsida ger en helt annan bild. Av totalt 642 vitesförelägganden under perioden 2011-2023 är 444 till offentliga skolhuvudmän, dvs kommuner. Där politiker är skolhuvudmän.

Av dessa utdömdes 98 viten, varav 69 var till offentliga skolhuvudmän.

Så att benämna detta ”friskoleböter” är bara ytterligare ett sätt att svartmåla friskolor från ministerns sida. Med detta sagt är det givetvis viktigt att det finns en väl fungerande tillsyn över landets skolor, oavsett huvudman. Men det är inte givet att ett system som innebär att en skola, kommunal eller fristående,  omedelbart får höga böter vid en brist är den bästa lösningen.

Det är lätt att förstå att föräldrar vars barn har särskilda behov, men inte får det stöd som man anser att de behöver, anser att dagens system är alldeles för trubbigt. Och här behövs det åtgärder för att tillgodose behoven, men frågan är om böter är en lösning på det problemet. Nu utreds frågan om sanktioner/böter och det viktiga i sammanhanget är att alla skolhuvudmän, oavsett om det är kommunala eller fristående, granskas lika noggrant och att systemet är proportionerligt.

Så sluta tala om friskoleböter utbildningsministern.

/